Också i det nya året får vi fortsätta hålla ut och komma ihåg att visa omtanke och omsorg för varandra, säger Fredrik Kass.

Ett omtumlande år har påmint oss om vem som egentligen är församlingen

kvevlax.

Ett samtal med kyrkoherde Fredrik Kass, som reflekterar över året som gått och blickar fram mot det nya år som börjat.

20.1.2021 kl. 13:36

Om vi bad människor landet och världen över peka ut en sak som kännetecknar år 2020 skulle nog många svara samma sak: pandemin.

”Overklighetskänsla” och ”omtumlande” är två ord Kvevlax församlings kyrkoherde Fredrik Kass använder när han blir ombedd att kasta en blick i backspegeln över året som gått.

– Se tillbaka på vad vi gjorde i början av året och livet som rullade på.

Att de i slutet av 2020 höll församlingsrådets möten i kyrkan för att kunna hålla säkert avstånd mellan mötesdeltagarna är bara ett av alla exempel på saker ingen kunnat föreställa sig i början av året.

– Det är många saker som inte blivit som man tänkt. Men det är också ett exempel på att vi kunnat och varit tvungna att tänka om. Vi har hittat lösningar på det mesta, det går att göra på annat sätt och det blir helt okej.

Församlingarna har fått anpassa sig till nya situationer – var tycker du ni lyckats bra?

– Vi har stadigt utvecklat strömmande av, framför allt, gudstjänster.

Han nämner som exempel den musikaliska adventskalender som församlingarna i Korsholm producerade tillsammans – ett stort jobb som visade upp de färdigheter som medarbetarna skaffat sig under året och en uppskattad slutprodukt.

– Men framför allt är det att vi har fått och varit tvungna att jobba mycket i team. Vi har varit tvungna att tillsammans fundera hur vi gör i den här nya situationen, planera tillsammans, utföra tillsammans. Det har varit roligt och fungerat bra.

Året som gått har också varit en påminnelse om vad som är församlingens essens.

– Vi har märkt att en jättestor del av vad vi är som församling har varit borta. Att vi samlas, är med varandra, gör något gemensamt – så mycket av det har fallit bort. Det har varit en stor fråga: vem är vi, vad gör vi då vi inte kan samlas på samma sätt?

Tiden för reflektion kring viktiga och stora frågor har funnits, men också tröttheten som krupit på: tänk att det skulle vara så här länge.

Symboliken i det nya året, att vända blad, kanske känns ännu viktigare i år – även om skillnaden mellan vardagen före och efter tolvslaget i praktiken inte så stor.

Det finns en slutpunkt att se mot. Men vi får ändå fortsätta hålla ut en tid ännu. Fredrik Kass tänker att det vi behöver under våren är fortsatt omtanke och omsorg för varann.

– Jag hörde om någon som istället för att skicka julkort ringt upp alla de tänkt skicka åt och pratat. Jag tyckte det var en fin idé.

Nämn en sak du gärna vill lämna i 2020 och en sak du vill ta med i det nya året.

– Det jag tar med mig är glädjen att få göra tillsammans och att tänka kreativt, tänka nytt.

Det han gärna lämnar bakom sig är osäkerheten: att inte kunna lita på att det som planerats kan bli av, saker som blir inställda, planer som får göras om gång på gång.

Han ser fram emot spontana möten, att igen få umgås med människor utan den invanda försiktigheten och underliggande rädslan.

– Jag vet ju inte hur länge det kommer att dröja. Men jag längtar efter att bara få släppa på den bromsen och i glädje träffa folk, ta en kopp kaffe, utan att fundera på: vem har du träffat, vem har jag träffat, var har vi varit?

Församlingsverksamheten är sist och slutligen bara verktyg.

– Det är ju vi som är församlingen, alla som bor och verkar här. Alla vi är viktiga. Alla har en plats och kan gör något för vår nästa. Då är man församling.

Emelie Wikblad


parrelation. Att gå in i ett parförhållande innebär lidande, tillväxt och ett möte med de egna såren. Men belöningen kommer sedan: Det blir bra. – Men mitt i lidandet och motgångarna kan man behöva vishet av andra som gått igenom samma sak. Det finns inga genvägar, säger författaren och terapeuten Tommy Hellsten. 17.8.2022 kl. 09:16

GUDSBILD. Journalisten Sofia Torvalds skrev i realtid en bok om sin depressionsvinter. Den tiden förändrade hennes bild av Gud. 16.8.2022 kl. 19:00

FÖRTROENDEVALD. Det fanns många delade meningar och blandade känslor i KP:s enkät bland församlings- och kyrkoråden i Borgå stift. Men på ett område är siffrorna tydligt positiva. 58 procent tycker att dialogen mellan de förtroendevalda och de anställda är god. 16.8.2022 kl. 13:35

TJÄNSTER. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har inte inom utsatt tid fått någon sökande. Kaplanstjänsten i Karleby fick en sökande från Kemi. 15.8.2022 kl. 15:24

SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32