Mikaela Björklund: "Församlingen är som ett andra hem"

NÄRPES.

Att vara uppvuxen i en prästfamilj har gett en bra grund, tycker Mikaela Björklund. Det har lärt henne att lyssna och att umgås med människor med olika slags bakgrund.

6.8.2021 kl. 16:50

– Det är kanske inte den enklaste uppväxten men jag är väldigt tacksam att jag har de erfarenheterna i bagaget. Man blir inte nödvändigtvis hemskt förvånad över de berättelser man får höra, utan man vet att livet faktiskt kan se mycket olika ut, säger Mikaela
Björklund.

Under hennes uppväxt hände det sig en och annan gång att det ringde människor i allvarlig nöd till familjens telefon. Det kunde vara kris i äktenskapet eller någon som såg mörkt på livet. Om hennes far, kyrkoherden Börje Lillsjö, inte var hemma kunde någon annan i familjen få rycka in som samtalspartner.

– Nöden var så stor att de ändå måste få berätta. Vissa gånger kände man sig som tonåring ganska kort i rocken och tänkte ”Oj, vad ska jag säga nu?” Det slutade med att vi såg till att vi alltid hade en bibel på telefonbordet. Om man inte kunde säga något annat kunde man åtminstone bläddra lite i den och se om det fanns något som man kunde dela med sig av.

Lyssnandets konst

Att kunna lyssna är viktigt också i hennes arbete som stadsdirektör i Närpes.

Som kommundirektör får man ta del av utmaningar och bekymmer som människor har. Då tror jag att det är viktigt att man fått lära sig att det finns allt möjligt som människor kan tampas med, och att man åtminstone kan lyssna, även om man inte alltid kan lösa människors problem.

Under hennes barndom hann familjen bo på många olika orter: Hangö, Kristinestad, Sideby, Korsnäs och Helsingfors. Hon var i högstadieåldern när familjen slog ner bopålarna i Närpes.

– Det var inte alltid lätt att rota sig och rota om sig, men jag har haft stor nytta av det senare när jag jobbat som lärarutbildare, varit aktiv som politiker, och nu som stadsdirektör. Jag vet hur livet funkar i olika ändar av Svenskfinland och jag har lärt mig att etablera nya relationer.

”Vart är vi på väg?”

Församlingen har alltid känts som hemma för Mikaela Björklund. Därför var det ett naturligt steg att tidigt engagera sig och ta ansvar i församlingen.

– Jag blev faktiskt invald som kyrkligt förtroendevald redan när jag var 19. Sedan dess har jag varit med på något sätt, antingen i fullmäktige eller församlingsrådet.

Just nu har Närpes församling ett omfattande strategiarbete på gång. ”En oerhört stimulerande process”, säger Mikaela Björklund. Det viktigaste är riktningen.

– Vi måste gemensamt uttala vart vi är på väg! Annars kan vi inte säkert veta att vi förstår varandra.

Hon har suttit med i den grupp som tagit fram grundmaterial för arbetet.

– Vad är Närpes? Hur ser Närpesborna ut i dag? Vilka är våra styrkor och utmaningarna i vårt lokalsamhälle?

Det är några av frågorna som klargörs i omvärldsanalysen. Också församlingens verksamhetsförutsättningar ska synas på djupet. I augusti blir det en andra workshop med både anställda och förtroendevalda, och sedan ska strategin skrivas ihop och användas i verksamhetsplaneringen.

Också i kyrkans övergripande strategi finns många goda tankar att ta till sig, konstaterar hon.

– Framför allt det att man ser att lekmannaaktiviteten behövs. Men det är lättare sagt än gjort att verkställa konsekvent.

Mikaela Björklund

Är stadsdirektör i Närpes.

Familj: maken Per-Erik, fyra döttrar i åldrarna 11 till 23.

Intressen: läsning, körsång. Förtroendevald i församlingen, ordförande för FDUV.

Hurdan ledare vill du vara? Eftertänksam och stödjande. Jag vill medvetet lyfta fram och fostra in nya generationer i samhällsbygget.

