Oscar Taht blev hjälpledare för att han inte ville att skriban bara skulle bli en engångsupplevelse.

Saknar att diskutera ansikte mot ansikte

vanda.

– Det känns som att vi unga har lämnats mer som en sidotanke, säger Oscar Taht.

14.4.2021 kl. 08:30

Oscar Taht går andra året i Helsinge gymnasium. Han sitter med i ungdomsfullmäktige i Vanda och är hjälpledare i församlingen. Under en tredjedel av hans och hans jämnårigas gymnasietid har vardagen färgats av coronapandemin. Han reflekterar över hur annorlunda det var för ett drygt år sedan.

– Alla var någonstans, alla gjorde något, ingen satt så här mycket hemma.

Nu håller han kontakt med kompisar genom att chatta, ibland pratar de via nätet under skoldagen eller samtidigt som de spelar online. Pandemin och dess följder finns i deras medvetande.

– För ett år sedan pratade vi om corona, nu pratar vi om utegångsförbud. Det är inte så mycket tal om själva viruset utan mera om påverkan på samhället och oss.

Vanan att tvätta händerna är något han tror han kommer bära med sig länge.

– Jag tror att jag kommer känna mig lite obekväm med att vara i stora folkmassor.

Vad saknar du mest?

– Nästan bara att vara ute och vara med kompisar. Det är en tid sen jag sett mera än en person.

Han har inga stora planer för när restriktionerna lättar.

– Bara att få diskutera med människor ansikte mot ansikte, för det har man inte gjort på en tid.


Har någon frågat vad vi tycker?

Oscar Taht har skrivit sina första studentprov i vår, samtidigt som de haft distansundervisning sedan före julen. Och det är stor skillnad på att sitta i ett klassrum eller framför datorn.

– Jag kan tänka att om jag nu skulle ha närundervisning skulle jag inte varit lika stressad.

Han tycker ändå att distansundervisningen funkar ganska bra.

– I några ämnen får vi göra mera. I skolan kan det ibland bli att vi bara sitter och lyssnar, men nu används uppgifterna som en närvarokoll.

Det svåra med att sitta hemma är att undvika distraktioner.

– Det är ingen som egentligen kollar vad du gör på datorn. Om du tar upp Netflix och tittar på en film, inte vet läraren om det.

Han har noterat att psykiskt mående har blivit något det talas mera om: lärarna har kunnat fråga hur de mår.

– Min grupphandledare brukar påminna oss om att tala med människor, gå ut lite.

I ungdomsfullmäktige är Oscar Taht med och funderar på det som är aktuellt för ungdomar i Vanda. Han sitter också i undervisningsnämndens svenskspråkiga sektion, där coronasituationen är ständigt aktuell. Ur hans synvinkel kunde det ha gjorts mera för att beakta ungdomarna.

– Det känns som att vi unga har lämnats mer som en sidotanke. När det talas om ifall vi ska tillbaka till närundervisning, inte vet jag om det diskuteras så mycket hur vi tycker.

Han berättar att en del klasskompisar nästan varit rädda för att komma tillbaka till skolan.

Hoppas på läger

Oscar Taht har varit med i församlingens verksamhet sen han gick hjälpledarutbildningen.

Vad gjorde att du ville bli hjälpledare?

– Egentligen hur roligt det var på skriban. Jag ville att det inte skulle bli bara en gång.

Upplevelsen som ledare är inte densamma, men det är ändå givande och roligt: att få umgås med andra hjälpledare, med konfirmanderna, lära känna nya människor.

– Det är roligt att höra hur det går där på högstadiet när det var en stund sen man själv var där.

De som är konfirmander nu tror han får en annorlunda upplevelse än han själv fick.

– Inte kan man så här via en skärm säga ”nu ska vi gå och leka en lek”.

Skriftskolan är något man gör tillsammans, konstaterar han.

– Jag har en känsla av att det också kommer påverka hur många som vill bli hjälpledare.

Om han kommer få möjlighet att vara ledare på läger i sommar vet han inte ännu, men församlingarna har förstås förhoppningen att det ska gå att ordna skribaläger så normalt som möjligt.

Emelie Wikblad


Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15