Rita Nordström-Lytz är ordförande för en över nittioårig fredsförening. Foto: privat

Ett fredsarbete som fortsätter

NÄRPES.

Varje år ordnas fredsbön i Närpes på FN-dagen 24 oktober. Men hur kommer det sig att Närpesnejden har en så livaktig fredsförening? Spåren leder tillbaka till en viss präst.

15.10.2021 kl. 09:20

– Närpesnejdens fredsförening grundades redan 1929, berättar Rita Nordström-Lytz, som är ordförande i föreningen sedan några år tillbaka.

Grundaren var dåvarande kaplanen och sedermera kyrkoherden Edvin Stenwall. De första åren med fredsföreningen var dramatiska. Det var 30-tal och andra, mindre fredsvänliga, rörelser var starka i Finland.

– Stenwall hotades med ”skjutsning till gränsen”, eftersom fredstanken uppfattades vara farlig för samhällsordningen. Det fanns ändå ett stort stöd för Stenwall i Närpes, och hans verksamhet för fred kunde fortsätta.

Redan år 1926 började Edvin Stenwall ge ut tidskriften Frid på jorden. Denna tidskrift finns ännu idag med namnet Fredsposten, numera med Garantiföreningen för Finlands fredsförbund som utgivare.

Fester och fredsmarscher

– Under efterkrigstiden blev läraren Runar Långbacka ordförande för föreningen. Nu diskuterades och fördömdes atombomben, kapprustningen och senare Vietnamkriget, beskriver Rita Nordström-Lytz.

På 80-talet aktiverade kärnvapenhotet världen i stort. Då började fredsmarscher ordnas på FN-dagen. År 1989 deltog hela 150 personer i fredsmarschen i Närpes.

Flyktingar från Vietnam och senare från Bosnien gjorde Närpes mera internationellt. Under 90-talet engagerade föreningen de nyinflyttade med fester där man bjöd på program och mat från flyktingarnas traditioner.

– Mångkulturella barnläger arrangerades också under några år.

Hur kom du själv med?

– Jag fick kontakt med föreningen genom de uppsatstävlingar som ordnades när jag gick i mellanskolan, säger Rita Nordström-Lytz.

– Flera av de som var aktiva i fredsrörelsen på den tiden var starka personligheter. Där fanns personer från olika politiska läger. Där fanns ateister och troende kristna. Det gjorde intryck på mig att folk hade så olika syn på saker och ting, men ändå kunde enas om en sak: att vi behöver fred på jorden. Grundidén var så tydlig och klar.

Riktar sig utåt

Fredsföreningen har som mål att varje år ordna utåtriktade aktiviteter i närsamhället.

– Vi har ett fint samarbete med skolorna. Senast engagerade vi bildkonstlärarna i högstadiet och gymnasiet och ordnade en bildkonsttävling på temat fred, säger Rita Nordström-Lytz.

– Föreningen har fått bidrag för att ordna en internationell musikverkstad med professionella musiker i de olika lågstadieskolorna. Projektet avbröts av coronan, men vi hoppas att verkstäderna snart kan fortsätta.

Numera ihågkommer föreningen årligen två händelser. På Hiroshima-dagen 6 augusti ordnas en kvällssamling vid idrottsplatsens brygga med ljuständning, musik och tal, och på FN-dagen är det fredsbön. I fjol var det paus på grund av pandemin. I år blir det sedvanlig fredsbön i Närpes kyrka på FN-dagen, 24 oktober kl. 18, med bland annat musik på flygel av Simon Smeds.

Rita Nordström-Lytz

Är: pedagogie doktor, varit verksam som klasslärare och universitetslärare, pensionär.

Familj: maken Per och sonen Hampus med frun Emelie och dottern Eirin.

Medlem i kyrkofullmäktige i Närpes församling och i stiftsfullmäktige i Borgå stift, sjunger i S:ta Marian kuoro.

En fredshandling i vardagen: ”att bemöta andra människor med omtanke och välvilja.”

PIAN WISTBACKA


BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01

laestadianism. Det är inte svårt att finna spår av Lars Levi Laestadius i Pajala. Han har namngett både vägen till kyrkan och Pajalas gymnasium. – Det är Laestadius bygder. Jag visste nog inte vad som väntade mig här. Jag gick bara igång på att Gud sa att jag skulle vara här, säger prästen Maria Smeds. 17.10.2025 kl. 10:00

SÁPM. Hon blev präst lite motvilligt. Men i svenska Sápmi har Maria Smeds funnit sin plats. – Jag känner att hela min prästvigning bara handlar om det här uppdraget i norr. Det är nästan som om jag är designad för det, säger hon. 17.10.2025 kl. 10:00

LIVSBERÄTTELSE. Det började med O helga natt i julkyrkan i Munsala. Sedan dess har Christian Vesterqvist uppträtt i många kyrkor med sina tolkningar av Johnny Cash. 16.10.2025 kl. 11:29

Personligt. Kenneth Morales har blivit vuxen i Finland. Här har han gått igenom kriser, kommit ut på andra sidan, börjat uppskatta den finska vurmen för ordning och reda och de starka familjevärderingarna. Men en sak har han svårt att omfatta: vi är så oroliga hela tiden. Det är som om hela befolkningen är lite ängslig. 15.10.2025 kl. 14:16

begravning. Snabbt dyrare gravar och allt enklare ambitioner bland de anhöriga – det förändrar vår kultur kring död och begravning. Det ser Christina Grönroos som driver begravningsbyrå i Sibbo. 15.10.2025 kl. 11:08