Mikael Lindfelt är en i raden av många teologer som varit rektorer vid ÅA – den senaste var Gustav Björkstrand.

Teologen Mikael Lindfelt är ny rektor vid Åbo Akademi

UTNÄMNING.

Åbo Akademis styrelse har i dag valt professor, teologie doktor Mikael Lindfelt till ny rektor för Åbo Akademi. Han tillträder genast och är vald för en period fram till 31.7.2026. – Det känns överväldigande just nu, säger Lindfelt till KP.

2.2.2022 kl. 14:59

Vid valet av ny rektor lade styrelsen speciellt vikt vid ett dokumenterat gott ledarskap, professorskompetens, ett brett professionellt kontaktnät och god samarbetsförmåga, står det i pressmeddelandet från Åbo Akademi.

– Det gläder mig att vi i Mikael Lindfelt hittat en person som enhälligt övertygat styrelsen med sina kompetenser att fungera som rektor för en tänkande organisation med stora ambitioner. Lindfelt uppvisar goda meriter och en stark vision för universitetet. Med sin ledarskapsförmåga och goda kontaktytor inom såväl universitetssamfundet som inom samhället ser vi honom som den rektor som kan fortsätta utveckla Åbo Akademi, säger Thomas Wilhelmsson, Åbo Akademis styrelseordförande.

När KP får tag på Mikael Lindfelt är han glad pch överväldigad.

– Det känns att det är många som gläds med mig.

Vilka tror du kommer vara de stora utmaningarna som ligger framför dig?

– De är inte så oväntade. Vi behöver, som alla organisationer idag, ha ekonomin i balans, vi behöver kunna läsa av vår omvärld, vi behöver kunna läsa av utmaningar som kommer från framtiden och anpassa oss så vi får fram det bästa i en universitetsvärld med utbildning och forskning.

Finns det något som oroar dig, till exempel gällande det som diskuterats gällande din företrädare Moira von Wright, det vill säga samarbetet mellan olika personer och nivåer vid ÅA?

– Jag är inte oroad. Jag ser det snarare som en av mina styrkor som person och ledare att kunna samtala med olika slags människor och kunna förstå olika slags argument, tillsammans kunna titta på lösningar konstruktivt. Jag vill ständigt föra en dialog så att vi håller oss till de verkliga argumenten och ser vilka möjligheterna är, så att vi inte låser oss vid vissa lösningar. Där tror jag att mina styrkor finns, och att styrelsens val av mig har att göra med att de ser kompetenser hos mig som gör att jag kan föra den här typen av samtal.

Har du någonting särskilt att bidra med just som teolog?

– En annan teolog, en lite äldre kollega till mig hade redan hunnit räkna ut att om jag bli vald är jag den fjärde teologen på den här posten. Jag lär ska vara den 19 rektorn under ÅA:s historia. Så inte är det någon stor övervikt på teologer där, säger Lindfelt.

– Men det finns kanske något i en teologs utbildning och en teologs blick för världen, mycket allmänbildning men framför allt människokännedom och ett språk och en erfarenhetskultur som handlar om att förstå människans olika utmaningar i livet: sorg, glädje, längtan, saknad, hopp … den typen av fenomen som teologer bearbetar i texter och olika handlingar och ritualer. Den typen av människokännedom är en del av teologens vokabulär och allmänbildning. Jag tror att det finns vissa fördelar där, som kan spela in när man ser på ledarskap och på människans kapacitet att lyckas och misslyckas, säger Mikael Lindfelt.

TD Mikael Lindfelt är tf. rektor vid Åbo Akademi. Han har fungerat som prorektor (2019–2022) och dekan för fakulteten för humaniora, psykologi och teologi (2017–2019). Lindfelt disputerade vid Åbo Akademi 1996 inom teologi och har licentiatexamen i filosofi (1999). Därtill är han docent i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och i etik vid Uppsala universitet. Han har verkat som universitetslektor i teologi (1999–2015) och som professor i systematisk teologi sedan 2015. Hans forskning har fokuserat främst på olika aspekter av livsåskådningar och etik och under senare år även på attityder gentemot vaccin.

Sju personer sökte positionen som ny rektor vid Åbo Akademi.

