Regissören Claes Olsson: "Det är först när vi har blivit lite äldre som vi egentligen börjar veta vem vi är"

film.

I höst kom den – filmatiseringen av Kjell Westös bok Den svavelgula himlen. Regissören Claes Olsson berättar hur det kom sig att just han fick det ärofyllda uppdraget att göra romanen till film.

9.12.2021 kl. 08:54

– Jag är god vän med Kjell Westö – vi har bland anat spelat fotboll tillsammans. För tjugo år sedan producerade jag filmatiseringen av Drakarna över Helsingfors. För några år träffades vi över en lunch och jag framförde mina idéer. Han litade på mig och på den vägen är det, säger Claes Olsson.

Den namnlöse huvudpersonen i boken blev Frej i filmen.

– Han är en man som är förvirrad i sin värld. Han kan inte ha stark empati för någon. Han är besatt av sin ungdomskärlek, något som begränsar honom på många sätt.

– Frej är lite av en antihjälte. Men när han blir äldre hittar han mer och mer sig själv. Det är ju på det sättet som vi människor är – det är först när vi har blivit lite äldre som vi egentligen börjar veta vem vi är.


Uppväxten i Tölö

Claes Olsson växte upp i Tölö på 50-talet. Han var ett vilt barn med livlig fantasi.

Biograferna visade barnfilmer om söndagarna.

– Jag och min äldre bror gick på bio varje söndag. Jag hör till den generationen som upplevde hur ungdomskulturen föddes. Allt blev tillgängligt – film, serier, serietidningar och musik.

Han drömde om att bli skådespelare eller arkitekt – eller att jobba med film. När han blev lite äldre gick han med i teatergrupper för unga.

– Men jag märkte tidigt att det här med att stå på scenen och säga samma sak om och om igen varje kväll inte kändes speciellt inspirerande.

I gymnasiet skaffade han en filmkamera och började göra film med sina kompisar. Men hans mamma ville inte att han skulle börja med film utan studera för ett hyggligt yrke.

Det blev filosofi på universitetet.

– Filosofin lärde mig att strukturera och analysera texter. Det har jag haft mycket nytta av när jag förvandlat böcker till film.

Du har jobbat med film i femtio år. Hur tar du kritiken av dina verk?

– När man har varit så pass länge i den här branschen har man blivit garvad. Det är enkelt att vara kritiker, men det är svårt att vara en bra kritiker. Men det finns egentligen i dag få kritiker som har jobbat hemskt länge. Det gör mig inget om jag får dålig kritik, men jag förväntar mig att en kritiker ser någonting som jag inte själv ser i min film. Något som jag inte, omedvetet eller medvetet, lagt till.

I boken är huvudpersonens förhållande till religionen sargat. Hur ser ditt förhållande till kristendomen ut?

– Jag blev tidigt intresserad av kyrkohistoria. Kristendomen har haft och har stor betydelse för människorna och jag vill försöka förstå varför det är så.

Han kan inte låta bli att försöka förstå de drag av religionerna som är fundamentala och krigiska, som några av de islamska grupperingarna i dag.

– Min slutsats är att människorna har ett behov att hålla strikt fast vid någonting som man tror på. Jag upplever ändå kristendomen idag som väldigt flexibel.

Han tror att det viktigaste med kristendomen är att den ger trygghet åt människan.

– Människor söker alltid någon mening med livet.

Grubblar du ofta på livet?

– Naturligtvis, av olika orsaker. När man kommer upp i den åldern att ens egna föräldrar har dött, börjar man fundera på döden. Vad är egentligen döden? Är det bara en biologisk fas i vårt liv, eller innehåller den något annat? Finns det en själ? Det är en evig fråga.

För tio år sedan insjuknade han i cancer, och blev frisk.

– Jag var i väldigt god form. Men plötsligt kom cancern. Det visar hur skör människan kan vara.

Han har lärt sig att ta vara på familjen och sina vänner.

– Man kan plötsligt behöva hjälp. Och det är lika viktigt att man kan vara till hjälp i en svår situation. Men kärleken är det på samma sätt: det känns bra att bli älskad av någon – men det är också lika viktigt att du kan ge kärlek.

Hur känns det att bli äldre?

– Jag försöker kämpa emot det. Jag spelar fotboll två gånger i veckan.Jag har faktisk blivit finsk mästare med Käpylän Pallo i ålderskategorin 70+. Jag vill inte vill bli liggande i sängen eller sittande i fåtöljen och smutta på vin.

