Hanna och hennes kollegor, en pingstpastor, en imam, en serbisk ortodox präst och en diakon, är de enda som får röra sig fritt på fängelset. Men det är många säkerhetsåtgärder att hålla i åtanke.

Fängelseprästen Hanna Backman: "Finns det ånger finns det nåd"

FÄNGELSEPRÄST.

Hanna Backman har gjort resan från en frikyrka i Österbotten via journalistik i Helsingfors och kriminologstudier i England till jobbet som fängelsepräst i Stockholm. Hon har hittat sitt kall. – Det var som att något ploppade ner från huvudet till hjärtat – det här vill jag göra.

31.12.2021 kl. 15:40

Vi träffas i solskenet utanför Alla Helgons kyrka i Södertälje. Det här är församlingen där Hanna Backman tjänstgör varannan söndag. Hon ska snart göra sig i ordning för musikgudstjänst, men sätter sig först ner på en bänk och vinkar åt några församlingsmedlemmar som börjar droppa in. Hon ska predika idag.

– Jag lägger inte mycket tid på att skriva predikan. Det är den största fördelen med att ha varit journalist, säger hon med ett skratt.

– Jag kan skriva snabbt. Men jag behöver mycket processtid och tomrum. Då kan jag vara snabb.

Men allra snabbast slår hennes prästhjärta för fängelset Hall, där hon arbetar två dagar i veckan.

– Där är det verklig andlig nöd. Här är det mer som att ro ett stort skepp. Det är två väldigt olika uppdrag.

Det har varit en lång resa för henne att hitta sin plats som fängelsepräst. Hon började sitt liv i den lilla österbottniska byn Kuni och var aktiv i den lokala pingstkyrkan.

– Sedan jag var liten hade jag lett gudstjänster i kyrkan och rastbön i skolan.

När hon var 18 flyttade hon till Helsingfors och studerade journalistik.

– Jag har alltid haft en längtan efter sanning och rättvisa.

Sedan flyttade hon till England och studerade bland annat kriminologi.

– Sedan barndomen har jag haft ett starkt intresse för fängelser och det mörka i livet. Jag tycker om de skarpa kontrasterna.

Hon sökte sig sedan hemåt med maken och landade i Sverige. Här fortsatte hon sin journalistiska bana, men kände att det skavde.

– Det är en tuff bransch och jag tröttnade. Mina redaktörer sa ofta ”det känns som att du har ett budskap” och det gillade de inte. Jag hade svårt att hålla mig ”objektiv”.


När man vill finns det ork

I samma veva frågade en diakon om inte Hanna Backman skulle vilja bli präst. Det blev början på en sex års utbildning.

– När jag läste till präst hade jag små barn och fullt upp, men om det är något man vill så får man orken.

Prästutbildningen är något hon skulle önska alla skulle få genomgå.

– Man får processa sig själv, det är både filosofiskt och grundande.

Prästyrket är brett, men arbetet som fängelsepräst är det som känns mest rätt för henne.

– När jag är på Hall är det väldigt lätt. Jag får vara varsam och intuitiv.



Prästens ämbetsdräkt är ett skydd i fängelset.


På Hall cirkulerar arbetet mycket kring enskilda själavårdssamtal.

– Det är mycket mörker och depression. Och mycket kris.

– Är man gängkriminell och står inför ett val att byta liv är det absolut en kris. Många tar chansen att söka hjälp av kyrkan.

Prästen är den enda som får träffa fångarna i enrum.

– Jag får höra mycket om vad människor gjort. Men finns det ånger finns det nåd. Det är inte svårt att visa nåd, för det är Guds nåd, inte min. Det är lätt att göra fel och välja fel som människa.

Hon säger att hon ser prästerskapet som en kanal för Gud.

– Jag tänker mig att jag hoppar in i Guds flod tillsammans med personen. Jag behöver den floden lika mycket som personen ifråga.

Hanna och hennes kollegor, en pingstpastor, en imam, en serbisk ortodox präst och en diakon, är de enda som får röra sig fritt på fängelset. Men det är många säkerhetsåtgärder att hålla i åtanke.

