Anne Söderlund tänker ofta att det i en adoptionsberättelse som hennes ju är barnet som är offret. Barnet har inga skyldigheter.

Anne Söderlund vill inte bli definierad av det faktum att hon är adopterad: "Jag vill i stället bli definierad av det jag fått i livet"

adoption.

Anne Söderlund var ett oönskat barn och blev adopterad när hon var sju månader. – Men jag vill inte bli definierad av vad jag inte fick, utan av vad jag fick.

14.4.2021 kl. 09:09

Anne Söderlunds berättelse börjar med en resebyråtjänsteman som åkte iväg till Kanarieöarna sommaren 1961. I början av juni 1962 återvände hon till Finland. Den 30 juni födde hon en dotter.

– Där börjar min historia. Det var aldrig tal om att den kvinna som födde mig skulle bli min mamma. Senare den sommaren åkte hon tillbaka till Kanarieöarna och jag stannade på Tölö barnhem i Helsingfors.

En annan del av berättelsen börjar så här: Det var ett par som varit gifta i femton år och inte kunde få barn. Kvinnan i det paret hörde till dem som tvingats sterilisera sig innan hon gifte sig, eftersom hon hade epilepsi.

– På den tiden trodde man att epileptiker kunde få missanpassade och underutvecklade barn.

Det här paret ville väldigt gärna ha barn, och de var bekanta med den kvinna som var föreståndare för Tölö barnhem. De fick adoptera en pojke. Och några år senare fick de adoptera en flicka på sju månader – en flicka som de gav namnet Anne.

– Det är det här paret som är mina föräldrar. Det är de som gett mig allt som jag tycker är värt att leva för.

"Det är det här paret som är mina föräldrar. Det är de som gett mig allt som jag tycker är värt att leva för."

”Hon är som vilken främling som helst”

Hon har alltid vetat om att hon är adopterad och han inget minne av att hon fått berättat det för sig. Däremot minns hon när föräldrarna skulle berätta för hennes lillebror att han var adopterad, och att han svarade: ”Det vet jag redan, Anne har berättat.”

– Min pappa har alltid sagt till mig och mina bröder att han hjälper oss att ta reda på allt vi vill veta om våra biologiska föräldrar.

Hennes yngre bror dog tidigt i en bilolycka, och varken hon eller hennes äldre bror har haft något behov av att gräva i sin biologiska bakgrund.

– Min biologiska mor dog för sju år sedan, och i samband med den processen träffade jag en av mina kusiner. Det visade sig att ingen i den släkten vetat om att jag fanns. Det var en lättnad för dem att höra att det gått bra för mig.

Hon träffade aldrig sin biologiska mor.

"Jag skulle inte haft behov av att göra det även om hon bott granne med mig. För mig är hon som vilken annan främling som helst. Hon har gett mig biologiska gener, men allt viktigt i mitt liv fick jag av mina föräldrar."

– Jag skulle inte haft behov av att göra det även om hon bott granne med mig. För mig är hon som vilken annan främling som helst. Hon har gett mig biologiska gener, men allt viktigt i mitt liv fick jag av mina föräldrar.

Anne Söderlund växte upp i Kilo i Esbo på ett egnahemshusområde där de flesta på den tiden talade svenska.

– Det var en familj med mycket glädje, men också med sorger och fnurror att reda ut – som i vilken annan familj som helst.

När familjen fick barn hade hennes mamma jobbat i nästan tjugo år. Hon ville verkligen stanna hemma med och ta hand om sina tre barn.

– Jag minns att hon var så glad över att vara hemma med oss att hon gick omkring och gnolade och trallade hela tiden.


Anne, sju månader. FOTO: PRIVAT



Har fått vara den hon är

Hennes pappa växte upp i en fattig tiobarns­familj i Helsingfors, med en alkoholiserad pappa. Tidigt bestämde han sig för att han ville ha ett annorlunda liv, och gick målmedvetet i skola och jobbade för att få det bättre. Hennes mamma växte upp i en småborgerlig familj i Helsingfors, bäddad i bomull på grund av sin epilepsi.

– Men hon hade inget besvär av sin epilepsi förrän hon blev mycket gammal. Hon berättade en gång att hon fick sitt sista epileptiska anfall då hon hörde att hon och pappa skulle få adoptera min storebror.

Det här barnlösa paret blev otroligt kärleksfulla föräldrar.

– Jag har verkligen aldrig saknat närhet och kärlek.

När Anne Söderlunds biologiska mor dog och hennes föräldrar fortfarande levde sa hennes pappa skämtsamt till mamman: ”Vi vann.”

