Rita Nordström-Lytz är ordförande för en över nittioårig fredsförening. Foto: privat

Ett fredsarbete som fortsätter

NÄRPES.

Varje år ordnas fredsbön i Närpes på FN-dagen 24 oktober. Men hur kommer det sig att Närpesnejden har en så livaktig fredsförening? Spåren leder tillbaka till en viss präst.

15.10.2021 kl. 09:20

– Närpesnejdens fredsförening grundades redan 1929, berättar Rita Nordström-Lytz, som är ordförande i föreningen sedan några år tillbaka.

Grundaren var dåvarande kaplanen och sedermera kyrkoherden Edvin Stenwall. De första åren med fredsföreningen var dramatiska. Det var 30-tal och andra, mindre fredsvänliga, rörelser var starka i Finland.

– Stenwall hotades med ”skjutsning till gränsen”, eftersom fredstanken uppfattades vara farlig för samhällsordningen. Det fanns ändå ett stort stöd för Stenwall i Närpes, och hans verksamhet för fred kunde fortsätta.

Redan år 1926 började Edvin Stenwall ge ut tidskriften Frid på jorden. Denna tidskrift finns ännu idag med namnet Fredsposten, numera med Garantiföreningen för Finlands fredsförbund som utgivare.

Fester och fredsmarscher

– Under efterkrigstiden blev läraren Runar Långbacka ordförande för föreningen. Nu diskuterades och fördömdes atombomben, kapprustningen och senare Vietnamkriget, beskriver Rita Nordström-Lytz.

På 80-talet aktiverade kärnvapenhotet världen i stort. Då började fredsmarscher ordnas på FN-dagen. År 1989 deltog hela 150 personer i fredsmarschen i Närpes.

Flyktingar från Vietnam och senare från Bosnien gjorde Närpes mera internationellt. Under 90-talet engagerade föreningen de nyinflyttade med fester där man bjöd på program och mat från flyktingarnas traditioner.

– Mångkulturella barnläger arrangerades också under några år.

Hur kom du själv med?

– Jag fick kontakt med föreningen genom de uppsatstävlingar som ordnades när jag gick i mellanskolan, säger Rita Nordström-Lytz.

– Flera av de som var aktiva i fredsrörelsen på den tiden var starka personligheter. Där fanns personer från olika politiska läger. Där fanns ateister och troende kristna. Det gjorde intryck på mig att folk hade så olika syn på saker och ting, men ändå kunde enas om en sak: att vi behöver fred på jorden. Grundidén var så tydlig och klar.

Riktar sig utåt

Fredsföreningen har som mål att varje år ordna utåtriktade aktiviteter i närsamhället.

– Vi har ett fint samarbete med skolorna. Senast engagerade vi bildkonstlärarna i högstadiet och gymnasiet och ordnade en bildkonsttävling på temat fred, säger Rita Nordström-Lytz.

– Föreningen har fått bidrag för att ordna en internationell musikverkstad med professionella musiker i de olika lågstadieskolorna. Projektet avbröts av coronan, men vi hoppas att verkstäderna snart kan fortsätta.

Numera ihågkommer föreningen årligen två händelser. På Hiroshima-dagen 6 augusti ordnas en kvällssamling vid idrottsplatsens brygga med ljuständning, musik och tal, och på FN-dagen är det fredsbön. I fjol var det paus på grund av pandemin. I år blir det sedvanlig fredsbön i Närpes kyrka på FN-dagen, 24 oktober kl. 18, med bland annat musik på flygel av Simon Smeds.

Rita Nordström-Lytz

Är: pedagogie doktor, varit verksam som klasslärare och universitetslärare, pensionär.

Familj: maken Per och sonen Hampus med frun Emelie och dottern Eirin.

Medlem i kyrkofullmäktige i Närpes församling och i stiftsfullmäktige i Borgå stift, sjunger i S:ta Marian kuoro.

En fredshandling i vardagen: ”att bemöta andra människor med omtanke och välvilja.”

PIAN WISTBACKA


SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30