Han har tre döttrar och fyra barnbarn, också de flickor. Att lära känna barnbarnen är viktigt för honom. Vänner är också viktiga.

– Jag är med i ett sällskap som har hållit samman i trettio år. Vi träffas en gång i månaden, går ut och äter eller badar bastu.

Han är nyfiken på människan.

– Det är intressant att se hur jag och mina vänner har förändrats med tiden.

Hans dolda talang är att inte bli stressad.

– Jag är bra på att organisera min dag. När jag undervisar film säger jag till mina elever: det viktigaste är att du har en stresstark mage.

Claes Olsson

– Aktuell med regin och manuset till filmen Den svavelgula himlen.

– 73 år, har bott i Kottby, Helsingfors, i nästan 50 år.

– Har tre döttrar och fyra barnbarn.

– Spelar fotboll två gånger i veckan och har blivit finsk mästare med Käpylän Pallo i ålderskategorin 70+.

– Älskar Helsingfors. ”Jag går ofta i staden på smala gränder och igenom innergårdarna. Nu för tiden har det blivit svårt.”

– För den finlandssvenska publiken är hans tidigare filmer Underbara kvinnor vid vatten och Colorado Avenue mest kända.

Christa Mickelsson


katja kettu. – Religion är sinnligt, primitivt, intuitivt. Jag hör inte till kyrkan men tror på nåd och helighet, säger Katja Kettu, som skrivit romanen bakom bioaktuella Barnmorskan. 17.9.2015 kl. 08:36

Patrik Hagman. I sin nya pod förenar teologerna Joel Halldorf och Patrik Hagman två saker de brinner för: det teologiska samtalet och att läsa böcker. 14.9.2015 kl. 12:44

marcus j borg. – Om jag ska vara drastisk är Marcus J Borgs böcker orsaken att jag förblivit en kristen människa, säger tidigare ärkebiskop KG Hammar, på besök i Helsingfors. Biskop Björn Vikström är inte lika övertygad. 11.9.2015 kl. 16:19

Nu finns ett webbverktyg för dem som vill ställa upp med heminkvartering av flyktingar. 11.9.2015 kl. 10:37

Redan som ung lärde sig Sixten Snellman att människor har olika behov och lika värde. Nu verkar han för att ge ungdomar med funktionsnedsättningar en bättre livskvalitet genom utbildning. 10.9.2015 kl. 17:05

kloster. Popup-restauranger, popup-butiker, popup-evenemang. Och så popup-kloster. 10.9.2015 kl. 15:52

Biskoparna avslutade höstens möte med en gemensam appell med budskap också till stat och kommuner. 9.9.2015 kl. 17:27

Läget är inte hopplöst, det måste finnas rum att tänka om. Det tror de som deltagit i demonstrationen mot biståndsnedskärningarna. 8.9.2015 kl. 10:47

Biskop Björn Vikström uppmanar biskopskollegerna och hela kyrkan att lyssna bättre. 8.9.2015 kl. 10:33

flyktingkrisen. Kyrkostyrelsen rekommenderar att de evangelisk-lutherska församlingarna inkommande söndag (6.9.2015) uppbär en kollekt för att hjälpa flyktingar. 4.9.2015 kl. 16:01

flyktingkrisen. Den akuta flyktingsituationen har aktiverat många församlingar runt om i landet. 3.9.2015 kl. 15:07

flyktingkrisen. − I våra församlingar och i våra hemtrakter behöver vi nu utreda vilka möjligheter vi har att inhysa flyktingar för en kortare eller längre tid. Ifall medborgarna signalerar beredskap till detta kommer beslutsfattarna att lyssna, säger biskop Björn Vikström. 3.9.2015 kl. 15:05

På söndag kör Sibbo svenska församling i gång höstens verksamhet med en särskild temavecka kring livskraft. 4.9.2015 kl. 00:00

Som 18-åring gjorde hon blixtkarriär som jazzsångerska i New York. – Men inom mig växte mörkret och det var ett gränslöst liv utan hämningar, säger Isabella Lundgren. Nu utbildar hon sig till präst i Stockholm och tycker att syndabekännelsen är det allra bästa i mässan. 3.9.2015 kl. 07:28

ångest. Varför har vi ångest? Är det en gåva eller en förbannelse? Kyrkpressens redaktör Sofia Torvalds läste en strålande bok om ångest och slöt fred med sin egen. 2.9.2015 kl. 00:00

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41