– När jag har enskilda samtal så sitter jag alltid ytterst närmast dörren, säger hon. Hon har också lärt sig lita mycket mer på sin intuition.

– Om jag känner något i luften går jag inte in. Det är viktigt att våga gå på sin intuition. Man måste ha en stark självbevarelsedrift.

På fängelset sitter bara män och det är något Hanna fått reflektera över i sitt bemötande.

– Jag har ett rakt uppsåt och ett rakt sätt. Jag har två gånger fått blickar jag inte vill ha och båda gångerna har jag gått fram och presenterat mig, då ändras blicken. Jag har också prästuniform, som är ett skydd.

Under en dag har hon kanske fyra privata samtal som mest. De brukar ta cirka en timme.

– Jag brukar ställa mycket frågor, som en journalist, men jag undviker att gräva i orsaker. Jag vill inte agera hobbypsykolog. Men vissa metoder är säkert liknande som i terapi, även om de är omedvetna. Att bemöta människor med respekt räcker väldigt långt.

Är det inte tungt?

– Det är oväntat lätt. Jag känner inte att jag har något resultatansvar. Det är kanske svårt de gånger jag känner att jag kanske sagt något ovarsamt. Men då låter de ofta mig veta det, det är en väldigt rak kultur.

Mellan samtalen rör hon sig på området och har kortare samtal och interaktioner med fångarna, samt håller gudstjänst. Kontoret är ett rum som hon delar med kollegorna, kollegor med andra religiösa infallsvinklar som hon lärt sig mycket av.

– Man måste vara trygg i sin egen tradition och samtidigt öppen för andra.


Tycker om när det är allvar

I solskenet utanför Alla Helgons kyrka känns fängelsesjälavården med sina mörka kontraster långt borta, även om fängelset bara är en dryg tio minuters bilresa bort. Hon vinkar åt en barnfamilj som släntrar in över gruset.

– Jag har en väldigt liten önskan att vara trevlig, säger hon med ett snett leende.

– Kyrkan behöver mer helighet, mer möte med Gud.

Och just erfarenhet av kyrka har hon verkligen, från pingstkyrkan hemma i Kuni via anglikanska kyrkan i England och nu den evangelisk-lutherska församlingen i en förort till Stockholm.

– Jag tycker om glädjen och engagemanget som fanns i min barndomskyrka.

Men hon tycker om att prästen inte behöver ha en så framträdande plats i den lutherska församlingen.

– Här känner jag mig mer som Guds verktyg.

Men visst hänger det med en del saker från uppväxten.

– I pingstkyrkan sätter man stor vikt vid ledarnas personliga moral och jag har en del krav på mig själv. Men som präst får man vara både svag och stark, tycker jag.

En annan stor skillnad mellan pingstkyrkan och den lutherska är synen på dopet, där pingstkyrkan praktiserar troendedop och den lutherska införlivar nya medlemmar i församlingen redan när de är barn.

– Jag omfamnar tanken på barndop om det finns den möjligheten, men jag utför även vuxendop.

För henne har det varit en omställning att bli präst i en folkkyrka.

– Det är utmanande att vara en kyrka för alla.

Här kommer hon tillbaka till sin dragning till de mörka vrårna där hon helst vistas.

– Jag tycker om när det är allvar. När jag var tolv var jag ute på Vasas gator på nätterna och delade ut bullar tillsammans med Bullaligan. Jag har alltid gillat det som är svårt och jobbigt.

TEXT OCH FOTO: HEIDI HENDERSSON


Världen. Nu vill en svensk läkare försöka skräddarsy foster som kan hjälpa syskon att bli friska. 19.2.2007 kl. 00:00

Världen. Nio av tio svenskar är emot att skolavslutningar i kyrkan förbjuds. 19.2.2007 kl. 00:00

Världen. I Kinas storstäder söker sig många unga, välutbildade kineser till protestantiska underjordiska kyrkor. 19.2.2007 kl. 00:00

Världen. De protestantiska frikyrkorna och evangeliska kyrkan i Tyskland stöder anti-rasismkampanjen Respect-Youth for peace. 19.2.2007 kl. 00:00

