”Missionen har ändrat sitt perspektiv”

mission.

Vad gör du? Hon är en av dem som leder utvecklingen när Finska Missionssällskapet förnyar sin organisation.

25.11.2020 kl. 19:18

Pia Kummel-Myrskog har utsetts till biträdande direktör för utrikesavdelningen vid Finska Missionssällskapet (FMS). De senaste sju åren har hon varit chef för det kyrkliga arbetet vid FMS.

– Det var tänkt att vi skulle göra den här organisationsförnyelsen, nu kom den lite snabbare på grund av pandemin och sparkraven. Vi har gått igenom organisationen och sett vad man kan göra för att undvika överlappningar. Jag har ansvar för att det arbetet fortsätter. Jag är också med i ledningsteamet för det internationella arbetet och ser fram emot att titta på det strategiskt.

Hur började du arbeta med mission?

– Vi hade ganska länge haft klart för oss att vi ville utomlands: vara en del av den världsvida kyrkan och se vad vi kan bidra med. Vi hade båda Latinamerika som en dröm och arbetet var då väldigt nytt där, berättar hon om familjens väg till Venezuela, där de var missionärer mellan 1997 och 2000.

– Det är en vattendelare i livet, det finns ett före och ett efter. Även om vi hade alla slags erfarenheter där är det något jag alltid är väldigt tacksam över.

Efter åren som missionär studerade hon, blev präst och jobbade på Kyrkostyrelsen.

– Pausen gjorde väldigt gott. Jag kunde se på missionsarbetet med nya ögon när jag kom tillbaka. Samtidigt har det varit viktigt att ha utlandserfarenheten.

Pia Kummel-Myrskog
GÖR: Nyligen utsedd biträdande direktör för utrikesavdelningen vid Finska missionssällskapet.
FAMILJ: Är gift, har två barn och ett barnbarn.
INTRESSEN: Tycker om att sjunga i kör, titta på tv-serier på olika språk.


Har din syn på mission förändrats?

– Framför allt tycker jag att missionen själv har förändrat sitt perspektiv. Vi planerar och mäter vad vi gör, och kan därför säga: det här är ett resultat. På 90-talet sände man ännu arbetare som jobbade på församlingsnivå. Nu är det många samarbetspartner som blivit mer självständiga och har egen teologisk utbildning och kan göra de uppgifterna själva. Missionen liknar allt mer ett ekumeniskt samarbete.

Vad är mission på 2020-talet?

– Mission är inte definierat så att alla skulle förstå det på samma sätt. Vi har definierat det som holistisk mission, där ingår förkunnelse, diakoni och påverkansarbete. Vi har förr tänkt att missionen är att det åker någon från Finland ut i världen. Den moderna synen är att missionen kommer från alla håll och går mot alla håll. Ofta finns understödet här, och viss sakkunskap, medan samarbetspartnerna har hela den lokala kännedomen om vad det är att vara kyrka i sin kontext.

Du var för en tid sedan på studievistelse i Mexiko, berätta om den.

– Jag hade möjlighet att studera teologi på spanska en månad. Det är en sak jag har Venezuela att tacka för, jag fick kontakter och lärde mig språket. Jag blev väldigt inspirerad av det, och imponerad av hur duktiga teologer de var.

Vad kunde vi lära oss av dem?

– De utgår från ett väldigt starkt patriarkaliskt system och en stark machokultur. Därför görs mycket befrielse-, feminist- och queerteologi, som går i dialog med den. De vill lyfta fram teologier som befriar människan. Framför allt marginaliserade och fattiga identifierar sig starkt med Jesus. Genom dem lär vi oss något om Jesus och om oss själva. Det är en väldigt inkluderande teologi och den är absolut inte mansföraktande. Det finns patriarkala strukturer också här. De har utvecklat väldigt mycket av tankar och språk som vi skulle ha nytta av för att befria oss från det, eftersom det egentligen inte är hälsosamt för någon – varken för män eller kvinnor eller andra könsidentiteter.

Emelie Wikblad



NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26