Henrik Lindberg har inget eget arbetsrum, utan sitter där det finns en ledig stol.

En god ledare skapar en kultur där man vågar misslyckas

ledarskap.

Vad är en ledares viktigaste egenskap? Gott självförtroende, säger Henrik ”Henka” Lindberg, som leder produktionsbolaget Parad. Han vill skapa en arbetskultur där det är tryggt att misslyckas. 
– Först då kan kreativiteten flöda.

27.6.2021 kl. 13:42

Henrik Lindberg siktade aldrig på att bli chef. Det har bara blivit så att han i olika sammanhang lätt fått en tongivande roll. Sina första, krävande ledaruppdrag hade han på Yle.

– Plötsligt hade jag 100 människor under mig och många hade gått igenom flera organisationsförändringar och flyttats hit och dit. En del skulle göra sådant som de inte alls var intresserade av. Plötsligt skulle jag få dem motiverade.

Han var ledare i en organisation där det varken fanns morot eller piska.

– Jag hade bara mig själv. Jag måste försöka visa vägen och argumentera för mina idéer.

Idag kallar han sig privilegierad. Han är delägare i och leder Svenskfinlands största produktionsbolag Parad Media, som bland annat producerar Efter Nio och Vegas sommarprat.

– Jag har haft friheten att utveckla en helt egen ledarskapskultur. Alla som jobbar här är här för att de vill vara här.

Ungefär 40 procent av omsättningen bygger på programformat som återkommer år efter år, resten ska skapas på nytt varje år.

– Det skulle vara lättare att planera framtiden om man tillverkade korv, men vi måste hela tiden hitta helt nya produkter för att vi ska ha jobb följande år.

Bolagets överlevnad bygger på medarbetarnas kreativitet. Varje år försöker de sälja in otaliga programidéer, och bara en bråkdel av dem blir av.

– För mig är gott ledarskap inte ett val. Det är självbevarelsedrift. I vår bransch bygger man sin existens på ett idéflöde. Om du inte har en bra arbetsgemenskap där folk trivs, då tenderar du att implodera. Själviska, giriga personer blir inte långlivade i den här branschen, för ingen vill jobba med dem.

Kreativitet föds i grupp

Som chef är Henrik Lindberg helt beroende av sina anställda.

– Idéer och kreativitet föds i grupp. Min uppgift är att skapa en kultur som föder idéer.

Hur skapar man en sådan kultur?

– Vi utser aldrig chefer, men vi försöker fånga upp ledare. Som jag ser det utses chefer uppifrån, de tilldelas en titel utgående från premisser som inte alltid är bra för en organisation. Sådana chefer kan ha fel motiv, till exempel maktbegär eller ett behov av narcissistisk tillfredsställelse. Men ledare blir man nerifrån. Den rollen kan man ha också utan en chefstitel.

För honom är det viktigt att försöka bygga en tillitskultur.

– I en sådan kultur är man är trygg. Man kan säga vad man tycker och känner. Man ser andra, man är konsekvent och rättvis.

I en tillitskultur leder man med positiv förstärkning.

– I den finländska kulturen är det jättevanligt att man leder med negativ feedback. I många organisationer fastnar man hela tiden vid fel.

En sådan kultur, en kontrollkultur, är tillitskulturens motsats.

– I en sådan kultur sätter arbetstagarna mycket energi på att inte göra fel. Det som kunde bli kreativitet blir försiktighet, för det är inte en förlåtande miljö. I en sådan miljö föds inga idéer och alla mår dåligt.

Så han har valt tillit. Parad använder inga stämpelklockor utan litar på att folk sköter sina uppgifter. De har dyr utrustning på hyllorna men inget har någonsin blivit stulet.

Också kyrkan behöver goda ledare

Henrik Lindberg tror att många organisationer – kyrkan är en av dem – har missat skillnaden mellan chef och ledare.

– Man utser för ofta chefer till roller som kräver en ledare. Man utser ledare utifrån fel premisser: till exempel så att man tillskriver akademiska meriter för stort värde för en position där det handlar om att jobba med människor.

Han menar att om en organisation utser naturliga ledare blir det en organisation som utvecklas och driver saker framåt. En chefsorienterad organisation tenderar däremot att bli konserverande. Den skyddar sig och blir förändringsfientlig eftersom varje förändring samtidigt kan innebära ett misslyckande.

– Jag tror att många organisationer borde titta närmare på hur ledarskapet fungerar i den kreativa branschen. Många organisationer har så länge fungerat med en kontrollkultur att de uppfattar sig som förvaltare när de egentligen borde vara kreativa organisationer som satsar på gott ledarskap och personal som känner trygghet och delaktighet. Kyrkan är ett ypperligt exempel på en organisation som är i akut behov av nya, kreativa idéer.

Hur vet du att någon är en bra ledare?

– Den viktigaste egenskapen en ledare ska ha är god självkänsla. Med det kommer man jättelångt. Men om självkänslan saknas blir det svårt.

Självkänslan syns i hur man bemöter andra, hur man bemöter konkurrens, hur man bemöter stress. Blir de här sakerna ett hot?

– Hur tar man kritik? Blir det genast personligt? Vågar man lyssna eller fokuserar man på att försvara sig? Vågar man visa svaghet?

Han har själv sett hur ledarskapet vuxit fram hos olika personer som han jobbat med.

Själv ger han ogärna negativ feedback till sina anställda.

