Ann-Katrine Burman betonar att alla slags musikgenrer har sitt värde.

”Jag är alltid nervös innan jag ska sjunga!”

kvevlax.

– Det är otroligt att få sjunga i kyrkan. Det finns ett lugn och en rymd där, säger Ann-Katrine Burman.

18.8.2021 kl. 15:13

Ann-Katrine Burman tog sina första toner offentligt på revyscenen i Jungsund år 1979.

– Jag kommer ihåg att det var sången ”Drömmen om Emil”, i stället för ”Drömmen om Elin”, som skulle framföras, och jag var den enda som vågade sjunga den på scenen just då.

En vecka senare blev hon kontaktad av en vän som ville att hon skulle provsjunga för bandet Mash. Sedan dess har hon hållit på med musik i olika former, inte minst som dansbandssångerska i Tores i elva år. Tre soloskivor har det också blivit.

– Både profan och andlig musik ger otroligt mycket!

För några år sedan medverkade Ann-Katrine Burman i serien Skymningsmusik i Kvevlax kyrka. Konsertserien brukar dra mycket publik, som mest har 460 personer suttit i kyrkan och väntat på musikerna.

Då fick jag gåshud. Det är en otrolig känsla. Tänk: de har kommit för vår skull! Det är otroligt att få sjunga i kyrkan. Det finns ett lugn, en rymd och en otrolig akustik där. Jag känner mig så uppfylld av något som det är svårt att lägga fingret på.

Yngve Lithén, som behärskar många instrument, och Ann-Katrine Burman är ett radarpar när det kommer till musik.

– Yngve är musikalisk och jag tar det på talang. Jag kunde vara mamma till honom, men vi har ett jättebra samarbete. Han är en fantastisk musiker!

Musik som berör

Till Ann-Katrine Burmans favoriter bland andliga sånger hör ”Flyttfåglarna”.

– I orden ”när sommaren mot hösten sig vänder” kan man tolka in den vanliga höstens vemod, men också att hela livet lider mot höst. Jag sjöng den på min pappas begravning för fem år sedan.

Hon kommer också speciellt ihåg ett allsångsuppträdande på ett äldreboende. Hon gick runt bland de äldre och sjöng. En av de äldre damerna verkade inte nåbar, utan tittade tomt framför sig.

– Jag satte mig på armstödet till hennes stol och sjöng nära hennes öra, och efter ett tag började hon sjunga med. Efteråt kom hennes anhöriga fram till mig och sa: det är så länge sedan vi fått henne att sjunga.

Är du nervös innan du ska sjunga inför publik?

– Jo du, jag är alltid nervös före! Det är ingen skillnad om jag sjunger ”Flyttfåglarna” för femtielfte gången, jag är ändå nervös för att jag inte ska klara av sången, och det är spännande att se hur folk tar emot en i början. Sedan lugnar jag ner mig. Men nervositet gör också att man skärper sig.

– Jag hoppas att det inte hörs på rösten att jag är nervös när jag sjunger. Om jag står uppe på läktaren under en jordfästning skakar jag ibland i benen, men då syns det ju inte.

Hon sjunger rätt ofta under dop och begravningar, något hon upplever som mycket känslosamt.

– Det kan kännas nervöst: håller rösten till slutet eller kommer känslorna att ta överhand och rösten brista. Jag sjunger med hjärta och inlevelse, men jag får inte tänka för mycket på de anhöriga som sörjer.

Sensommarens konserter i serien Skymningsmusik i Kvevlax inhiberades tyvärr på grund av coronarestriktioner.

Ulrika Hansson


LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12

val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade. 22.5.2025 kl. 10:55