– I en liten organisation växer man ihop på något sätt – jag har fått bli en del av Församlingsförbundet och förbundet har blivit en del av mig på ett positivt och berikande sätt.

Kalle Sällström trivs som verksamhetsledare: ”Jag får göra allt från A till Ö”

församlingsförbundet.

Han leder ett drygt hundraårigt förbund som får människor att mötas – och längtar efter att få göra det öga mot öga igen.

5.2.2021 kl. 15:53

Församlingsförbundet fyllde 100 år i fjol. De stora festligheterna blev uppskjutna, men Kalle
Sällström som varit verksamhetsledare sedan 2008 har blivit påmind om vilken mångsidig historia förbundet har.

Vad sysslar Församlingsförbundet med?
– Församlingsförbundet har hållit på med en massa olika saker genom sin hundraåriga historia, man har ryckt in och startat upp verksamhet där man har sett att det funnits ett behov. Mycket av det har levt vidare och kanske tagits över av andra aktörer. Så har det gått till exempel med radioandakterna som inleddes av Församlingsförbundet på 1930-talet och med Församlingsbladet som senare blev Kyrkpressen.

– I dagens läge jobbar vi mycket med att stöda förtroendevalda och frivilliga i församlingarna. Förbundet har också retreatverksamhet på retreatgården Snoan.

Hur mår stiftets församlingar?
– De flesta mår bra, men jag tror att de står inför stora utmaningar när det gäller att försöka nå församlingsborna på ett bredare plan. På de flesta ställen har man en trogen skara som är van att vara med och trivs i församlingen, men samtidigt finns det jättemånga som inte har upptäckt församlingsgemenskapen och vad den kan innebära.

På de flesta ställen har man en trogen skara som är van att vara med och trivs i församlingen, men samtidigt finns det jättemånga som inte har upptäckt församlingsgemenskapen och vad den kan innebära.

– Jag tror att man behöver vara både modig och kreativ, kanske byta perspektiv och fråga människor på orten: vad behöver ni?

– På många håll står församlingarna inför tuffa ekonomiska utmaningar, men det behöver inte enbart vara en dålig sak. Det kan göra att man tvingas tänka igenom läget, fundera på vad som faktiskt är viktigast. Det här kan också vara en möjlighet att engagera församlingsborna mer.

Vad ger uppgiften som verksamhetsledare dig?
– Jag trivs jättebra med det här jobbet och uppskattar att det är så varierat. Jag får göra allt från A till Ö: planera, marknadsföra, hålla kontakt med medverkande, ordna servering och se till att det går ut fakturor. Men det bästa är att möta människorna!

– I en liten organisation växer man ihop på något sätt – jag har fått bli en del av Församlingsförbundet och förbundet har blivit en del av mig på ett positivt och berikande sätt.


Hur har din personlighet präglat jobbet?
– Förbundet bärs förstås av långa anor och traditioner, men jag var ganska ung när jag började jobba för Församlingsförbundet och då föll det sig naturligt att satsa på verksamhet riktad till unga vuxna, till exempel resor till Taizé.

– Jag hade en del erfarenhet av att ordna resor sedan min tid i studentkåren, men när jag började på förbundet trodde jag ärligt talat att behovet av ordnade gruppresor skulle minska så mycket att vi skulle avveckla reseverksamheten. Men där fick jag tänka om, det har varit stor efterfrågan på våra resor. Gemenskapen är viktig, man är ju lite ute på äventyr när man reser tillsammans och det ger en stark sammanhållning. Jag hoppas verkligen att vi kan ta upp reseverksamheten snart igen!

Församlingsförbundet äger Fontana Media som ger ut Kyrkpressen.

Erika Rönngård


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00