Mikael Lindfelt: "Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet"

forskning.

När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli.

22.6.2021 kl. 09:00

Vad försöker ni ta reda på?

– Vi forskar inte i vacciner, utan i attityder kring dem. Vårt projekt är ett samarbete mellan teologisk livsåskådningsforskning och psykologi.

– Som teologer är vi intresserade av varför frågor om hälsa och hur man bäst tar ansvar för sin hälsa blivit så viktiga. Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet. De kopplas ihop med frågor om föräldraansvar, om tillit och om hur samhället är konstruerat.

Vad är det med vaccin som oroar folk?

– Vaccinernas trygghet och om vi vet vad de verkligen innehåller. Vissa är rädda för nålar och just nu är många rädda för biverkningar.

Vacciner är förebyggande hälsovård. Det är enklare att förebygga sjukdomar som kan få allvarliga följder än att vårda de insjuknade.

– Då blir frågan om man litar på det medicinska etablissemanget så mycket att man – trots att man inte har symptom – tar vaccin för en sjukdom som man kanske inte ens känner till. Det blir en spänning mellan individen och samhället – vaccintäckningen förutsätter ett kollektivt ansvar som kan ställas mot det personliga ansvaret för den egna hälsan och barnens hälsa.

Varifrån kommer misstron mot myndigheterna?

– I de nordiska länderna har den stora majoriteten tilltro till myndigheterna. Men myndigheterna är inte felfria, de kan också göra misstag. Myndigheternas agerande när det upptäcktes att vi har ett hundratal människor i Finland som insjuknat i narkolepsi efter vaccination mot svininfluensa lever fortfarande starkt i människors minnen.

– En del av utmaningen är hur allmänheten uppfattar vetenskapen och processerna nu under pandemin, när både vetenskapen och myndigheterna varit tvungna att säga: vi vet inte. Men det är precis det som vetenskapen ska göra, för det finns inte forskning på det ännu – tyvärr.

Hur ska man bemöta den som är skeptisk?

– Inom vårt forskningsprojekt räknar vi med två grupper. En mycket liten men högljudd grupp vaccinkritiker, ofta också pandemiförnekare, och en något större grupp av människor som är tveksamma till vaccin av olika anledningar. Den senare gruppen kan man lägga fram argument inför.

– Forskningen ska inte gå in i diskussion med den som tvekar – vi är mera intresserade av att det finns ett sånt här fenomen. Vi jobbar med att ta fram material som kan användas av de yrkesgrupper som ska föra de här samtalen.

– Den oro som förknippas med vacciner måste tas på allvar, och samtidigt måste man förstå att alla inte oroar sig för samma sak. Därför är det väldigt viktigt att myndigheterna lyssnar på alls slags oro och tar den på allvar.

Har pandemin påverkat människors syn på vaccin?

– Attityderna har blivit positivare. Nu kommer sjukdomen så nära att kopplingen mellan vaccinet och det man skyddar sig mot blir tydlig. Man förstår att det inte är trevligt att leva i ett samhälle som är stängt.

– En insikt som vi teologiska livsåskådningsforskare ganska länge har fört fram är att vi i vårt samhälle vaggats in i en massa trygghetsföreställningar om att livet går att kontrollera. Men den känslan är rejält skakad nu.

Mikael Lindfelt sommarpratar om vaccinattityder, vaccinskeptiker, fakta och åsikter i Radio Vega den 1.7.

Uppdaterad 23.6 kl. 11.20 med information om Mikael Lindfelts sommarprat.

Text: Erika Rönngård
Foto: Satu Karmavalo, Studio Koo Photography


Ledare. Nr 12-13/2008 I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”. 19.3.2008 kl. 00:00

Världen. De norska biskoparna är bekymrade över samhällets system att sortera bort människor. I ett uttalande frågar de: ”Finns det inte plats för människor med Downs syndrom? Vilka andra avvikelser kommer vi eventuellt inte att ha plats för?” 19.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Helsingfors kyrkliga samfällighets Trohoppkärlek-kampanj fokuserar i påsk på hoppet. 19.3.2008 kl. 00:00

Samhälle. För FMS:s utjämningsambassadör Kristian Meurman innebär påsken hopp om en bättre framtid. Och ett utmärkt tillfälle för alla att stanna upp och fundera på hur vi egentligen lever våra liv. 18.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Ben Thilman, kaplan i Esbo svenska församling, har blivit vald till ledande sjömanspräst för den nya sjömanskyrkan i Nordsjö. Thilman tillträder posten i november 2008. 18.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Statistiken för församlingarnas samtalstjänst visar en nedgång i antalet samtal i fjol, men siffrorna säger inte allt. Nu riktas blickarna mot webbhjälpen. 18.3.2008 kl. 00:00

Kultur. Den svenska ärkebiskopen Anders Wejryd ska i sommar gestalta Simon Petrus i pjäsen Himlaspelet. 18.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. För några veckor sedan kom nyheten om att Esbo kyrkliga samfällighet överväger att slopa sitt missionsunderstöd till Sley (Suomen luterilainen evankeliumiyhdistys) och Slef (Svenska Lutherska evangeliföreningen) på grund av att organisationerna ställer sig tveksamma till kvinnliga präster. Nu har församlingsrådet i Korso i Vanda föreslagit att Vanda samfällighet ska gå in för samma princip. 17.3.2008 kl. 00:00

Världen. En gång i veckan samlas fångar i Herstedvester fängelse i Köpenhamn till Alphakurs, grundkurs i kristen tro. Fängelsekursen drogs i gång för ett och ett halv år sedan av en frikyrklig församling i Köpenhamn. Nu är kursen så populär att en del av dem som vill gå den tvingas ställa sig i kö. 17.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Den lutherska kyrkans dövarbete firar 100–årsjubileum. Festligheterna kulminerade i en högmässa på teckenspråk i Helsingfors i går. 17.3.2008 kl. 00:00

Världen. Tony Blair har tackat ja till ett årslångt förordnande vid universitetet Yale i USA. Blair ska undervisa i en kurs om kopplingen mellan globaliseringen och världsreliglionerna. 16.3.2008 kl. 00:00

Världen. Laotiska myndigheter arresterade i februari femton kristna familjer som hör till folkstammen hmgong i distriktet Bokeo, Laos. En dag senare dömde en domstol nio församlingsledare från samma folkslag till femton års fängelse för att ha utfört kristet arbete. 15.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Enligt kyrkans arbetslivsbarometer 2007 upplever 99 procent av de anställda inom lutherska kyrkan sitt arbete som betydelsefullt. 14.3.2008 kl. 00:00

Teologi. Den polske prästen och fysikern Michael Heller tilldelas årets Templetonpris. Han får priset för sitt arbete med att knyta samman fysik, kosmologi, teologi och filosofi. 14.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Det finns ett stort antal statistiksyndande församlingar och samfälligheter i Borgå stift. Så har det varit genom åren och så är det fortfarande, något som domkapitlets notarie Clas Abrahamsson djupt beklagar. 13.3.2008 kl. 00:00

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28