Teologi. De teologiska fakulteterna vid Helsingfors och Joensuu universitet och vid Åbo Akademi har tillsammans öppnat den nya webbtjänsten www.teologia.fi. På webbplatsen presenteras det nyaste och fräschaste inom den teologiska forskningen, till nytta för både studerande, teologer och den stora allmänheten. 18.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Teologiska fakulteten och Humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi kunde slås samman till en fakultet. Det är ett av de förslag en arbetsgrupp vid akademin kommit med. Från arbetsgruppens sida betonas att det är ett förslag. Från TF:s sida är det tummen ner för förslaget. 16.2.2007 kl. 00:00

Människa. – Kvinnoprästmotstånd, dålig behandling av homosexuella och evolutionsprotester, det är det som man hör om kyrkan. De som för den här debatten gör Gud så liten att han ryms i en liten ask. Det gör mig förbannad, säger Carola Ekrem. 15.2.2007 kl. 00:00

(Suomeksi) Kyrkpressen finns både på nätet och på papper (tabloidformat). Tabloiden utkommer i regel varje torsdag och går till 110 000 finlandssvenska hem. Det är majoriteten av hemmen i Svenskfinland. M.a.o. har Kyrkpressen den överlägset bästa täckningen av Svenskfinland av alla dags- och veckotidningar i landet, mer än dubbelt flera än närmaste konkurrent. Med en annons i Kyrkpressen når du helt klart flest människor, och dessutom till ett mycket fördelaktigt pris. Jämför själv! Och nu kan du även annonsera här på webbsidan. Tabloiden Affärsannonser, instick, bilagor Rad- och familjeannonser Webben Banners på kyrkpressen.fi Kontaktpersoner Affärsannonser Björn Sten tfn 0400 012 390 e-post bjorn.sten@kyrkpressen.fi Leif Westerling tfn 050 329 4444, fax (09) 278 4138 e-post leif.westerling@kyrkpressen.fi Jonny Åstrand tfn (06) 347 0608, 050 092 45 28 e-post cjcenter@malax.fi Tom Kytöpuro tfn (09) 612 615 41 e-post tom.kytopuro@kyrkpressen.fi   Övrigt Marianne Tanttinen tfn (09) 612 615 50 fax (09) 603 963 e-post annons@kyrkpressen.fi Tidtabell Tidningen utkommer i regel varje torsdag. Inlämning av annonsmaterial senast torsdag kl 12 veckan före. 14.2.2007 kl. 00:00

Blogga på Kyrkpressen.fi idag Kyrkpressen erbjuder dig en plats att blogga på och en färdig publik. Det är mycket enkelt och du kommer igång direkt. Inga trassliga inställningar. Två steg: 1. Registrera dig 2. Börja skriva Erfaren bloggare? För dig som redan bloggar erbjuder vi ett sätt att länka in din nuvarande blogg (som förblir helt orörd) så att det du skriver på den syns också här för alla våra läsare. Det är mycket enkelt att ställa in. Det enda du behöver är din RSS2-adress (du hittar den via din blogg). Registrera dig och läs mera i bloginstruktionerna under Blogg-menyn. Mera info? Läs blogginstruktionerna, policyn och mera om Kyrkpressens interaktiva tjänster. 14.2.2007 kl. 00:00

Tipsa oss gärna om nyheter och artikelidéer! Epost redaktionen@kyrkpressen.fi 14.2.2007 kl. 00:00

Kontakta oss gärna! Kyrkpressen Mannerheimvägen 16 A 9 00100 Helsingfors Tfn (09) 612 615 49 Fax (09) 278 41 38 Prenumerationer och adressförändringar:  (09) 612 615 50 Epost redaktionen@kyrkpressen.fi I ärenden gällande webben, kyrkpressen.fi, kontakta webred@kyrkpressen.fi Annonser Annonser (09) 6126 1550, annons@kyrkpressen.fi Läs mera under annonser. Personal Vi har också en utförligare kontaktlista. 13.2.2007 kl. 00:00

