John Vikström hoppas att hans inre människa utvecklats under åren. – Men inte vet jag hur mycket klokare jag blivit! tillägger han.

Jag känner mig inte gammal

Bokaktuell.

John Vikström är aktuell i höst med boken Det handlar om frihet. Han fyller också 90 år i oktober: – Det känns lite overkligt, men jag får finna mig i det, säger han.

30.9.2021 kl. 20:13

John Vikströms nya bok har undertiteln ”Tankar under åren som emeritus”. En finskspråkig bok med liknande tema utkommer också i höst.

– Arbetet med böckerna har jag upplevt lite som en skördetid mitt i sommaren. Jag får skörda det jag har försökt så under mina tjugo år som pensionär.

Att vara människa och kristen handlar ytterst om frihet, säger han i förordet. Frihet i vardagen upplever han också.

– Jag är inte begränsad av sjukdomar. Jag kan cykla, åka skidor och promenera. Jag upplever också en frihet från ett inrutat dagsprogram, och en bekymmerslöshet; Guds barns frihet, som bottnar i att jag tror att jag är i Guds hand.

Läsaren får ta del av föreläsningar och predikningar han hållit. Han rör sig bland annat kring teman som åldrande.

– Det känns lite overkligt att fylla nittio, men jag får finna mig i det. Jag känner mig inte gammal egentligen.

I boken citerar han Paulus som skriver: Även om min yttre människa bryts ner förnyas min inre människa dag för dag. Vikström är lite osäker på om han känner igen sig i det, även om han märker att den yttre människan i någon mån blir svagare.

– Det talas vackert om det här när man pratar om åldrande, men jag skulle vara lite försiktig. Jag hoppas att min inre människa har utvecklats under de här åren. Det är viktigt att slå vakt om de andliga rötterna i ens liv, och att bevara en viss nyfikenhet på livet. Men inte vet jag hur mycket klokare jag blivit! Det ska jag inte uttala mig om.

I sin bok återkommer John Vikström ofta till Jesus kärlek till alla utstötta.

Vad skulle du bjuda på och vad skulle ni prata om ifall du fick Jesus som lunchgäst?

– Han var säkert van vid att äta fisk där vid Genesarets stränder, så jag skulle bjuda på fisk. Jag skulle vilja fråga honom lite närmare om hur det var att vandra omkring där, möta människor och hjälpa dem.

– Och de där frestelserna i öknen: Hände de på riktigt eller var det bara i huvudet? Och så skulle jag också fråga vad han tycker om dagens kyrka och vad han vill att vi ska göra.

Jämlikhet och människovärde

John Vikström har haft tillfälle att grundligt fundera på vad kyrkan borde fokusera på för att överleva. Han räknar bland annat upp att vi ska leva ut en glad och frimodig andlighet, satsa på verksamhet som verkligen berör människors tankar och känslor, göra frivilliga delaktiga i meningsfulla uppgifter samt fånga upp unga efter konfirmationstiden.

– Ett problem som kyrkan har i dag är att den av många uppfattas negativt när det gäller jämlikhet och människovärde. Vi behöver inte göra om kristendomen för att tydligare verka för det här.

Som biskop fick han tidvis utstå hård kritik, inte minst för sin bibelsyn och sin ståndpunkt i frågan om homosexulitet.

– Visst har jag fått kring öronen så att det känts. Jag har räknat med att det hör till naturaförmånerna som ledare, men kritiken tar på, det är inte fråga om annat.

Ett råd han tagit fasta på fick han när han skulle gå från forskarlyan till att vara biskop.

– Ärkebiskop Martti Simojoki sa: Se till att din bild är hel när du tittar dig i spegeln, då orkar du. Se till att du aldrig handlar i strid med dina högsta och heligaste värden, ditt samvete!

I den avslutande delen av boken ingår flera predikningar John Vikström hållit när han har jordfäst nära vänner.

– Det har varit på en gång svåra och kära uppgifter. Vid varje jordfästning blir jag påmind om uttrycket memento mori, kom ihåg att du är dödlig. Jag blir också påmind om vad det kristna hoppet betyder för mig själv så jag inte bara pratar tomma ord.

Ulrika Hansson


Mest läst

    Helsingfors domkyrka. I sommar kan man besöka ett sommarkafé i Helsingfors domkyrkas klockstapel. I katedralens krypta finns även en restaurang, vars pizzaingredienser kommer från Italien. Det skriver tidningen Kirkko ja kaupunki. 4.6.2022 kl. 08:00

    flyktingar. Med diakoni, ekumenik och religions­­dialog i sitt bagage använder Virpi Paulanto nu sin erfarenhet i jobbet som Borgå stads flykting­koordinator. 9.6.2022 kl. 19:00

    SYDÖSTERBOTTEN. Nu borde man öppet och fördomsfritt utreda allt från ett utökat samarbete till en samgång mellan Närpes och Kaskö församlingar. Men utredningen görs inte om inte de förtroendevalda i Kaskö begär den. Kristinestad berörs inte i detta skede. 3.6.2022 kl. 10:00

    AVSTÄNGNING. Domkapitlet kunde idag inte ta något beslut gällande Dennis Svenfelts eventuella avkragning. Svenfelt hördes i en och en halv timme, men domkapitlet valde att fortsätta behandlingen vid ett extrainsatt möte på onsdag nästa vecka. 16.6.2022 kl. 17:40

    pris. Enligt prisjuryn är biskop Mari Leppänen en karismatisk och orubblig främjare av en mer tolerant andlig kultur i Finland. 2.6.2022 kl. 18:04

    NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

    diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

    KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

    livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

    KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

    KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

    Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

    ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

    LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

    TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

    ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

    Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

    KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

    KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

    SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

    Mest läst