Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund

Janette Lagerroos: "Jag vill vara med och påverka i stället för att stå vid sidan och muttra om hur saker borde göras"

Finlands svenska prästförbund.

Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund. Hon har jobbat upp sig ”från gravens botten”.

1.3.2021 kl. 19:06

Janette Lagerroos pappa älskar att säga att hon ”jobbat upp sig från gravens botten”. Så är det – bokstavligen! När hon började sin karriär inom kyrkan som 25-åring var hon församlingsmästare i Nagu, och till arbetsuppgifterna hörde att gräva gravar.


Hur kom det sig att du blev församlingsmästare?

– Det var en slump! Jag var studentmerkonom och hade jobbat lite här och där, men just då var jag arbetslös. Min morbror tipsade om ett vikariat, så jag knallade in på pastorskansliet och frågade om de ville ha mig. Jag började jobba med det och trivdes, och fick sedan en fast tjänst. Jag jobbade med det i åtta år.


Hur gick din väg vidare till att bli präst?

– Jag började jobba på begravningsbyrå och tyckte det var trist. Jag hade en äldre väninna som studerat teologi vid öppna universitetet, och jag fick upp ögonen för att man kunde göra så också. Under de år då jag inte jobbade i kyrkan insåg jag att det är i församlingen jag ville vara. När jag väl studerat teologi växte hungern.


Vad var det du saknade när du inte jobbade i kyrkan?

– Jag saknade kyrkobyggnaden, helt konkret. Jag saknade miljön och människorna. Jag saknade kyrkans budskap, kyrkans sätt att verka och vara, och jag saknade kyrkoåret. Jag längtade också efter gudstjänsten.


Vad av det du lärde dig som församlingsmästare har du tagit med dig i prästjobbet?

– Innan jag hade mitt första sorgesamtal och min första jordfästning var jag skitskraj, men när jag gjort det insåg jag: det här har jag ju gjort förr! Den enda skillnaden var att jag stod i andra ändan av utrymmet. Vid min första minnesstund som präst fick jag frågan hur en vanlig vecka ser ut för en präst. Jag svarade att jag inte vet, eftersom jag inte hunnit jobba en hel vecka som präst än. De var väldigt förvånade, och det berodde nog på att jag var väldigt trygg i uppgiften. Fast rollen var en annan visste jag vad allt gick ut på.


Vad fick dig att tacka ja till att bli ordförande för Finland svenska prästförbund?

– Jag tycker om att vara med och påverka. Jag tycker det är bättre att vara med där man bestämmer om saker i stället för att stå vid sidan och muttra om hur saker borde göras.


Vilka frågor står på agendan i prästförbundet?

– Hur prästerna ska orka i sitt jobb. En del av den frågan handlar om prästernas arbetstid. Just nu ska var och en tillsammans med förmannen fundera om ens uppgifter är av den typen att man kan gå över till att ha arbetstid eller fortsätta utan arbetstid, som det varit förr. Det kan bli dyrt för församlingarna att präster går över till arbetstid – ett konfirmandläger kan bli väldigt dyrt. Men jag tror inte att prästernas utmattning enbart handlar om arbetstid, det är också en arbetsledningsfråga. Det kan finnas församlingar med flera präster, där någon är väldigt populär förrättningspräst och nästan jobbar ihjäl sig, och någon annan rullar tummarna. På sikt tror jag att de flesta kommer att övergå till arbetstid, och att det kan göra ramarna för arbetet tydligare.




JEANETTE LAGERROOS

GÖR: Jobbar halvtid som redaktör för sociala medier vid Kyrkans central för det svenska arbetet. Nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund. Studerar.

FAMILJ: Man och två katter.

INTRESSEN: Fotografera, handarbeta och röra sig på havet. ”För mig är en klippa vid havet det ultimata stället.”

Text och foto: Sofia Torvalds


HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12

val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade. 22.5.2025 kl. 10:55