Joanna Lindén-Montes och Pirjo Liukkonen lärde känna varandra när de bodde i samma hus i Rönnbacka. I början talade de mest finska men vänskapen har också hjälp Pirjo att tala mera svenska i vardagen.

"De flesta blir jätteglada när man hälsar på dem"

Grannar.

Att ta kontakt med sina grannar kan ge både trygghet och vänner.

25.11.2020 kl. 10:00

– Vi tror att det är respektfullt att lämna andra människor i fred här i Finland, men de flesta blir jätteglada när man hälsar på dem, säger Pirjo Liukkonen.

När Joanna Lindén-Montes flyttade in i samma hus som Liukkonen i Rönnbacka, var det självklart att hon skulle hälsa och prata en stund.

– För mig å andra sidan var det härligt att få möta en glad och social Pirjo i huset. Det är särskilt viktigt att bli välkomnad när man är nyinflyttad, säger Lindén-Montes som tycker vänskapen ökat känslan av både gemenskap och trygghet, lite mer småstadsliv mitt i en stor stad.

En del grannar känns kanske reserverade och rentav förvånade när man hälsar på dem för första gången.

– Prata om vädret, det behöver inte vara konstigare än så. Så småningom kan ni också tala om annat, säger Liukkonen.

Hon har också brukat skicka julkort till sina grannar, ibland har hon bakat några kanelbullar extra för att kunna ge åt någon i samma trappa.

– Man måste inte bli bästis med alla samtidigt som du aldrig kan veta vart en ny vänskap leder. Jag har vänner från flera av mina tidigare adresser som jag fortfarande umgås med. Tack vare Joanna har jag också börjat använda svenska mera privat och inte bara på jobbet.

Lapp i trappan

På sista sidan i Helsingforsutgåvan av Kyrkpressen nr 24 finns en kupong som var och en kan klippa ut och hänga upp i sin egen trappa eller på husbolagets anslagstavla. Det handlar om att erbjuda hjälp åt sina grannar.

Skulle du kunna tänka dig att hänga upp en lapp där du bor?

– Ja, det tror jag. En gång satte mina grannar in en lapp genom min postlucka där de erbjöd sig att handla åt mig eftersom min pojke var sjuk. Jag blev otroligt glad över erbjudandet. Även om jag inte behöver hjälp i stunden så är det en stor trygghet att veta att någon finns där ifall läget försämras, säger Liukkonen.

Joanna Lindén-Montes tipsar om husgrupper på sociala medier. Många husbolag har en gemensam Whatsapp- eller Facebookgrupp.

– Ofta skriver människor om praktiska saker i grupperna men vi kunde bli bättre på att också skapa gemenskap där, säger hon.

Som vårdledig är hon medveten om att hon har mer tid och möjlighet än vanligt att stanna upp och umgås med människor i närmiljön. Samtidigt är tid bland det finaste vi kan ge åt varandra.

– Man är rädd att fördjupa sitt engagemang i olika saker för att det tar tid. Men vill vi se varandra kan vi inte springa förbi hela tiden. Kanske är det en liten sak för dig att stanna och prata med grannen, men det kan vara dagens bästa stund för honom eller henne.

Nina Österholm



NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26