Kerstin Vikström har haft varierande uppgifter som lärare, missionär, mamma till fyra och värdinna i biskopsgården.

"Kärnan har jag aldrig mist"

Borgå.

Kerstin Vikström slutar aldrig att förundras över hur tron bär de människor som lever i svårigheter. Frivilligarbete har alltid varit en livsstil för henne.

3.3.2021 kl. 00:00

Kerstin Vikström befinner sig i fritidsbostaden i Kronoby när hon blir uppringd för en intervju.

– Det är så härligt! Vi har en lägenhet här och är omgivna av skog på alla sidor, säger hon.

Tron fick hon med modersmjölken, och att engagera sig som frivillig i församlingen föll sig väldigt naturligt.

– Det var en väckelse bland ungdomar här i Österbotten på 1950-talet. De gav stort ansvar i Kronoby församling när jag var ung. Jag fick genast uppgifter och ledde olika barngrupper till exempel. Jag upplever att det fortsättningsvis är likadant: vart du än kommer och vill göra frivilligarbete så får du ansvar.

Just nu leder hon en missionskrets i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

– Vi håller andakter, sjunger psalmer, tar del av missionärernas rundbrev och samtalar. Det uppstår väldigt fina och djupa diskussioner! Vi har också samlat in över hundra euro per gång till missionen, trots att vi inte är så många. Det är väldigt generösa människor.

Som lärare och missionär har hennes hjärta alltid funnits främst hos kvinnor och barn. Som värdinna i biskopsgården lärde hon sig en viktig sak.

– Att vara värdinna i biskopsgården i 24 år och ha familj och jobb samtidigt var inte helt lätt alla gånger. Då lärde jag mig att man måste planera!

Vad skulle Jesus ha gjort?

Hon beskriver sin tro som väldigt Jesuscentrerad.

– Det har den varit genom alla år. Jag funderar alltid på vad Jesus skulle ha gjort.

Om han satt där i samma rum som du nu, hurdan tror du han hade varit?

– Kärleksfull och god, sådan ser jag honom framför mig. Och att jag får komma till honom i alla situationer sådan som jag är, ledsen, glad, sjuk eller eländig.

Som missionärer i Tanzania fick Kerstin och maken Erik Vikström se också livets skuggsidor. Hennes tro har ibland naggats i kanterna när hon sett lidande på nära håll.

– Men kärnan har jag aldrig mist.

– Det jag tagit med mig är hur människor orkar leva vidare i fattigdom och svårigheter, hur tron bär dem vidare. Tänk om vi här kunde ha samma starka tro, och inse hur bra vi har det som får leva i ett land utan krig och svält.

Hon har en devis som hon försöker leva enligt.

– En medmänniska som ber mycket sa till mig en gång: ”Du ska nämna och lämna, lita på att Herren sköter det.” Det är inte så lätt, men man måste försöka.


KERSTIN VIKSTRÖM

  • Har jobbat som lågstadielärare och missionär.
  • Familj: Gift med Erik Vikström, fyra barn, åtta barnbarn och tre barnbarnsbarn.
  • Längtar efter: Ett slut på coronan så hon får krama om alla barn och barnbarn.
Ulrika Hansson


NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26