Jag var ute på Lekholmen igen för någon helg sedan. På båtturen tillbaka hem satt vi uppe på soldäck med bra feelis. Halvvägs till Degerö spelas musik på låg volym. Tanten framför mig går fram, böjer sig fram och säger ilsket till. Musiken tystnar direkt, men tanten håller på.
Ett båtlass ungdomar blir uppfostrade i hur man inte förstör söndagskvällar för alla andra. Jag undrar högt om hon hade bett lika snällt om musikfansen varit hennes jämnåriga.
Veckan före kom det fram att arbetskraften på Hesburger går in i väggen. Majoriteten av de anställda är unga, för vissa är arbetsgivaren den första. Diskussionen har börjat på anonyma forum och blomstrar nu på både Yle och HS.
Framtiden jobbar utan toalettpauser och ibland utan lön. Verksamhetschefen säger ”vad märkligt” och ”det är business”. Yle ber unga läsare berätta om sina arbetserfarenheter i servicebranschen. Jag ryser åt mitt första jobb och tänker på alla höga höns som svettas.
För 10 år sedan: tittar på kvällsnyheter med mamma. Vi bråkar lite om fjärrkontrollen, men mamma säger att hon inte ofta bestämmer kanaler så nu ska hon väl få göra det. Hon får. Ett inslag berättar om ungdomars åsikt i en fråga som direkt angår ungdomar och deras hälsa.
Rutan fylls av vuxna som vet vad ungdomarna tycker – de har undersökt. Jag, ungdomen, rusar förvånat upp från soffan. Inte tycker jag det som de vuxna säger att jag tycker. Under tiden syns ungdomarna, som någon kanske frågat, bakom dem som intervjuas.
Jag minns också snälla vuxna som sett på mig med nåd i ögonen, fast jag varit arg eller helförbannad på min omgivning. Kanske de velat uppmuntra mig till att rusta min ilska, kanske har de haft tålamod och litat på att den lättar med åren.
Nu är jag äldre men fortfarande arg, så jag skriver en arg kolumn. Får man vara arg i en kolumn? Jag känner på mig vad min moddalärare skulle ha sagt år 2013, men jag tror hon vill se mig fortsätta satsa på mina styrkor. Såna är moddalärare, dom bästa. Och frågan i rubriken var snarare en varning än något jag vill ha svar på. Det kallas retorik.
Tonje Lindeman studerar biologi och jobbar med barn och ungdomar.
