Torbjörn Anderssén är en tänkare som har svårt att få tag på tillräckligt intellektuell litteratur.

Torbjörn Anderssén: ”Jag gick en ensam väg”

tänkare.

Han blev nedslagen på gatan i Åbo för att hans sällskap talade svenska. Ännu femton år senare präglar händelsen Torbjörn Andersséns liv.

29.4.2021 kl. 10:43

Torbjörn Anderssén har fått en kristen uppväxt i Bennäs, Pedersöre.

– Som ung var jag var aktiv i ungdomsarbetet i Pedersöre församling och de första längre resorna utanför Finland som jag gjorde var med en grupp ungdomar som åkte på evangelisationsresor till Norge och Ungern med församlingens ungdomsledare. Vi uppträdde med drama och sång. Det var spännande tider.

Han började ifrågasätta sin tro när han ryckte in i armén.

– Klimatet i militären är ganska sekulärt och hårt. Det skakade om min tro. Jag började ifrågasätta om Gud finns. Jag undrade varför det är så mycket lidande i världen om Gud är god. Jag hade tron kvar som ett hopp, men jag ifrågasatte den också.

Det hela ställde sig på sin spets när han började studera historia i Åbo ett år senare.

– Då gjorde jag uppror mot mitt kristliga påbrå. Jag levde väldigt världsligt i några år.

Något egentligt svar på frågan varför Gud tillåter ondskan upplever han inte att han fått.

– Det är lika illa att tänka sig att Gud inte vill förhindra ondskan som att han inte kan göra det. Jag håller fast vid tanken att Gud är outgrundlig och att vi inte kan förstå allt. Jag bara litar på att Gud har en idé.

Från judendomen har Torbjörn Anderssén hämtat tanken på en sorts utjämning i den kommande världen.

– Där ska de som fått lida mycket få någon sorts upprättelse.

Under studietiden läste han en bok om judendomen som gjorde honom intresserad av gammaltestamentlig exegetik och judaistik. Det ledde så småningom till att han bytte studieinriktning till teologi.

– Det judiska tänkandet är väldigt strukturerad vilket tilltalade mig. Mitt liv var ganska ostrukturerat just då. Jag drog omkring i Åbo och visste inte riktigt vad jag skulle göra.

I februari 2006 skedde något som han säger satte livet på paus.

– Jag mötte ett gäng svenskhatare. De var berusade och blev arga när de hörde att min kompis talade svenska.

De blev nedslagna på gatan.

– Jag trodde jag skulle mista livet eller bli svårt skadad. Fysiskt kom jag ganska lindrigt undan, men jag blev rädd. Jag kände mig väldigt sårbar.

Händelsen har påverkat honom ända sedan dess. Han har svårt att finna sig till rätta.

Han blev färdig teologie magister med prästbehörighet och skulle kunna bli prästvigd.

– Men den här händelsen färgade av sig på bedömningarna för prästvigningen. Jag blev rekommenderad att vänta eftersom jag inte var riktigt färdig för det.

Han har försökt lägga händelsen bakom sig och inte låta den styra livet. Men ändå gör den det.

– Mötet med de här killarna har satt sin prägel på mig. Det känns som om det slungade ut mig i en annan farled. Men jag var inte riktigt stabil innan heller.

Han undviker fortfarande att gå ut sent på kvällarna.

– Jag har svårt att slappna av i miljöer med många högljudda människor, speciellt om de är påverkade. Dem undviker jag helt.

Trots att han tidigare inte såg lärarbanan som något alternativ har han gjort sig kompetent som lärare i religion och historia. Nu gör han inhopp i skolor och som sjukhusteolog.

– Gud brukar öppna en dörr här och där, ofta en man inte väntar sig. Jag har jobbat ganska mycket med ungdomar och det trodde jag aldrig att jag skulle kunna göra. Men jag trivs med det och kanske fortsätter jag med det. Jag har lite fel ämneskombinationer för att få fast lärarjobb. Det hade varit smart att läsa psykologi medan jag var på akademin.

