Tuija Wilman visar upp dopsymbolerna: dopträdet som står i kyrkan, ljuset och sockorna den nydöpta får som gåvor.

"De vill att barnet ska få ha en kontakt, en trygghet i Gud"

Borgå.

För någon är dopet tradition, något som hör till. Någon annan minns den fina relation de haft till sin egen fadder.

14.4.2021 kl. 08:45

Tf kaplan Tuija Wilman träffar familjer som kommer till församlingen för att ordna dop. En del av dem hon samtalar med inför dopet vill fundera mer på djupet. Vad betyder det att vara med i en församling? Krävs det något av föräldrarna?

– Det handlar om att man vill att barnet ska få ha en kontakt, en trygghet i Gud, säger hon.

– Inte behöver man bli någon superkristen. Det är helt vanliga människor som är med i kyrkan.

Tuija Wilman målar upp exemplet på någon som själv blivit döpt, gått i skriftskolan, blivit konfirmerad.

– Sen kan det gå många år. Man kanske inte varit så mycket i kyrkan, men sen när man får en egen familj kommer det här samtalet till pastorskansliet: Hej, vi har fått en baby, vi skulle vilja ha dop. Då är det igen traditionen som bär.

– Dopet är en inbjudan från Gud till vänskap med Jesus.

Även om man inte är så van att prata om religion och tro kan dopet vara en av de byggstenar man ger barnet.

– Inte kan man nånsin ge sin egen tro åt sitt barn, man kan visa och själv försöka leva enligt det man upplever är rätt och fint.

Hälsningar från församlingen

I lutherska kyrkan är barndop det vanliga, men man kan också bli döpt senare. Alla som döps får faddrar.

– Fadderns uppgift slutar ju inte vid konfirmationen – när det är som allra bäst är det en vänskap som kan vara hela livet.

Det är inte ovanligt att unga vill bli döpta i samband med skriban, för att kunna bli konfirmerade med sina kompisar. Tuija Wilman har ofta hört deras föräldrar säga någon variant av: ”Vi ville att de skulle få välja själv.”

– Det låter väldigt bra och det är ju fint att barnet får välja själv.

Samtidigt tänker hon att ingen växer upp i ett vakuum. Oberoende vad föräldrarna väljer får den unga i konfirmandåldern välja om de vill säga ja till dopet.

Tuija Wilman säger att dopet också är ett slags grönt ljus för församlingen att hålla kontakten och bjuda in till barn- och familjeverksamhet.

I Borgå får den som blir döpt det traditionella dopljuset och en annan värmande gåva från församlingen.

– Vi har en grupp handarbetsvänner som stickar dopsockor.

Hon visar upp sockorna: små, vita babysockor – med ett kort som innehåller en aftonbön – och blå tubsockor för de som döps som ungdomar eller vuxna.

För varje person som döps i församlingen hängs ett grönt, hjärtformat löv upp i dopträdet som står i domkyrkan. Följande januari bjuds de som blivit döpta in till gudstjänst och dopträdet kläs av för att fyllas på nytt under året. I år gjordes gudstjänsten på nätet och löven postades hem som en hälsning. Det var uppskattat, många skickade e-post och tackade.

– Vi tycker det är viktigt att man får lite post och lite uppmärksamhet. Nu är man med i en världsvid familj.

En del skjuter upp dopet

Vanligtvis går det att ordna dop hemma eller i kyrkan – eller varför inte hos mormor eller i trädgården. Just nu ordnas ändå alla dop i den rymliga domkyrkan eller i Lilla kyrkan.

Under det senaste året har en del familjer valt att skjuta upp dopet i hopp om att kunna samlas fler till dopfest En del har valt att filma eller strömma video från dopet så att släkt och vänner kan vara med på distans. Totalt sett har dopen i domkyrkoförsamlingen inte minskat, även om det blev stopp ett tag under vårmånaderna ifjol.

– Sen när det blev sommar så började telefonerna ringa här på kansliet. De som jobbat här längre än jag sa att så här mycket dop har vi inte haft på länge, berättar Tuija Wilman.

– Jag tror nog att sen när man får röra sig mer fritt, då börjar telefonerna ringa igen. Jag ser fram emot det.

Emelie Wikblad


psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53