– Du kan slösa med den positiva feedbacken, men den negativa måste du vara väldigt försiktig med. Den kräver djup eftertanke och en tydlig motivering för att vara konstruktiv.

Han återkommer till skillnaden mellan en tillitskultur och en kontrollkultur.

– Negativ kritik är vanlig i en kontrollkultur. Med hjälp av den etablerar man sin makt och skyddar sig själv som chef. Man skjuter bort det egna ledaransvaret genom att kritisera den underordnade och gör den personen ensam ansvarig för eventuella misslyckanden. I en sådan kultur flödar inte kreativiteten.

De misslyckades tillsammans

Under sina år på Yle var Henrik Lindberg med om otaliga ledarskapsutbildningar. En del av dem var bra, andra riktigt usla. En som han särskilt minns leddes av en erfaren producent från BBC.

– Han hade redaktörerna och fotograferna att byta roller. Efter att jag släpat på en tung kamera och ett stativ i en halv dag såg jag på fotografen med nya ögon.

Inspirerade av detta har Parad två gånger ordnat en sådan rollbytardag. Rollbytardagen genomfördes när de jobbade med morgonshowen Min Morgon. De tog en hatt och drog lappar med olika uppgifter. De gjorde en riktig sändning som aldrig gick ut, men där alla fick göra något helt annat än de var vana vid.

– Regissören blev plötsligt sminkör och programledaren ljudman. Vi gjorde det för att skapa förståelse för varandra. Efter det kunde vi verkligen se att alla behövs: det blev ingen vacker sändning. Sminket var uselt, ljudet var inte bra och inte regin heller. Men vi misslyckades tillsammans och lärde oss att uppskatta varandras arbete.

Det värsta för Henrik Lindberg, som ledare, är tanken att någon av hans anställda skulle ha ångest över att komma på jobb.

– Jag vill inte att någon ska känna så. Det skulle kännas som det största misslyckandet.

Sofia Torvalds


SJUKHUSPRÄST. Jessica Högnabba-Akin är ny sjukhuspräst på Kvinnokliniken i Helsingfors. Hennes egna erfarenheter av sjukhus har lärt henne att inte komma med klichésvar vid svåra frågor. 15.12.2021 kl. 15:59

anpassning. Tina Westerlunds jultraditioner har förändrats många gånger om, det har också hennes liv. Sjukdomar, att bli rullstolsbunden och att flytta från ett kärt hem har krävt stor anpassningsförmåga. – Jag hoppas mina barn har sett att det går att komma igenom svårigheter. 15.12.2021 kl. 10:32

Personligt. För knappt två år var Lillemor Asplund-Haapasaari på botten av sitt liv. Då sa hennes pastor: "Gud har förlåtit dig – men det är du själv som inte har förlåtit dig". 14.12.2021 kl. 15:00

film. I höst kom den – filmatiseringen av Kjell Westös bok Den svavelgula himlen. Regissören Claes Olsson berättar hur det kom sig att just han fick det ärofyllda uppdraget att göra romanen till film. 9.12.2021 kl. 08:54

jul. Ärkebiskop emeritus John Vikström minns både barndomens härliga jular och en julandakt i Kakolafängelset, då några fångar planerat att ta ärkebiskopen som gisslan. 9.12.2021 kl. 08:35

teater. Musikalen Next to Normal på Svenska teatern klär i ord och musik den sorg och de förluster många känt att pandemin inneburit för dem. Musikalen handlar om bipolär sjukdom och om medberoende. – Mannens sorg är totalförnekelse, han pratar inte om sorgen alls, säger skådespeladen Alexander Lycke. 8.12.2021 kl. 08:07

HBL. Vem är du? Erja Yläjärvi är ny chefredaktör på HBL. Vad tycker hon är det bästa och sämsta med finlandssvenskhet? 8.12.2021 kl. 07:55

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen inleder samarbetsförhandlingar. 8.12.2021 kl. 07:46

Coronapandemin. I domkyrkoförsamlingen i Borgå infördes coronapass vid De vackraste julsångerna, något som drog ner på deltagarantalet. Men de som kom visade villigt sina pass vid kyrkdörren. 8.12.2021 kl. 07:35

Coronapandemin. De nya coronabegränsningarna ställer till det för församlingarna inför jul. 8.12.2021 kl. 07:41

advent. – Det första tecknet på att julen närmar sig är att jag inser att det är så kallt ute att jag måste köpa en mössa som jag sedan kan tappa bort under vintersäsongen, säger Kristian, ”Krippe” Westerling, redaktör på Yle X3M. 26.11.2021 kl. 14:15

advent. – Det är en helt annan upplevelse att höra julens evangelium när man använt adventstiden till att formulera varför vi längtar efter fredens kung, varför det spelar roll för mig och hela världen att Jesus faktiskt kommer till oss, säger Emma Audas. 25.11.2021 kl. 16:20

roman. Karin Erlandsson är aktuell med boken Hem, en historisk roman om Åland. Hon har bland annat gjort research i kyrktornet i Jomala kyrka. 24.11.2021 kl. 09:11

LAPPO STIFT. Matti Salomäki fick 54,8 procent av de avgivna rösterna i valets andra omgång och valdes till ny biskop i Lappo stift. 23.11.2021 kl. 19:52

Coronapandemin. Jonte Wingren jobbar med smittspårning på hälsovårdscentralen i Jakobstad. 23.11.2021 kl. 09:39

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33