Ronny Thylin har döpt ovanligt få barn den senaste tiden på grund av pandemin.

"Det är fint att få fira och glädjas över barnet och få bära fram det inför Gud"

dop.

Dopet är en tradition – men det är också en länk till gemenskap med församlingen och med Gud.

28.4.2021 kl. 08:00

Alisa Montonens son Julius döptes i början av januari. För henne och hennes man kändes det som ett ganska självklart val.
– Delvis handlade det ju om att det hör till med dopet, men det var också något vi ville göra för vår son. Vi ville ge honom den trygghet som vår religion och Guds beskydd erbjuder, och också ge honom den här länken till församlingens verksamhet och till det stöd man kan få därifrån.

Hon ser det som naturligt att de som föräldrar gör val för sitt barn, också i fråga om dopet.
– Vi bestämmer ju också vad han har för kläder och vad han äter, vilket dagis och vilken skola han kommer att gå i. Bestämmer han sedan en dag att han inte längre vill höra till kyrkan är det ju också okej.

De ordnade dop i början av januari i församlingens utrymmen.
– Vi tog kontakt med vår hemförsamling, berättade att vi ville ordna dopet i vår närmaste kyrka.
Sedan var det dags att börja räkna ut hur många gäster de kunde bjuda in. Vid det här tillfället fick tio personer samlas, och familjen bjöd in faddrarna samt Julius mor- och farföräldrar.
– Det var som tur var min mamma som döpte Julius, därför fick vi in en extra person.

Lilla Julius Montonen i pappa Lasse Montonens famn blir döpt av mormor Maria Repo-Rostedt. Till höger mamma Alisa Montonen. FOTO: Nils Rostedt

Hon och hennes man valde varsin vän som fadder till Julius.
– Vi ville utöka Julius närmaste krets i stället för att välja någon som redan tillhör familjen. En uppgift som väntar faddrarna i framtiden är att visa honom att det finns olika sätt att leva och tänka.

Trots att pandemin begränsade antalet gäster var de nöjda med dopkalaset.
– I vanliga fall tror jag att det skulle ha blivit svårt att bestämma hur stort vi skulle fira dopet och var vi skulle dra gränsen för antalet gäster.

Julius var en månad gammal när han döptes. Familjen ville ordna dopet vid just den här tidpunkten eftersom Julius ena fadder är bosatt utomlands och hade kommit till Finland för att fira jul.
– Vi var fortfarande väldigt nya som föräldrar och ganska trötta, så det var skönt att det blev ett ganska intimt dop. Vi hann prata ordentligt med alla, och det var fint att få träffa de närmaste.

Vill ge det värdefulla vidare

Ronny Thylin är kaplan i Petrus församling och har döpt ovanligt få barn den senaste tiden. Han hopppas att det småningom blir en boom när de som skjutit upp dopet av sitt barn vill låta dem döpas.
– Det är en av de allra finaste stunderna i rollen som präst. Det är en jättestor omställning att det föds ett barn – kanske störst när det handlar om första barnet, men stort också senare, inte minst för syskonen. Det är fint att få fira och glädjas över barnet och få bära fram det inför Gud.

Det är en av de allra finaste stunderna i rollen som präst.

Just nu begränsar restriktionerna hur många man kan bjuda in till dop och dopkaffe, men Ronny Thylin påminner om att varje familj i vanliga fall får välja om de vill fira smått eller stort.
– Jag minns hur jag sa till min fru i församlingssalen, några timmar före dopet av vårt andra barn: ”Jag hade inte förstått att dopet i så hög grad är en kaffebjudning.”
– Där är mitt råd att inte göra det så omfattande och att frimodigt be om hjälp med arrangemangen. På dopdagen har föräldrarna annat att ägna sig åt än att servera kaffe.

Dopet gör barnet till medlem i församlingen, men handlar om mer än så.
– Genom att låta döpa mitt barn säger jag att jag vill att mitt barn ska tillhöra Gud. Jag vill att mitt barn ska hitta sin plats i livet och sin sanna identitet. Det tror jag att vi endast kan göra i relation till Gud. Vi tror på det eviga livet som finns hos Gud, och Jesus säger också: Låt barnen komma till mig.

Thylin känner igen sin egen erfarenhet som förälder hos andra – det man själv upplever som värdefullt vill man ge vidare till sina barn.
– Vi kan inte välja tro för någon. I något skede måste alla välja själv. Men vår uppgift och vårt ansvar är att visa på det som vi funnit.

På dopdagen kan barn i alla åldrar döpas

  • Har ni inte hunnit ordna dop än? Barn i alla åldrar är välkomna till Dopdagen – från småbarn till barn i skolåldern. Den 29.5 kl. 10–13 bjuder församlingarna både på en vacker miljö och på kaffe med tårta. Evenemanget är gratis och öppet för alla.

  • Dopdagen är ett samarbete mellan den finska församlingen i Kasberget och Matteus församling.

  • Plats: Den vackra strandvillan Laajaranta, Humleuddsvägen 15 på Degerö. Vid regn flyttar Dopdagen till Degerö kyrka.

  • Förhandsanmälningar och frågor: pastor Emriikka Salonen, tfn 050 534 3441, emriikka.salonen@evl.fi
Erika Rönngård


Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40

slef. Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering. 2.2.2025 kl. 09:07

BORGÅ STIFT. Borgå stift gör en ny strategi 18 år efter den föregående. Fast till mångas överraskning är den inget färdigt visionsdokument, utan ett arbetshäfte med frågor. Kyrkpressen frågade biskop Bo-Göran Åstrand varför. 3.2.2025 kl. 13:41

UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

SÁPM. Hon blev präst lite motvilligt. Men i svenska Sápmi har Maria Smeds funnit sin plats. – Jag känner att hela min prästvigning bara handlar om det här uppdraget i norr. Det är nästan som om jag är designad för det, säger hon. 17.10.2025 kl. 10:00

LIVSBERÄTTELSE. Det började med O helga natt i julkyrkan i Munsala. Sedan dess har Christian Vesterqvist uppträtt i många kyrkor med sina tolkningar av Johnny Cash. 16.10.2025 kl. 11:29

Personligt. Kenneth Morales har blivit vuxen i Finland. Här har han gått igenom kriser, kommit ut på andra sidan, börjat uppskatta den finska vurmen för ordning och reda och de starka familjevärderingarna. Men en sak har han svårt att omfatta: vi är så oroliga hela tiden. Det är som om hela befolkningen är lite ängslig. 15.10.2025 kl. 14:16

begravning. Snabbt dyrare gravar och allt enklare ambitioner bland de anhöriga – det förändrar vår kultur kring död och begravning. Det ser Christina Grönroos som driver begravningsbyrå i Sibbo. 15.10.2025 kl. 11:08

BRANSCHBYTE. Med Mikaela Strömberg-Schalin som ny stifts­jurist får den finlandssvenska landsbygden rätt så säkert en röst i domkapitlet i Borgå. 14.10.2025 kl. 15:48