”Ingen har någonsin skådat Gud. /--/ Och vi har själva skådat, och vi vittnar om att Fadern har sänt sin son som världens frälsare.” (1 Joh 4:14) Jag fäster mig vid ordet skåda. Det är den största skillnaden i texten om man jämför med Bibel 2000. Det här är ur Svenska Bibelsällskapets pilotöversättning, som jag bekantat mig med nu en tid. Den har redan bidragit med flera aha-upplevelser. Jag hoppas det blir ännu fler då hela Nya testamentet står klar i nyöversättning år 2026. Ibland händer det att vi läser, ber eller på annat sätt upplever en större förståelse av Gud. Vi skådar Honom på ett nytt sätt. Ibland räcker det med att läsa en annan översättning för att kunna skåda mer av Gud.
Notapparaten i pilotöversättningen lägger till följande förklaring för skåda i 1 Joh 4:14: En djupare religiös varseblivning. Jag tänker mig att det som Johannes här försöker säga handlar om mer än att se. Alltså att använda mer än bara synsinnet. Ordet skåda är väl valt med tanke på det. Det handlar om att förnimma, och som notapparaten säger, att bli varse om något. Vi blir varse Gud eller kan skåda honom eftersom han själv visat sig för oss. ”Den osynlige har blivit synlig!” skriver Peter Halldorf. Gud har gett oss av sig själv, av sin ande. Genom detta blir vi på något sätt medvetna om Honom på ett sätt som är mer än att bara se med våra ögon. Ett skådande som går djupare än så.
Min favoritberättelse om ett sådant skådande eller varseblivande är Symeon den nye Teologens starka upplevelse av Gud. Han levde på 900-talet i Konstantinopel. Symeon sköter ett vanligt jobb om dagarna och om kvällarna söker han Gud i bön. En kväll ber han hemma hos sig. Något ovanligt händer: ”Ett starkt ljus fyller hela rummet och han upplever hur tid och rum överskrids. Hela hans väsen genomströmmas av värme och ljus. Allt tycks förklarat. Det är nu inte längre bara tårar som strömmar från hans ögon, han fylls av en obeskrivlig glädje och fröjd.” (Ur 21 kyrkofäder av Peter Halldorf). Hans upplevelse är minst sagt av den starkare sorten, att jämföra med Azuza street ett millennium senare.
Symeons nattliga upplevelse och våra aha-upplevelser utgör ett slags ytterligheter på en skala över att skåda. Ifall man kan tala om en skala i detta fall. Men jag vill påstå att då vi på djupet upplever Gud så ser det olika ut. Ibland är det en aha-upplevelse som kanske ter sig enkel, men vars konsekvenser för våra liv kan vara stora. Ibland är det mer av den tydliga sorten där vi riktigt på djupet genomträngs av Guds ljus.
Genom översättningens byte av se till skåda kunde jag göra just det – skåda – Gud på ett sätt jag inte gjort tidigare. Nytt ljus över Johannesbrevets text!
