En sångskatt som är värd att ge vidare

korsholm.

De sjunger psalmer på musiklektionerna – och ibland på skolgården. Helsingby skola i Korsholm har varit med i Psalmedaljeskoj från starten.

11.5.2021 kl. 11:30

– Det hör ju till skolan att vi ska förmedla bitar av vårt kulturarv och den här sångskatten som finns i våra psalmböcker är det verkligen värdefullt att ge vidare, säger lärare Christina Hammarström.

Treorna och fyrorna i Helsingby har nu klarat av alla tre nivåer i Psalmedaljeskoj, från brons till guld, och kan stolt visa upp sina pinsprydda psalmboksfodral.

I årskurs 1–2 syr eleverna personliga psalmboksfodral, ett bra ställe att samla pins. foto: Christina Hammarström


– Bronspinset fick vi i ettan, den här tror jag i tvåan och den här fick vi i år, säger Elis Williamsson och pekar på sina pins.

– Så nu kan ni trettio psalmer, konstaterar Susanne Westerlund, kyrkomusiker i Korsholms svenska församling. Och hur många utantill?

Fyra, svarar Elis och klasskompisarna Sara Tikkala och Linnéa Fochsell först. Nej, sex stycken blir det ju.


De brukar öva på musiklektionerna.

– Ett par psalmer i början på varje musiktimme brukar vi starta med, säger Christina Hammarström. Och det brukar de fortsätta med i femman–sexan fast de redan fått alla pins.

En del klasser gillar att sjunga mer än andra.

– Det här är en grupp som verkligen är sånglärkor. Om jag råkar ha någon information i början av lektionen sitter de bara och hoppar otåligt: kan vi börja sjunga nu?

Psalmerna kan betyda något också för dem som inte nödvändigtvis gillar att sjunga. Hon har märkt att när de utforskar texten så finns där mycket levnadsvisdom för alla åldrar.

– När vi diskuterar innehåll så kan det komma jättefina tankar.

Det har också hänt att hennes telefon någon eftermiddag plingat till med ett meddelande: ”Vilka psalmer sjöng vi idag på musiktimmen?” då någon kommit på att de vill sjunga en favoritpsalm hemma men inte kommer ihåg vilken det var.

Linnéa, Sara och Elis minns också att de varit i kyrkan och sjungit psalmer. Vart tredje år bjuder församlingen in alla skolor att komma till kyrkan och sjunga psalmer från Psalmedaljeskoj.

Susanne och kollegan Ann-Christine Nordqvist-Källström är glada över samarbetet med skolan. De ser att det är värdefullt för barnen som lärt sig psalmerna, om de kommer med i en barnkör, när de kommer till kyrkan på ett dop eller en begravning, och senare i skriftskolan. Psalmsången kan bygga vi-anda och föra samman generationer.

Vilka är era favoritpsalmer?

– Min favorit är Bevara Gud vårt fosterland, säger Sara Tikkala.

– 939, säger Elis Williamsson – det är den engelska psalmen Glory to the Father.

– Hosianna, säger Linnéa Fochsell.

Sara berättar att hon också lärt sig psalmer på finska.

– När jag gick i ettan brukade jag sjunga för min farmor de som jag lärde mig.

– Hon valde en av mina favoritpsalmer att hon ville att den skulle sjungas på hennes begravning, Jumalan kämmenellä (sv. Trygg är varenda fågel).

Christina har märkt att eleverna är i en bra ålder att lära sig, många kan snabbt texterna utantill till betydligt fler än två psalmer. Hon frågar Elis och Linnéa hur många av de trettio psalmerna de kan utantill.

– Många, säger Elis.

– Alla, jag behöver inte psalmboken, säger Linnéa.

Christina säger att Måne och sol är tacksam att börja med i årskurs ett, samtidigt som de pratar om skapelsen på religionstimmarna.

– Den är lätt att lära sig och den är trallvänlig. Den sjunger de i taxin och den sjunger de när de gungar på skolgården.

Andra är knepigare, till exempel Blott en dag som är utantillpsalm på guldnivån. Den kunde de kanske inte riktigt flytande när det var dags att visa upp sina kunskaper för kantorn Susanne.

– Det var den där tredje versen som var så svår, berättar Elis.

Så där hade de en liten hemlighet.

– Man skulle sjunga starkt där i slutet.