Kyrkpressen på papper Kyrkpressen är Svenskfinlands mest lästa tidning. Varje vecka når den ca 113 000 hem. Det är ca 89% av alla finlandsvenska hem. 94% av läsarna bläddrar i tidningen eller läser den från pärm till pärm. Vi är mycket stolta och glada över att tidningen är så populär. Kyrkpressen har länge varit känd som tidningen som går på djupet med ämnen. Människan och hur hon har det är bland våra viktigaste teman, och kanske därför hör också personintervjuerna (profilen) på sidan 3 till våra mest omtyckta reportage. Vi skriver också en hel del om samhället, kyrkan och kulturen. Vårt slagord är ”För ordets frihet, och det Ord som frigör”. Kyrkpressen.fi Vi jobbar gärna hårt på att hålla kvar läsarnas förtroende. Därför lanserade vi 1.3.2007 en ny webbsida, kyrkpressen.fi, som kompletterar papperstidningen. (Större uppdateringar av sajten gjordes 3.4.2008 och 7.1.2010.) Här på Kyrkpressen.fi kan du läsa nyheter varje dag. Vissa är plockade från den kommande tidningen, men många är skrivna enbart för webbsidan. En annan stor fördel med webbsidan är att du inte bara kan läsa när du vill, du kan också kommentera. Nästan allt på sajten kan kommenteras. Och så kan du förstås börja blogga! Under det första året skrevs drygt 8000 blogginlägg och ca 17 000 kommentarer på Kyrkpressen.fi, och takten ökar hela tiden. Det finns ett stort behov av att få diskutera och säga sin åsikt. Du kan också skriva en traditionell insändare direkt här på webbsidan - i mån av utrymme kommer den alltså med också i papperstidningen. Det finns mycket att upptäcka här på sajten, så surfa omkring lite. Du kan börja med nyhetssidorna eller läsa på om våra interaktiva tjänster. För att stämningen skall vara god har vi också lagt upp en policy för en bra gemenskap. Här under Kyrkpressen menyn hittar du också våra kontaktuppgifter samt info om prenumerationer och annonsering. Kyrkpressen mår bra Vi är på sund ekonomisk bas och fick nyligen vitsordet Rating Alfa av Suomen Asiakastieto i klassen Tidningsutgivning. Bara vart tionde företag i Finland når upp till den klassen. Klicka på bilden nedan för att läsa mera.   13.2.2007 kl. 00:00

May Wikström, chefredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Telefon: (09) 612 615 33 Sofia Torvalds, kulturredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi     Rolf af Hällström, allmänredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Telefon: (09) 612 615 53 Marina Wiik, vikarierande kulturredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Telefon: (09) 612 615 52 Johan Sandberg, redaktör för Österbotten fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Telefon: 050-585 6460 Christa Mickelsson, allmänredaktör, webbredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Marianne Tanttinen, annonsredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Telefon: (09) 612 615 50 Nina Österholm, allmänredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Telefon: (09) 612 615 51         13.2.2007 kl. 00:00

Teologi. Elisabeth Stubb läser Bibeln morgon och kväll. Ibland hittar hon saker som är jobbiga, men hon hakar inte upp sig på dem. 13.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Vid årsskiftet sammanslogs Vörå och Maxmo församling och i söndags hölls den nya församlingens första kyrkofullmäktigeval. 13.2.2007 kl. 00:00

Försöket med stiftsskreterarna för mission har utfallit väl. Men missionsorganisationerna vill inte stå för sekreterarnas löner. I synnerhet inte för de arbetsuppgifter som inte har med mission att göra. 1.7.2015 kl. 08:41

utlandshjälpen. Utrikesministeriet meddelade i dag att 43 % av medlen för utvecklingsarbete fråntas Kyrkans utlandshjälp. Enligt utlandshjälpens uträkningar betyder det här att över 300 000 människor inte får den hjälp de annars hade fått. 30.6.2015 kl. 14:52

pride. Evangelisk-lutherska kyrkan deltog på förra veckans Pridefestival i Helsingfors med flera egna evenemang. 29.6.2015 kl. 13:56

mariehamns församling. Mariehamns församling sätter ner foten och kräver att Kyrkostyrelsen åtgärdar de problemen med folkbokföringssystemet Kirjuri. 25.6.2015 kl. 11:27

påven. Medier världen över har reagerat på det officiella offentliggörandet av påven Franciskus encyklika om miljön. 25.6.2015 kl. 11:17