Ditte Nordqvist har undervisat i religion sedan 1998.

Ämnet religion delar åsikterna

Väståboland.

Kunskapen i kristendom har förändrats. Religionslärare Ditte Nordqvist i Pargas hoppas att hennes elever får med sig en förståelse för mångfald.

21.1.2021 kl. 14:49

– Det har alltid funnits attityder gentemot ämnet religion, och alla har inte älskat det hela tiden, säger gymnasielärare Ditte Nordqvist med ett litet skratt.

En av de största förändringarna kom i början av 2000-talet när religionsundervisningen blev konfessionslös.

– Tidigare byggde undervisningen på en kristen lärogrund, nu ska man mer utgå från elevens egna tro och från en objektiv synvinkel, och så tycker jag det ska vara. Numera kan jag inte ta för givet att folk har kunskaper i kristendomen, en sådan kunskap som tidigare kanske kom hemifrån.

– Den kunskap som kommit hemifrån och tidigare varit mer emotionell är i dagens läge mer kognitiv och kan vara sådant man tidigare lärt sig i skolan.

De två obligatoriska kurserna i religion tar upp frågor om vad religion är, med betoning på de abrahamitiska religionerna kristendom, judendom och islam, samt kristendomens mångfald.

– Min förhoppning är att eleverna har någon form av grundkunskap när de möter judar, muslimer och kristna, att de vet att det finns mångfald och inte tänker: så där är en kristen eller muslim. En förståelse för omgivningen helt enkelt.

Ditte Nordqvist är uppvuxen i Åbo och har själv med sig tron sedan barnsben, inte minst via föräldrarna.

– Jag har gått söndagsskola och andra klubbar i församlingen. Det var en naturlig del av vardagen, och man ifrågasatte inte lika mycket då. Men det är inte något jag skulle välja bort.

Hur tackla fördomar?

Det finns en hel del fördomar gentemot religionsundervisningen, och kritiken bygger ofta på att många tror att undervisningen fortfarande är konfessionell.

– Ofta diskuterar man också att man inte borde skilja mellan religion och livsåskådning.

Vad brukar du säga i sådana diskussioner?

– Jag brukar inte säga så mycket, mer lyssna till hur andra ser på det.

Läroplansmässigt är livsåskådning och religion väldigt olika.

– Livsåskådningen betonar att man ska hitta sig själv och sin identitet, medan det inte alls betonas i de obligatoriska religionskurserna.

I samhället överlag är ifrågasättandet av religion ganska påtagligt, konstaterar hon.

– Och mycket av det bygger på att man kritiserar att kyrkan inte viger homosexuella. Allt det som uträttas inom diakonin till exempel försvinner i den här debatten.

Diakoni tas bland annat upp i en frivillig kurs i gymnasiet, men om intresset inte är tillräckligt stort hålls ingen kurs.

– Vissa ämnen ger också högre studiepoäng efter studentskrivningarna och i antagningar till nästa stadie, så där kan samhället styra vart elevernas intresse riktas.

Coronarestriktionerna har påverkat skolvardagen i snart ett år nu.

– Nu har vi en hybridmodell där abiturienterna är på plats i skolan, medan ettorna och tvåorna turas om att vara i skolan varannan vecka.

– Det var en verkligt tuff vår. Det kändes också som ett nederlag som lärare när man insåg att så här vill jag inte ha det, men ändå var tvungen att släppa kontrollen. Jag hoppas vi klarar det bättre nu och tar fasta på välmåendet.

Ulrika Hansson


Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30