Teologer som varit rektor för ÅA förut:
Gustav Björkstrand 1997–2005 (prof i praktisk teologi)
Bill Widén 1978–1982 (prof i kyrkohistoria)
G. O: Rosenqvist 1942–1950 (prof i praktisk teologi)

(Artikeln har kompletterats med Mikael Lindfelts kommentarer kl 15.45)

Sofia Torvalds


Kyrka. Nästa vecka kommer församlingarna inom Pedersöre kyrkliga samfällighet att diskutera det ekonomiska läget. 4.3.2009 kl. 00:00

Ledare. Ärkebiskop Jukka Paarma har i olika sammanhang den senaste tiden lyft fram såväl det kollektiva som det individuella ansvaret under dåliga tider. 5.3.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. När jag bjuder gäster så anstränger jag mig så mycket att bjuda på något riktigt gott att jag sällan är nöjd med resultatet. Det är för lite salt eller för mycket kryddat eller tvärtom. 5.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. I 40 år har Kyrkans forskningscentral försett kyrkan med uppgifter om hur det står till internt, hur omvärlden ser ut i ett kyrkligt perspektiv och hur omvärlden ser på kyrkan. 5.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ett fyra meter långt hus uppbyggt av parförhållandets olika delar, står på torget i Lahtis 6–8 mars. 3.3.2009 kl. 00:00

Samhälle. Under det närmaste året grundas ett antal IT-centraler för församlingarnas bruk. 3.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ärkebiskop Jukka Paarma föreslår att den evangelisk-lutherska kyrkans del av samfundsskatten utökas.   2.3.2009 kl. 00:00

Insändare. Då jag var liten bad jag aftonbön. Av rädsla naturligtvis, annars skulle det gå åt illa. (Åt h-e bokstavligen skulle man kunna säga). Det var vad vi lärde oss i söndagsskolan. Så jag kämpade på kväll efter kväll.  Så småningom märkte jag att bönen aldrig hjälpte. Det vill säga, det jag bad om slog aldrig in. Jag vågar påstå att en önskan i en bön har aldrig slagit in för någon på jorden levande människa någonsin. Så kanske bönen är något annat. Det kanske inte är en bön utan en slags ”lovsång”? Skulle det vara mera rimligt om det hette lovsång. I bönen finns det och en anda av att Gud är lite oberäknelig och småelak och kan rätt som det är komma med hemska straff om humöret inte är på topp. Därför gäller det att blidka Gud med bönen så att det inte händer något. Men man är aldrig riktig på säkra sidan. Vad som helst kan hända. Som ni förstår är jag inte troende, därav dessa lite naiva funderingar.     1.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Under våren väljs två nya kyrkoherdar i Borgå stift. I dag provpredikar den första inför valet i Johannes församling. 1.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Hundrastning på begravningsplatser har väckt negativ respons eftersom  det anses som en skymf mot de döda när hundarna rör sig mellan gravstenarna. 28.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kandidatnomineringen i biskopsvalet i Borgå stift inleds fredagen den 6 mars och pågår i två månader. 27.2.2009 kl. 00:00

Människa. Mikael föddes på Luciadagen 2007. När han var två dagar gammal upptäcktes ett biljud i hans hjärta och han fick diagnoserna Fallots Tetralogi, ASD och PDA. 26.2.2009 kl. 00:00

Människa. – Jag ville jobba i församlingen men med vad? Att  bli diakonissa var inte min grej, då återstod teologi. 26.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Hur kan församlingarna stöda folk som permitterats eller sagts upp? 26.2.2009 kl. 00:00

Insändare. Efter att ha läst diverse blogginlägg undrar jag om det finns  någon som kan uttrycka en egen tanke utan att rada upp en hop med bibelcitat.  Känns det otryggt och skrämmande att släppa den fasta och statiska bibelklippan och kasta sig ut i havet och simma på egen hand?  25.2.2009 kl. 00:00

radiogudstjänster. 90-årig tradition bryts när Yle utlokaliserar produktionen av radiogudstjänster. Församlingarna behöver nu satsa mer på planeringen. 19.6.2018 kl. 16:10

Fontana Media. Karin Erlandsson som blivit bekant för många Kyrkpressenläsare via sina texter om hur man upprätthåller en vardagstro kommer ut i bokform på Fontana Media i juli. 8.6.2018 kl. 14:12

MINNESSJUKDOM. Tron kan vara ett viktigt fäste när minnena bleknar. Kyrkan har gett ut en skrift med stöd för arbetet bland församlingsmedlemmar med minnessjukdom. 8.6.2018 kl. 12:44

flyktingar. Efter nio år i Finland flögs Ahmad till Kabul i går tillsammans med tre andra utvisade afghaner. 7.6.2018 kl. 13:48

profilen. Då han kom till Finland kände han ingen annan som talade arabiska här. När flyktingvågen kom hösten 2015 hade Farag Sadak förberett sig för den i fem år. 7.6.2018 kl. 11:31