Janne Silfverberg kan lite om mycket, en god egenskap hos en församlingssekreterare.

Hjälper med stort och smått

FÖRSAMLINGSKANSLI.

Församlingskansliet är spindeln i nätet som ser till att församlingen fungerar. Det är också nästan alltid kansliet som utgör den första kontakten mellan församlingen och dess medlemmar.

5.1.2022 kl. 06:00

Oberoende av ärende är kansliet ofta den första kontakten mellan församlingen och dess medlemmar. Janne Silfverberg som är församlingssekreterare i Petrus församling beskriver kansliet som församlingars ansikte utåt.

– Vi är alltid på plats och kan skicka folk vidare till präster och kantorer eller så kan vi hjälpa med något praktiskt ärende. Under mina fyra år här har jag lärt mig vem man ska fråga och vart man ska vända sig med olika ärenden.

Förutom kontakten till församlingsmedlemmar är församlingssekreteraren, tillsammans med kyrkoherden, den anställda i församlingen som har kontakt till myndigheter och omvärlden.

– Kansliets uppgift är också att göra livet lättare för den övriga personalen så att de kan göra sitt arbete utan att behöva fundera på det byråkratiska.

Många ärenden blir digitala

Hur ska då den enskilde församlingsmedlemmen numera sköta sina ärenden som angår kyrkan? Digitaliseringen har gjort att mycket förändrats och numera görs det mesta online, också sådant som tidigare skett på församlingskansliet.

– Så gott som alla praktiska saker som till exempel ämbetsbevis fås numera från samfälligheten. Vi på kansliet gör grovjobbet som att fylla i dopformulär, skriver på papper och stadfäster men det är via samfälligheten det mesta sköts. Information om olika ärenden får man genom samfällighetens hemsida eller genom att ringa dit, säger Silfverberg.

Finns det alls något ärende längre som kräver ett besök till kansliet eller har allt flyttat över till det digitala?

– Härifrån kansliet får man dopsockor, dop- och familjebiblar och här i församlingen ordnas också till exempel dopsamtal med en präst. Och så hjälper vi förstås till med alla möjliga olika små eller stora ärenden som behöver hitta lösningar.

Fysiska kansliet är oersättligt

Pia Valtanen är byrå- och informationssekreterare på Helsingfors kyrkliga samfällighet. Hon understryker att det är oerhört viktigt att det finns en balans mellan digitalisering och fysiska platser dit man kan vända sig eller besöka.

– Det är jättebra att nästan alla ärenden numera kan göras online men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att alla inte har den möjligheten. Det måste också finnas lokala, fysiska platser dit människor kan komma med stort eller smått.

Valtanen konstaterar att digitaliseringen lett till att kontakten och samtalen mellan församlingen och dess medlemmar på många sätt flyttat till nätet. Men alls inte helt och hållet.

– Digitaliseringen leder till färre fysiska människomöten men fortsättningsvis kommer människor till församlingen med alla slags ärenden. Jag kommer till exempel att tänka på en person som hade en del gamla biblar och psalmböcker och undrade om församlingen kunde ta emot dem.

Vintertid tycker Pia Valtanen att det är en bra idé att ha en termos med glögg i aulan för dem som tittar in och kanske behöver en liten pratstund.

– Kansliet är den första kontakten och tröskeln att ta kontakt ska vara jättelåg.

Hurdan personlighet behöver man ha för att jobba i kansliet i en församling?

– Man behöver nog kunna hålla många bollar i luften samtidigt. Det är bra att veta lite om mycket, vara tålmodig och vänlig och känna till både församlingen och samhället väl. Ju fler språk man kan, ens några fraser, desto lättare har man.

Johan Myrskog


SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47

Kultur. 26-åriga Kristian Vuoristo komponerade ett körverk till en gammal psaltarpsalm – med klassiska teman som känslan av att vara omringad och pressad. – När allt blir för överväldigande, då rinner man bort. Man ger vika eller ger upp – och accepterar, säger han. 29.11.2024 kl. 13:08

ortodoxa kyrkan. Ortodoxa kyrkomötet samlat på Valamo kloster har valt Uleåborgsmetropoliten Elia till ny ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland 27.11.2024 kl. 13:26

Personligt. Då Stefan Löv var 28 år blev han pastor i en församling som var nedläggningshotad. Drygt 25 år senare blomstrar församlingen, men själv har han mött sjukdom, sorg, sitt eget bekräftelsebehov och utmattning. – Det som lär en absolut mest om tro är lidande, säger han. 27.11.2024 kl. 15:19