Just nu fylls Jessica Högnabba-Akins dagar av vagnspromenader, men om ett drygt år börjar hon på nya jobbet.

”Jag vill inte ge enkla svar på svåra frågor”

SJUKHUSPRÄST.

Jessica Högnabba-Akin är ny sjukhuspräst på Kvinnokliniken i Helsingfors. Hennes egna erfarenheter av sjukhus har lärt henne att inte komma med klichésvar vid svåra frågor.

15.12.2021 kl. 15:59

En onsdag kväll för ett par månader sedan födde Jessica Högnabba-Akin sitt andra barn på Kvinnokliniken i Helsingfors. På fredag morgon hade hon arbetsintervju för jobbet som sjukhuspräst på samma sjukhus.

– Jag fick göra intervjun i personalens arbetsrum på Kvinnis. Och lämplighetstesten skulle göras de kommande veckorna … Där satt jag och skulle lista ut vilken figur som kom som följande i en serie då jag bara sovit några timmar per natt. Men tydligen gick det inte så dåligt som det kändes! skrattar hon.

Varför sökte du jobbet?

– Jag har sökt sjukhusprästtjänster flera gånger. Redan när jag studerade blev jag intresserad av sjukhussjälavård. Jag gjorde praktik på ett sjukhus i Åbo och det var en viktig orsak till att jag fortsatte med teologistudierna och ville bli prästvigd. Det var ett jobb som kändes meningsfullt.

Hur känns ett sjukhus som arbetsmiljö?

– Som en miljö att jobba i känns det betydelsefullt, och tempot passar mig. Du kan inte förbereda dig så mycket på det som kommer. Du går in i olika situationer och då är det viktigt att vara närvarande. Det sättet att jobba har känts rätt för mig.

– Det som jag upplever som mest meningsfullt i prästjobbet är människomöten och samtalsstöd. Jag har jobbat med virtuell själavård, telefonsjälavård och samtal ansikte mot ansikte. Jag har sökt ett jobb där samtalet och människomöten är det mest centrala.

Du möter ofta människor i kris, i samband med en förlust. Hur känner du inför det?

– Jag har hört många berättelser i mitt arbete som präst och jag har också egna erfarenheter i bagaget som gör att jag inte i första hand blir rädd för det jag får höra.

Vad tror du kommer att vara det mest utmanande i ditt nya jobb?

– I studentarbetet brukade vi säga att vi jobbar ”vierailla lattioilla”, alltså på främmande golv. Det är tryggt att hålla en gudstjänst eller leda någonting i en kyrka eller ett församlingshem, för det är ”mitt” område. Men när du går på främmande golv kan det vara ganska ensamt ibland.

Vilka är dina erfarenheter från Kvinnokliniken?

– Jag har fött två barn, ett som är 2,5 år och ett som är två månader, båda på Kvinnokliniken. Jag har också erfarenhet av två missfall. Just de erfarenheterna har till exempel lärt mig att jag aldrig skulle säga till någon som varit med om ett missfall att ”det är jättevanligt”, ”det var ju så tidigt” eller ”ni kan försöka på nytt”. Mina erfarenheter har lärt mig att inte ge enkla klichésvar på svåra frågor. Jag kanske inte alls tror att det är vettigt att ge färdiga svar.

– Jag vill snarare vara den som delar de svåra frågorna och kan erbjuda ett lugnt och tryggt utrymme att ställa dem. Någon som kan vara nära och närvarande i en kris och förhoppningsvis förmedla en gnutta hopp.

Sofia Torvalds


Bok. Våra kroppar behöver föda. Vi behöver också föda för vårt själsliga liv. Birgitta Udd kombinerade behoven och skrev boken "Det smakar liv – Vardagstankar och recept". 15.5.2024 kl. 15:27

INGERMANLANDS KYRKA. Inom maj månad ska två av kyrkans missionsorganisationer förklara varför flera av deras anställda har prästvigts i en luthersk kyrka i Ryssland. Biskop Ivan Laptev i den ingermanländska kyrkan tycker ståhejet är märkligt. 14.5.2024 kl. 10:00

KYRKOMÖTET. Många nya delegater i kyrkomötet. De tunga frågorna som samkönad vigsel eller organisationsreform i kyrkan kommer upp på onsdag. 13.5.2024 kl. 20:10

FOTOGRAFI. När fotografen Kasper Dalkarls pappa dog blev hans relation med mamma Åsa Dalkarl Gustavsson tätare. De började gå i bastu tillsammans, de blev vänner. Kaspers fotoutställning ”Mor och son” är deras gemensamma projekt. 13.5.2024 kl. 14:36

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET. Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet. 10.5.2024 kl. 19:52

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40

slef. Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering. 2.2.2025 kl. 09:07

BORGÅ STIFT. Borgå stift gör en ny strategi 18 år efter den föregående. Fast till mångas överraskning är den inget färdigt visionsdokument, utan ett arbetshäfte med frågor. Kyrkpressen frågade biskop Bo-Göran Åstrand varför. 3.2.2025 kl. 13:41