– Vi kom överens om att vi klämmer i riktigt bra i slutet, så ifall hon tycker vi sjungit lite otydligt där i början av versen så förlåter hon oss, säger Christina.

Diamantpins nästa!

När Helsingbyeleverna klarat av guldnivån kom de med ett önskemål: att det skulle komma en till nivå och ett till pins.

– Vad var det för pins ni ville ha? frågar Susanne.

– Diamantpins! svarar de i kör.

De har till och med skissat på en design. Så Susanne kontaktade Pia Bengts som är stiftssekreterare för musik och har varit på möte och nu avslöjar hon överraskningen: det är på gång! Diamantpinset är under produktion.

Nyheten möts med applåder och Linnéa, Sara och Elis och lärare Christina planerar hur de ska berätta den för resten av klassen.

Susanne och Ann-Christine berättar att de ska utarbeta en lista med förslag på vilka psalmer som kunde höra till diamantnivån.

– Ni får också vara med, Christina och klassen, fundera och se om det är någon speciell psalm som ni skulle vilja jobba med, säger Susanne.

Det som är klart är att en av dem kommer vara Glory to the Father, den enda engelskspråkiga psalmen i psalmboken.

– Och den kan vi redan utantill! säger Christina.

Emelie Wikblad


Bok. Kyrkpressens recensent Joanna Nylund har läst Peter Sandströms Laudatur. 2.9.2016 kl. 14:57

Äktenskap. Biskopsmötets redogörelse om kyrkans äktenskapssyn har väckt besvikelse hos många. – Det beror på ett missförstånd, säger Björn Vikström, biskop i Borgå stift. 2.9.2016 kl. 13:50

diakoni. Att bli subjekt i sitt eget liv. Det är det som innebegreppet empowerment, som nu tillämpas inom diakonin, handlar om. 24.8.2016 kl. 12:46

prästassessor. Kyrkoherden i Korsholm, Berndt Berg har valts till ny prästassessor i domkapitlet för en ny treårsperiod. Valet gjordes i går av prästerna i Borgå stift. 25.8.2016 kl. 11:44

profilen. Man ska inte fånga katten och sedan släppa den fri. Det var faderns kommentar till Bernt Snickars då han meddelade att han ska avsluta bilmärkesagenturen och företaget som pappan byggt upp. 25.8.2016 kl. 11:09

laestadianism. Delningen av den västlaestadianska grenen De förstfödda är nu ett faktum. En ny förening med det finska namnet Esikoiset som separerat från Esikoislestadiolaiset ry håller på att bildas. Orsaken är att den nya föreningen inte accepterar att lekmännen tagit över nattvardens och dopets sakrament. 24.8.2016 kl. 11:04

Får man fråga vad som helst med ålderns rätt? Snart tappar jag lusten att delta i släktsammankomster. 26.8.2016 kl. 00:00

tro. Från hemlös knarkare till livsglad medborgare som vill sprida evangeliet. Jesus förändrade Ali Niemeläs liv när han kände att döden var allt som fanns kvar. 22.8.2016 kl. 11:40

norge. Den 15 augusti öppnade Den norske kirke en nättjänst för att skriva in eller ut sig ur kyrkan. 22.8.2016 kl. 10:38

Helsinge kyrka. Helsinge kyrka S:t Lars kommer att genomgå en grundlig renovering i höst. Renoveringen beräknas ta två månader. Vapenhuset och kyrkbänkarna ska rustas upp. 22.8.2016 kl. 10:37

Svenska kyrkan. Korskampanj, kyrkohandbok och bjudresor. I sommar har Svenska kyrkans agerande väckt diskussion både i traditionella och sociala medier. Problemet är kanske att kyrkan strävar efter att presentera en enhetlig mediefasad. 18.8.2016 kl. 12:27

ekonomi. För tredje året i rad lyckades församlingarna sänka sina verksamhetskostnader. 17.8.2016 kl. 15:33

bibeln. Under ett tälttak mitt i Jakobstads centrum ska frivilliga högläsa Bibeln, från början till slut på en vecka. 16.8.2016 kl. 15:24

podd. Den som lyssnar på podden Ted & Kaj, utgiven av Svenska Yle, vet att Kyrkpressen var med på ett hörn häromveckan. 12.8.2016 kl. 15:20

ungdomar. De är helt vanliga unga som prioriterar och tänker annorlunda. Trots fördomarna brukar folk se upp till Vilma och Patrick för att de vågar tro. 10.8.2016 kl. 14:00

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21