Att bli prästvigd senare beskriver han som en rolig tanke han har i skrivbordslådan.

– Egentligen behövs det inget mera än att jag skulle hitta en församling där jag behövs och få grönt ljus från kyrkoherden och biskopen. Men det kommer kanske senare i livet.

Ser du Gud i det här?

– Det är problematisk att säga att så här tänkte Gud och därför hände det. Jag närmar mig också här det judiska tänkandet och konstaterar att jag inte vet. Förhoppningsvis får jag någon gång i livet ett fragment, som kanske släcker det jag kallar törst, av ett svar.

– Det finns också de som halvt skällt ut mig och sagt att du klarade ju dig, hur täcks du klandra Gud för det här? Jag tycker inte de förstår vad det handlar om. Visst är jag glad att jag klarade mig fysiskt. Jag var tursamt klädd.

Han känner ett visst utanförskap. Något som delvis är självvalt och delvis något han fallit in i.

– Det har varit svårt att aktivera sig och komma ut bland folk på nytt. Jag blev trygg med det och det blev svårt att bryta vanan. Jag tror också att jag redan i femman och sexan började jag dra mig undan för jag tyckte att folk bemötte varandra så elakt. Jag gick en ganska ensam väg och det blev ett mönster som höll i sig. Jag hade några kompisar i en annan årskurs i lågstadiet men jag förlorade kontakten med dem när de gick vidare till högstadiet. Och så hade jag ju den kristna ungdomsgruppen i Bennäs.

Han brukar ibland tänka hur livet skulle ha varit om han inte mött gruppen i Åbo.

– Jag föreställer mig att jag skulle vara mera utåtriktad. Möjligtvis skulle jag vara präst. Jag tror jag skulle vara mera lättsam och inte ta så allvarligt på vissa saker. Jag har dragning åt det tungsinta hållet. Det har jag alltid haft.

Skulle du ha varit vara lyckligare?

– På ett plan är jag tillräckligt lycklig nu. Till en del har det format mig så att jag haft nytta av det.

Han är en tänkare och säger att han inte alls är praktiskt lagd utan teoretisk. Just nu funderar han på hur man som kristen kan hjälpa andra som själva inte vill ta tag i sina problem. Hur kan man var en god kristen och samtidigt sätta gränser?

– Som människa vill man gärna tro att man agerar etiskt och att man kan lita på sig själv och andra. Men jag upplever att man lätt kan gömma sig bakom religionen för att slippa ta tag i sina egna problem. Religionen blir en undanflykt som man tar till. Då vi försöker bära varandras bördor är det problematiskt att hjälpa dem som inte själva tar tag i problemen. Hur ska man kunna hjälpa då problemen bara går i cirkel? Det man kunnat göra har hjälpt en liten stund, men sedan får man börja om igen. Det är en konst att sätta gränser i kärlek.

För sin egen del ser han också en fara i att falla i gropen där andra behöver backa upp.

– Jag längtar efter känslan att ha kommit till klarhet med något så att man kan slänga vissa bördor i ljuset av att man förstår. Det är inte bara en intellektuell klarhet utan en känsla av att vara fri från bördorna och kunna omdefiniera dem.

Johan Sandberg


Världen. Enligt nyaste påvliga årsbok har antalet katoliker ökat från 1 098 miljoner i slutet av 2004 till 1 115 miljoner i slutet av 2005, en ökning på 1,5 procent. 20.2.2007 kl. 00:00

Världen. Nu vill en svensk läkare försöka skräddarsy foster som kan hjälpa syskon att bli friska. 19.2.2007 kl. 00:00

Världen. Nio av tio svenskar är emot att skolavslutningar i kyrkan förbjuds. 19.2.2007 kl. 00:00

Världen. I Kinas storstäder söker sig många unga, välutbildade kineser till protestantiska underjordiska kyrkor. 19.2.2007 kl. 00:00

Världen. De protestantiska frikyrkorna och evangeliska kyrkan i Tyskland stöder anti-rasismkampanjen Respect-Youth for peace. 19.2.2007 kl. 00:00