Pian Wistbacka


Kultur. Åbo har inte bara kulturhuvudstadtiteln 2011. Staden har också landets första församlingsanställda kultursekreterare på svenskt håll. ”Missions- och kultursekreterare”, det är Laura Karankos titel i Åbo svenska församling. Sedan hösten arbetar hon deltid med det bästa hon vet. 17.12.2010 kl. 00:00

Människa. Livet har två sidor – ett dramatiskt i strålkastarljuset, ett annat stillsamt tillsammans med familjen. 16.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Läkarbristen i Finland underlättas sedan länge av utländska läkare som gästar eller stannar i landet för gott. Kanske prästbristen kunde botas med samma medicin? 16.12.2010 kl. 00:00

Rolf af Hällström. –  Ja, det är ju så lite kalorier i kaffet så det behövs ingen välsignelse. 16.12.2010 kl. 00:00

Ledare. ”Santa Claus!” Hantverkaren i Antalya räcker fram täljstenen. Den korsfästa figuren som avbildas är så uppenbart Kristus som den kan bli. Men julgubben säljer bättre. Och S:t Nicholas rötter finns förvisso här, i det som i dag är hjärtat i det moderna Turkiet. 16.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Bikthemligheten för präster luckras upp när det gäller övergrepp mot barn. Regeringen och kyrkan kom överens om saken förra veckan. 15.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsens plenum sammanträdde i går, 14 december. Ett av de beslut som fattades var att godkänna de åtgärder för likabehandling i kyrkan som föreslogs i slutrapporten för projektet Yhdenvertaisuus ja kirkko (Likabehandling i kyrkan). 15.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. När biskop Björn Vikström visiterade Lappfjärd-Kristinestads församling vägrade kaplan Markus Saarinen att vara med. Orsaken var att Saarinen tycker att biskopen är en falsk lärare. 15.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoherde Anders Kronlund i Närpes blir kantorsvikarie i Esbo svenska församling. Församlingsrådet valde Kronlund bland tre sökande. 14.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Borgå stifts biskop Björn Vikström krönte Finlands lucia på måndagskvällen i Helsingfors domkyrka. 14.12.2010 kl. 00:00

Människa. – När vi kan ge sorgen utrymme och så småningom inse att den döda inte mera finns bland oss, och inte kommer tillbaka, då har vi bearbetat vår saknad och kan gå vidare i livet. 12.12.2010 kl. 00:00

Människa. När Ulrika Wikström blev troende förändrades också hennes inställning till julen. – Om allt är filat till perfektion känner man sig lätt helt tom när julen är över. 11.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Det började som barnens julbön 1999. Sedan dess har jultablån i Gamlakarleby stadskyrka vuxit till en timmeslång förställning av drama, dans, sång och dialog. 10.12.2010 kl. 00:00

Människa. I Namibia kallades jag den finska flickan. Jag har arbetat hårt för att bli en namibisk flicka. 9.12.2010 kl. 00:00

Ledare. När Egypten väljer parlament höjer varken egyptierna eller resten av världen på ögonbrynen. Därför blir det inte mer än ett par spalter kring valet häromveckan alltmedan medierna armbågas runt politiskt skvallerstoff från Wikileaks. 9.12.2010 kl. 00:00

Depression. För känslig, för högljudd, för hudlös. Efter flera svåra depressioner har Heidi Finnilä lärt sig att se på sig själv med nåd. – Jag skäms inte för att jag är en liten ömklig varelse, inte tuffare än så här. 3.6.2020 kl. 15:08

mission. Om Gud vill och flygen går återvänder Chamilla och Kristian Sjöbacka till Kenya så snart de kan. ”Får man trivas så här bra på missionsfältet?” har de ibland frågat sig. Landet och arbetet har förändrats sedan de första gången åkte ut som missionärer. 4.6.2020 kl. 09:19

mathjälp. Coronaepidemin har lett till ett ökat behov av mathjälp. De som ordnar matutdelning försöker möta behovet, samtidigt som de fått lägga om verksamheten. 2.6.2020 kl. 15:51

Coronapandemin. Tillsvidare ska man undvika körsång, rekommenderar biskoparna. 2.6.2020 kl. 14:23

Pörkenäs. Jakobstads svenska församling har omprövat beslutet att inte ordna konfirmandläger i sommar. Församlingen ordnar två dagläger på Pörkenäs. 1.6.2020 kl. 16:32