– Det skulle vara en lögn att påstå att jag aldrig funderat på min bakgrund. Jag gjorde det särskilt under tonåren, som ju är en period där man söker sitt ursprung helt oberoende av vilken bakgrund man har.

Men det handlade ändå aldrig om att hon skulle ha längtat efter att träffa sin biologiska mor.

– Det handlade mer om att jag undrade vem jag själv var och varför jag var som jag var. De livsfrågorna går vi alla igenom.

Genetiska sjukdomar har hon aldrig bekymrat sig för.

– När jag talar om det här låter det lätt som om jag försökte baka in allt i ett rosenrött skimmer, men det handlar inte om det. Jag har sett det som en otrolig befrielse att ingen kunnat säga till mig ”du är som den eller den släktingen”. Jag har fått vara den jag är.

Hon har inte heller känt ett behov av att frigöra sig från sina föräldrar.

– Det beror kanske på att jag har ett ganska lugnt temperament.

Anne tillsammans med föräldrarna Elise och Allan och storebror Pär. FOTO: Privat




När du åker till Kanarieöarna sneglar du aldrig på äldre herrar och undrar om någon av dem kunde vara din pappa?

– Absolut inte!


Botten som bar mitt i det tunga

Hennes föräldrar var varmt troende, och den tron gav de vidare till henne.

– Den är jag väldigt tacksam för, för den ger mig en stor trygghetskänsla.

Hennes föräldrars tro var mindre ord och mer handling.

– De var det de sa att de var. De var 43 när de fick mig, så deras uppfostringsmetoder kunde kännas lite gamla. Men jag kunde se hur de levde ut sin tro utan att ha något behov av att pracka den på någon annan. Jag såg att när de gick igenom tunga perioder fanns det något som bar dem. Det fanns en botten i det tunga. I något skede insåg jag själv att det är värt det att hålla fast vid tron.


Tacksam att hon fick livet

Liksom de flesta av oss har hon läst lite om psykologi och anknytningsteorier och vet att det inte är bra för att barn att bo på barnhem under sina första sju månader.

– Jag har läst och hört om anknytningsproblem och förstått att jag borde vara både otrygg och ängslig. Det låter kanske löjligt, men jag har aldrig känt mig otrygg över huvudtaget.

Hon citerar Ben Furman: Det är aldrig för sent att få en lycklig barndom. I hennes fall kompenserade en kärleksfull och närvarande mamma för det som saknades tidigt i livet.

– Jag minns inte heller att jag någonsin skulle ha blivit retad för att jag var adopterad, men det var inte heller en sak man talade så mycket om.

För hennes mamma var det en större fråga än för henne själv.

"För hennes mamma var det en större fråga än för henne själv."

– Min mamma var ljus och blåögd, och det hände att någon kom fram till henne i butiken och undrade över att jag var så mörk. Det tyckte hon inte om.

När Anne Söderlunds föräldrar blev äldre byggde Söderlund och hennes man sitt hus på föräldrarnas tomt i Kilo.

– Det var underbart för våra barn. Jag tror att vår yngsta son bott lika mycket hos mina föräldrar som hos oss. Mina föräldrar var alltid hemma och de hade alltid tid.

Hennes son och hennes pappa var bästisar.

– På lördagen stod mofi utanför dörren och frågade: Kommer Ricke ut? Så gick de iväg och hade något projekt de tog itu med.


Vad är det viktigaste du fått av dina föräldrar och fört vidare till dina barn?

– Kanske att jag försöker vara den jag säger mig vara. Jag vill inte låtsas.

Hon tänker ofta på hur tacksam hon är över att hon fick livet.

– Jag var ju helt klart ett oönskat barn och jag vet att det inte skulle ha varit så säkert att jag fanns om jag kommit till på 90-talet eller 2000-talet.

Hon brukar tänka att det kanske inte är så viktigt att just hon finns, men hennes barn däremot – de är fantastiska.

– Att de finns är en rikedom för världen, så på det sättet har min historia slutat lyckligt.

Hennes mamma sa ofta: man ska fira allt man kan i livet, för sorgedagarna är så många att det väger upp.

– Så tycker också jag. Jag försöker samla mina barn och barnbarn och njuta av dem så mycket jag kan.


Andra ska bära ansvaret

Hon tänker ofta att det i en adoptionsberättelse som hennes ju är barnet som är offret. Barnet har inga skyldigheter.

– Jag bad inte om det här. Det är andra som ska bära ansvar för det, inte jag.

Hon tror att det är viktigt att ett adopterat barn genast får veta om sin härkomst.

– Men efter det: är man förälder så är man förälder. Man behöver inte spegla allt som barnet gör mot adoptionen. Det får inte bli en gråzon som hänvisar till något ingen ändå kan påverka.