Teologi. De teologiska fakulteterna vid Helsingfors och Joensuu universitet och vid Åbo Akademi har tillsammans öppnat den nya webbtjänsten www.teologia.fi. På webbplatsen presenteras det nyaste och fräschaste inom den teologiska forskningen, till nytta för både studerande, teologer och den stora allmänheten. 18.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Teologiska fakulteten och Humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi kunde slås samman till en fakultet. Det är ett av de förslag en arbetsgrupp vid akademin kommit med. Från arbetsgruppens sida betonas att det är ett förslag. Från TF:s sida är det tummen ner för förslaget. 16.2.2007 kl. 00:00

Människa. – Kvinnoprästmotstånd, dålig behandling av homosexuella och evolutionsprotester, det är det som man hör om kyrkan. De som för den här debatten gör Gud så liten att han ryms i en liten ask. Det gör mig förbannad, säger Carola Ekrem. 15.2.2007 kl. 00:00

(Suomeksi) Kyrkpressen finns både på nätet och på papper (tabloidformat). Tabloiden utkommer i regel varje torsdag och går till 110 000 finlandssvenska hem. Det är majoriteten av hemmen i Svenskfinland. M.a.o. har Kyrkpressen den överlägset bästa täckningen av Svenskfinland av alla dags- och veckotidningar i landet, mer än dubbelt flera än närmaste konkurrent. Med en annons i Kyrkpressen når du helt klart flest människor, och dessutom till ett mycket fördelaktigt pris. Jämför själv! Och nu kan du även annonsera här på webbsidan. Tabloiden Affärsannonser, instick, bilagor Rad- och familjeannonser Webben Banners på kyrkpressen.fi Kontaktpersoner Affärsannonser Björn Sten tfn 0400 012 390 e-post bjorn.sten@kyrkpressen.fi Leif Westerling tfn 050 329 4444, fax (09) 278 4138 e-post leif.westerling@kyrkpressen.fi Jonny Åstrand tfn (06) 347 0608, 050 092 45 28 e-post cjcenter@malax.fi Tom Kytöpuro tfn (09) 612 615 41 e-post tom.kytopuro@kyrkpressen.fi   Övrigt Marianne Tanttinen tfn (09) 612 615 50 fax (09) 603 963 e-post annons@kyrkpressen.fi Tidtabell Tidningen utkommer i regel varje torsdag. Inlämning av annonsmaterial senast torsdag kl 12 veckan före. 14.2.2007 kl. 00:00

Blogga på Kyrkpressen.fi idag Kyrkpressen erbjuder dig en plats att blogga på och en färdig publik. Det är mycket enkelt och du kommer igång direkt. Inga trassliga inställningar. Två steg: 1. Registrera dig 2. Börja skriva Erfaren bloggare? För dig som redan bloggar erbjuder vi ett sätt att länka in din nuvarande blogg (som förblir helt orörd) så att det du skriver på den syns också här för alla våra läsare. Det är mycket enkelt att ställa in. Det enda du behöver är din RSS2-adress (du hittar den via din blogg). Registrera dig och läs mera i bloginstruktionerna under Blogg-menyn. Mera info? Läs blogginstruktionerna, policyn och mera om Kyrkpressens interaktiva tjänster. 14.2.2007 kl. 00:00

Tipsa oss gärna om nyheter och artikelidéer! Epost redaktionen@kyrkpressen.fi 14.2.2007 kl. 00:00

Kontakta oss gärna! Kyrkpressen Mannerheimvägen 16 A 9 00100 Helsingfors Tfn (09) 612 615 49 Fax (09) 278 41 38 Prenumerationer och adressförändringar:  (09) 612 615 50 Epost redaktionen@kyrkpressen.fi I ärenden gällande webben, kyrkpressen.fi, kontakta webred@kyrkpressen.fi Annonser Annonser (09) 6126 1550, annons@kyrkpressen.fi Läs mera under annonser. Personal Vi har också en utförligare kontaktlista. 13.2.2007 kl. 00:00

