I två veckor hålls ljusen brinnande varje kväll framför ryska ambassaden.

De tänder ett ljus för varje liv som har slocknat som ett resultat av Rysslands olagliga invasion av Ukraina

Ukraina.

Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker.

28.2.2022 kl. 19:36

– Vi måste visa för Ryssland, för ryska ambassaden, för världen, kalla fakta om de dödstal som den här tragedin handlar om. Putin har blod på händerna och världen kommer att hålla honom ansvarig, säger Rabbe Tiainen.

– Nyheten om Rysslands aggression mot sitt grannland berör oss alla ganska starkt. Jag ville engagera mig personligen.

Upprinnelsen till Rabbe Tiainens engagemang var att han kände att han måste säga ifrån.

– Då blev mitt sätt att rita karikatyrerna av Putin som jag demonstrerade med utanför ryska ambassaden när läget inte var fullt så allvarligt som det är nu.

När kriget bröt ut kom Rabbe Tiainens vän och kollega Anders Hedman med idén att tända ett ljus för varje dödsoffer utanför den ryska ambassaden.

– Ljusen kan stå runt hela kvarteret om det så krävs.


På plakatet står det antal offer på fyra språk. Foto: Christa Mickelsson



I lördags tillverkade de en stor skylt på två och en halv meter. På skylten finns det två kors som illustrerar allvaret i situationen. Ett kors är det ortodoxa korset och det andra är det västliga korset.

– Vi vill vara tydliga med att vi inkluderar alla offer. De ryska soldaterna är också offer i den här konflikten. Den ryska ledningen måste konfronteras med de siffrorna. Det lever i en alternativ verklighet. Så vitt jag har förstått så rapporteras inte dödsoffren i Ryssland, de döljs.

Uppskattningsvis handlar det om mellan 1500 och 4500 döda ryska soldater. Det ukrainska offren är 600–700 personer, tillsvidare. Skylten uppdateras kontinuerligt med antal antalet offer.

– På plakatet finns också dödssiffrorna från den tid då Ryssland invaderade Krim år 2014. Det kriget har pågått i åtta år, och dödssiffrorna är 13 300.

Rabbe Tiainen and Anders Hedman tar sina uppgifter från Wikipedia-sidan “Förluster i det rysk-ukrainska kriget”. Källan till den sidan är Förenta nationerna.


Helt andra regler som gäller innanför staketet

Demonstrationsrätten är väldigt bred i västländerna och i Finland.

– Det har blivit väldigt tydligt för mig att när jag står där framför staketet till Rysslands ambassad är det helt andra regler som gäller innanför staketet.

– Många ondgör sig över världsläget, men samtidigt är det är det ändå värmande, uppmuntrande gemenskap. När vi samlas kring till exempel en demonstration får vi utlopp för sina känslor. Det tycker jag är väldigt viktigt.

"Många ondgör sig över världsläget, men samtidigt är det är det ändå värmande, uppmuntrande gemenskap."



– Man får gärna bidra med egna ljus, säger Rabbe Tiainen. Eftersom ljusen inte kan vara kvar över natten samlar vi in dem mot kvällen och tänder dem på nytt nästa kväll. På så sätt är målsättningen att vi får fler och fler ljus för varje dag som går. Vi tänder ljusen vanligtvis kring kl 18 varje kväll.



– Jag kan på något sätt identifiera mig med honom i den här situationen, berättar Rabbe Tiainen om sin farfar.


Rabbe Tiainen berättar att det var speciellt berörande när en tonårskille kom till demonstrationen med sin kompis.

– Han tog av sig mössan och stod där en stund. Han berättade att han fyller snart 18 år, och om kriget fortsätta på det här sättet kommer han att resa som frivillig soldat i Ukraina. Jag kände en ömhet för honom, men också en oro att han inte gör någonting tokigt. Men det positiva engagemanget, samhörigheten och identifikationen hade berört också honom.

Rabbe Tiainens farfar var också i kriget för 70 år sedan.

– Jag var så liten att jag inte hade en relation till honom. Men han skrev en bok så släkten skulle få läsa vad han gått genom.

Han beskrev hur han växte upp i Karelen i i närheten av Sordavala, den del av Karelen som idag är Ryssland. Han blev tvungen att fly och familjen flyttade längre in i Finland. Sen kom han till det svenska Österbotten och gifte in sig i en helt svenskspråkig släkt.

– Jag kan på något sätt identifiera mig med honom i den här situationen.



Du är själv är kristen. Vad betyder det för dig i den här situationen?

– Det betyder mycket. Jag har fått hela min värdegrund och människosyn från från den kristna tron. Vårt samhälle med fri demokrati är byggt på kristna värderingar om mänsklig jämlikhet.



Christa Mickelsson


Kyrka. På söndag 14.11 är det gemensam valdag för alla församlingarna i evangelisk-lutherska kyrkan. 13.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet beslöt på fredag förmiddag att be biskoparna utarbeta pastorala anvisningar för förbön för par som registrerat sitt partnerskap. Beslutet fattades efter omröstning med enkel majoritet med rösterna 78– 30. 12.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Det initiativ som kom till för att ge organ som UK möjlighet att vända sig med initiativ till stiftsfullmäktige växte till något större. 12.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet har godkänt en ändring i kyrkoordningen så att domkapitlet i Borgå stift får rätt att från fall till fall avgöra språkkraven i samband med kyrkoherdeval på Åland. 12.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet har med rösterna 78– 30 godkänt bön för dem som har registrerat sitt partnerskap. 12.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Om fem till tio år har Kaul medverkat till att forma sjuttio unga ledare. De går till biskopen och säger: ”Vi kommer som tjänare och vill gärna jobba tillsammans i team.” 12.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Enligt valordningen för kyrkan ska församlingsvalet påbörjas den andra söndagen i november under valåret efter avslutad gudstjänst. 12.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet har inlett diskussionen om partnerskapslagens följder för kyrkan. 11.11.2010 kl. 00:00

Människa. I ett samhälle besatt av utbildning, status och ekonomi är kyrkans viktigaste uppgift att få människor att förstå att vi inte behöver skapa oss själva –  vi är redan skapade av Gud. 11.11.2010 kl. 00:00

May Wikström. Det är adventkalendrarnas tid. Utbudet dignar och det finns allt från glittrande krubbor med ängla-skaror och stämningsfulla kyrklandskap till bestyrsamma tomtar att välja bland. 11.11.2010 kl. 00:00

Ledare. Religionens betydelse i Finland har inte minskat, snarare ökat. Men kartan har förändrats drastiskt, så till den grad att den som kör med en gammal navigator får pröva sig fram på vägar som enligt GPS:n inte existerar. Ett kodord för att inte göra som prästens kråka och slinka ner i diket är dialog, ett annat är tolerans. 11.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Konstitutionsutskottets betänkande om partnerskapslagens följder för kyrkan har delats ut på kyrkomötet. 10.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. I framtiden ska församlingarnas ekonomi skötas centralt. Den svenskspråkiga enheten placeras i Borgå eller Vasa. 10.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. I lördags, på Svenska dagen, firades också Svenska Teckenspråksdagen och i samband med den fick Kyrkans central för det svenska arbetet motta ett pris för ”bästa svenska service” för döva. 9.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kulturminister Stefan Wallin konstaterade i ett tal till kyrkomötet på måndagen att delegaterna står inför ett för kyrkans framtid avgörande beslut om behandlingen av sexuella minoriteter.  9.11.2010 kl. 00:00

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06