Hon vill inte bli definierad av det faktum att hon är adopterad.

– Jag vill i stället bli definierad av det jag fått i livet.

Text och foto: Sofia Torvalds


Kultur. Ingela Agardh, känd som tidigare nyhetsankare på Aktuellt i Sverige, har skrivit en bok om sitt liv och sin kristna tro, Den största nyheten. 8.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. De svenskspråkiga församlingarna i Helsingfors minskar från sex till tre. De sex församlingsråden accepterar också domkapitlets snabba tidtabell. Redan nästa år skall Matteus, Petrus och den nya svenska centrumförsamlingen vara i full gång. 8.4.2008 kl. 00:00

Världen. De svenska frikyrkorna tappar fortsättningsvis allt fler medlemmar. Mellan år 2000 och 2005 försvann 13 500 medlemmar och 232 församlingar. 7.4.2008 kl. 00:00

Världen. Storbritanniens tidigare premiärminister Tony Blair vill att religion ska ges en central roll när världsproblemen tacklas. 7.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapet firar sin missionsfest tillsammans med Pernå svenska församling i juni. 6.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. En färsk undersökning visar att stora händelser i livet oftast är orsak till att finländare skriver in sig i kyrkan.  5.4.2008 kl. 00:00

Kultur. Helsingfors kyrkliga samfällighets reklamkampanj Tro, hopp & kärlek har belönats med flera pris i Vuoden huiput 2007, den viktigaste tävlingen inom marknadsföring och grafisk design i landet. 4.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapets fadderverksamhet, som hjälper barn på olika håll i världen, har fått sin tretusende fadder. Nu inleder FMS ett pilotprojekt med faddrar för åldringar. 4.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. est 4.4.2008 kl. 00:00

Världen. Tack vare Svenska kyrkans långsiktiga samarbete med Svenska Fotbollförbundet kommer alla deltagare i sommarens fotbollsskolor att spela med fotbollar som är certifierade av Rättvisemärkt. Det gäller 60 000 skollediga barn och ledare som under en sommarlovsvecka förkovrar sig i fotboll. 4.4.2008 kl. 00:00

(suomeksi) Varför annonsera? Kyrkpressen.fi:s läsare laddar sidorna över 200 000 gånger varje månad. De första 18 månaderna sedan lanseringen i mars 2007 besökte ca 140 000 olika personer kyrkpressen.fi. Vi har drygt 4000 unika besökare per vecka och 14000 unika per månad. I medeltal stannar besökarna drygt 7 minuter och besöker 6 sidor. Läsarlojaliteten är mycket hög även den, över 70% är återkommande läsare. Lite statistik från de första 18 månaderna: 140 000 unika besökare 3 miljoner sidladdningar (alla robotar och webspiders borträknade!) Trafiken växer hela tiden. 2007 var ett strålande första år, men t.o.m. den lugnaste månaden 2008 (juli) toppar den livligaste år 2007. Medeltid på sajten 7 minuter Färska nyheter varje dag > 12 000 personliga blogginlägg och 30 000 (livliga) kommentarer Spridningen är hela Svenskfinland (se karta från september 2008) Vi strävar till att hitta en bra balans mellan att din annons får god synlighet och att läsarna trivs. Om du har en intressant produkt, en lockande annons och en bra landningsupplevelse, har du goda chanser att hitta kunder här! Annonsalternativ & priser Annonsvisningarnas pris räknas per 1000 visningar, CPM (Cost per thousand). Minimiantal visningar är 50000 visningar, dvs. ca en vecka på plats B. På platserna A och C turas din annons möjligen med andra annonser och beroende på annonsernas antal i varje position syns din annons motsvarande längre. Antalet visningar är alltså konstant, men tiden kan variera. Här ser du våra annonsplaceringar. Det finns tre alternativ, A (upptill), B (i rännan), C (under artiklar). B finns även som en halverad version (B2).     Annons- modell CPM (pris/1000) 50 000 visningar 100 000 visningar 200 000 visningar A - 450 x 150 px 6 € 300 € 510 € 840 € B - 180 x 150 px 4 € 200 € 340 € 560 € B2 - 180 x 75 px 2,5 € 125 € 212,50 € 350 € C - 468 x 60 px 4 € 200 € 340 € 560 € Flash-annonser med video och/eller ljud +20%. Filstorlekar och format Annonserna skall lämnas in färdig i antingen JPG, GIF eller Flash format. Filstorleken skall vara så liten som möjligt (se tips nedan). Modell Max storlek A 35 KB B 20 KB C 25 KB Flash-annonser högst 18fps (frames per second) maxlängd är 30 sekunder, sen måste animationen ta slut ljud får bara höras då muspekaren förs ovanpå annonsen Tips för att göra webbannonser De vanligaste formaten är JPG och GIF. Ofta är GIF ett lämpligare format, som också ger mindre filer. GIFar kan ha max 256 färger och det räcker för det mesta. För att få skarpa texter är GIF oftast bäst. Ifall bilden innehåller färgtoningar (gradienter) eller foto med mycket detaljer kan GIF var otillräckligt. Då kan du prova med JPG-formatet. JPG kan packas i olika grader. Ca 65% kvalitet torde räcka bra, utan att bilden lider för mycket. Använd tex. funktionen "Save for web" i Photoshop och pröva med olika format och packningar tills du är nöjd med kvaliteten (Photoshop visar en förhandsvisning av hur annonsen kommer att bli) och storleken är inom ramarna för vad KP tar emot. En annons där något rör på sig upptäcker man betydligt bättre. Det är lätt hänt att annonsen blir orolig eller får för stor filstorlek, så det kräver extra mycket skicklighet. Den enklaste formen av animationer gör man med sk. animerade GIFar. Ett annat sätt är att använda Flash. Behöver du hjälp med att tillverka annonser kan du vända dig till en kunnig webbyrå. Vet du inte var du skall börja kan vår försäljning hjälpa dig hitta en. Observera också att det är viktigt att den sida din annons länkar till (landningssidan) är tillräckligt intressant för att kunden skall stanna där och läsa vidare eller kontakta dig. Tips för att göra Flash-annonser (finska) Branschinfo på IAB Finland (finska) Inlämning & utvärdering Lämna gärna in annonsen 3 dagar innan kampanjen skall börja, så kan vi garantera att hinner ut i tid. Skicka annonsen per epost till annons@kyrkpressen.fi Kom ihåg att skriva följande: Kontaktperson + telefon Faktureringsadress Vilken annonsplats du önskar Vilket visningspaket du vill ha (hur många visningar) När annonsen skall börja visas (startdatum) Landningssidan, dvs. till vilken webbaddress (URL) annonsen skall leda om man klickar på den Då kampanjen är över kan annonsavdelningen informera om hur många som klickat på din annons. Tveka inte utan ta kontakt Vänd dig till annonsförsäljarna Björn Sten 0400 012 390, Leif Westerling 050 329 4444 eller Jonny Åstrand (06) 347 0608. I tekniska frågor skriv till webred@kyrkpressen.fi 3.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressen.fi har fått ett nytt utseende och flera nya funktioner. 3.4.2008 kl. 00:00

