Annette Frisk är medlem i Sibbo svenska församling.

Julen annorlunda

Kolumn.

"Jag vet genom nyhetsrapporteringen mycket väl vilken realitet våra medsyskon lever i. Kan jag leva som om julen, livet var som förr?"

16.12.2021 kl. 00:00

”Det blir en annorlunda jul i år.” Så hör man ofta sägas.

Här om dagen hörde jag mig själv deklarera likadant – och då tänkte jag på att vi i år kommer att fira vår jul i ett nytt hem på en ny ort där barn, barnbarn och barnbarnsbarn lever, med julbön tillsammans med en ny församling omkring oss.

I många familjer saknar man någon, en stol står tom. En kär röst hörs inte i det glada julstimmet i år. Det blir inte som förr.

Jag tänker också på coronasituationen i samhället. En situation som har eskalerat och blivit ohållbar i många länder. I dag vågar ingen förutspå hurdan julen blir hos oss i Finland. Kommer vi att kunna gå till julbön och julotta, fira glädjefullt och fritt tillsammans med storfamiljen eller ...

Världen i stort är också oförutsägbar. Vi ser och hör om vapenskrammel och krigshot i olika hörn av världen, människor flyr i förtvivlan undan våld och förföljelse, i försök att finna trygghet – och möts av oförståelse, stängda vägar och höga murar.

Det känns svårt att satsa stort på dyra julgåvor, dignande julbord där inga delikatesser saknas. Jag vet genom nyhetsrapporteringen mycket väl vilken realitet våra medsyskon lever i. Kan jag leva som om julen, livet var som förr? Kanske är det hälsosamt att tänka till lite.

Kristenhetens första jul startade inte heller den under storstilade förhållanden – om man inte räknar med himlakören som sjöng över stallet i Betlehem och den exceptionellt klara stjärnan högt uppe i skyn. En rekvisita som inte står till buds för oss gemene man. Den fanns till för den lilla familjen med en nyfödd Son, ett Gudabarn, som fått tillfälligt tak över huvudet. En Son som skulle bli min och din, hela världens Frälsare. Där har vi upptakten till vår jul – yttersta enkelhet och samtidigt Guds påtagliga närhet.

Så, vid närmare eftertanke är kanske den här julen inte så annorlunda. De yttre ramarna, betingelserna, kan variera.Hur snålvindarna än viner där ute, är Herren Gud vår styrka och trygghet. I kyrkan i Lovisa och i Sibbo, vår nya hemkyrka, står Jesus Kristus framme i koret med öppna armar och inbjuder till förlåtelse, tröst och trygghet. God och fridfull jul!

Ulrika Hansson


Svenska kyrkan har låtit göra framtidsprognos som visar att färre kommer att gå ur kyrkan, men att doptalen sjunker samtidigt som många gamla medlemmar dör, skriver Kyrkans tidning. 16.2.2015 kl. 12:20

Kyrkan får aldrig vara tråkig eller ovälkomnande, säger Mark Russell, vd för Church Army. 13.2.2015 kl. 16:17

fritänkarna. Fritänkarförbundet har lanserat en webbtjänst där man anonymt kan klaga på religionen i skolan. 10.2.2015 kl. 00:00

evangelisk-lutherska kyrkan. I slutet av år 2014 hörde 73,7 procent, eller drygt fyra miljoner av finländarna, till den Evangelisk-lutherska kyrkan. 9.2.2015 kl. 12:49

köklot. Huvudbyggnaden på Köklot lägergård i Korsholm brändes ner i lördags. 9.2.2015 kl. 12:43

Den som tror på Gud är aldrig ensam. Så kan man kanske sammanfatta en orsak till att religion i de allra flesta fall är något som förebygger psykisk sjukdom. 9.2.2015 kl. 10:22

För Charles Ngujo går det lika bra att göra akrobatik, sluka eld, spela afrikanska trummor eller skotta snö. Jag har många talanger, säger han. Men helst av allt vill han vägleda ungdomar. 5.2.2015 kl. 14:40

Årets kantor 2015 är Eeva-Liisa Malmgren. 5.2.2015 kl. 13:00

prästläget. Hälften av prästerna i Borgå stift närmar sig pensionsåldern. 5.2.2015 kl. 07:22

S:t Mårtens kyrka. Mariehamns församling diskuterar en försäljning av S:t Mårtens kyrka till den katolska församlingen. 2.2.2015 kl. 13:15

Domprostgården. Borgå svenska domkyrkoförsamling behandlade vid sitt möte förra veckan kyrkoherde Mats Lindgårds anhållan om personlig befrielse från skyldigheten att bo i tjänstebostad, alltså den omdiskuterade Domprostgården. 2.2.2015 kl. 13:12

Det mångkulturella samhället kräver religiös läskunnighet, säger forskare Tuomas Martikainen. 30.1.2015 kl. 11:15

censur. I atlasen The Collins Middle East Atlas, utgiven av jätteförlaget HarperCollins, fattas landet Israel. 27.1.2015 kl. 15:21

psalmbokstillägget. I teorin kan kyrkomötet beakta Ungdomens kyrkodagars förslag till psalmbokstillägget, men de ungas sena uppvaknande upplevs som ett problem. – Varför släpptes listan på psalmförslag först i november? frågar sig Laura Serell. 26.1.2015 kl. 11:02

nalle öhman. Björn ”Nalle” Öhman, kyrkoherde i Åbo svenska församling, har blivit vald till nya prästassessor vid domkapitlet i Borgå stift. 26.1.2015 kl. 10:25

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41