Kyrkpressen på papper Kyrkpressen är Svenskfinlands mest lästa tidning. Varje vecka når den ca 113 000 hem. Det är ca 89% av alla finlandsvenska hem. 94% av läsarna bläddrar i tidningen eller läser den från pärm till pärm. Vi är mycket stolta och glada över att tidningen är så populär. Kyrkpressen har länge varit känd som tidningen som går på djupet med ämnen. Människan och hur hon har det är bland våra viktigaste teman, och kanske därför hör också personintervjuerna (profilen) på sidan 3 till våra mest omtyckta reportage. Vi skriver också en hel del om samhället, kyrkan och kulturen. Vårt slagord är ”För ordets frihet, och det Ord som frigör”. Kyrkpressen.fi Vi jobbar gärna hårt på att hålla kvar läsarnas förtroende. Därför lanserade vi 1.3.2007 en ny webbsida, kyrkpressen.fi, som kompletterar papperstidningen. (Större uppdateringar av sajten gjordes 3.4.2008 och 7.1.2010.) Här på Kyrkpressen.fi kan du läsa nyheter varje dag. Vissa är plockade från den kommande tidningen, men många är skrivna enbart för webbsidan. En annan stor fördel med webbsidan är att du inte bara kan läsa när du vill, du kan också kommentera. Nästan allt på sajten kan kommenteras. Och så kan du förstås börja blogga! Under det första året skrevs drygt 8000 blogginlägg och ca 17 000 kommentarer på Kyrkpressen.fi, och takten ökar hela tiden. Det finns ett stort behov av att få diskutera och säga sin åsikt. Du kan också skriva en traditionell insändare direkt här på webbsidan - i mån av utrymme kommer den alltså med också i papperstidningen. Det finns mycket att upptäcka här på sajten, så surfa omkring lite. Du kan börja med nyhetssidorna eller läsa på om våra interaktiva tjänster. För att stämningen skall vara god har vi också lagt upp en policy för en bra gemenskap. Här under Kyrkpressen menyn hittar du också våra kontaktuppgifter samt info om prenumerationer och annonsering. Kyrkpressen mår bra Vi är på sund ekonomisk bas och fick nyligen vitsordet Rating Alfa av Suomen Asiakastieto i klassen Tidningsutgivning. Bara vart tionde företag i Finland når upp till den klassen. Klicka på bilden nedan för att läsa mera.   13.2.2007 kl. 00:00

May Wikström, chefredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Telefon: (09) 612 615 33 Sofia Torvalds, kulturredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi     Rolf af Hällström, allmänredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Telefon: (09) 612 615 53 Marina Wiik, vikarierande kulturredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Telefon: (09) 612 615 52 Johan Sandberg, redaktör för Österbotten fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Telefon: 050-585 6460 Christa Mickelsson, allmänredaktör, webbredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Marianne Tanttinen, annonsredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Telefon: (09) 612 615 50 Nina Österholm, allmänredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Telefon: (09) 612 615 51         13.2.2007 kl. 00:00

Teologi. Elisabeth Stubb läser Bibeln morgon och kväll. Ibland hittar hon saker som är jobbiga, men hon hakar inte upp sig på dem. 13.2.2007 kl. 00:00

kyrkosångsfest. I dag är det stor körfest i Raseborg när körsångare från hela Svenskfinland firar 60 år. 23.5.2015 kl. 11:32

ravattula. I nästan 800 år låg de gömda under jorden, resterna av gårdskyrkan i Ravattula. 22.5.2015 kl. 13:28

jämlik äktenskapslag. – Låt oss säga att en präst gifter sig med en person av samma kön. Hur ska kyrkan förhålla sig till det? undrar Ulf Särs. 22.5.2015 kl. 13:12

I höst leder Hans Boije kristliga skolor både i Finland och Sverige 20.5.2015 kl. 14:30

Högsta förvaltningsdomstolen behandlar inte besväret över lagligheten i församlingsvalet i Vanda svenska församling. Orsaken är att besväret inte gjorts inom utsatt tid. 20.5.2015 kl. 11:35