Radannonser Skicka in radannonser per epost, till annons@kyrkpressen.fi. Kom ihåg att ange både annonstext och faktureringsadress! Radannonser kostar 4,50 €/rad inkl. moms. Skriv t.ex. så här: Annonstext: Vill hyra ut min bostad... Faktureringsadress: Namn + adress + telefon Före eller efter nämnda rader kan du skriva ev. kommentarer. Familjeannonser Familjeannonserna kostar bara 1 €/mm, inkl. moms. Kyrkpressen utkommer varje vecka och når majoriteten av de finlandssvenska hushållen, ca 110 000 hem. Det finns inget bättre sätt att nå hela Svenskfinland med dina familjenyheter! Skicka in familjeannonser per epost, annons@kyrkpressen.fi. Kom ihåg att ange både annonstext och faktureringsadress!  Församlingsannonser Kontakta Marianne Tanttinen, tfn (09) 612 615 50 för närmare info. 3.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressen.fi har fått ett nytt utseende och flera nya funktioner. 3.4.2008 kl. 00:00

Adminnews. Kyrkpressen.fi omlanserades 3.4.2008 med en ny fräsch form. Här är en kort genomgång av de viktigaste förändringarna. 3.4.2008 kl. 00:00

hemlöshet. Församlingarna i Helsingfors erbjuder hemlösa härbärge under hela julen och fram till slutet av januari. 22.12.2016 kl. 15:45

bönekrans. ”Jag ska inte säga upp mitt medlemskap i kyrkan under år 2014”, lovade Tiina Kristoffersson vid nyår för drygt tre år sedan. 22.12.2016 kl. 10:18

pengar. Spelberoende är svårt att upptäcka. När problemet uppdagas har det ofta redan hunnit växa sig stort. 20.12.2016 kl. 00:00

jul. Många församlingar ordnar julaftonsfester som vem som helst kan delta i. – Det ger så mycket att få göra något för andra, säger värdinnan Mona Andersson i Tenala. 19.12.2016 kl. 00:00

Helsingfors . – Det var mycket lugnare att sova här än i stadens härbärge, säger han som inte har ett eget hem. 16.12.2016 kl. 16:50