Håkan och Judy Granberg trappar ner efter sammanlagt 30 års arbete utomlands.

Ett annat sätt att vara kyrka

korsholm.

Under sina år i Kina och Hongkong har Håkan och Judy Granberg sett församlingsliv med nära gemenskap, där alla är med i arbetet. – Gudstjänsten är inte en grej som produceras för att konsumeras.

12.11.2020 kl. 08:15

– Jag är kristen, jag är Guds barn. Det är viktigt för mig att vi har det här förhållandet. Det påverkar vårt arbete och alla våra relationer.

Så svarar Judy Christian-Granberg på frågan ”Vem är du?”

Många som blir ombedda att berätta om sig själva nämner sitt yrke, men Judy och Håkan Granberg tycker att arbetet säger vad man gör, men kanske inte så mycket om vem man är.

– Arbetet är en del av den dagliga relationen till Gud, säger Judy.

Hon kommer från USA, han är österbottning. I sammanlagt 30 år har de arbetat i Hongkong och Kina.

Som många andra har de fått lova att jobba en del på distans det här året – med den skillnaden att det är flera tidszoner mellan Österhankmo och Kina.

– Vi har haft lektioner på Zoom, haft vissa kurser för studerande i Hongkong, säger Håkan.

Kantonesiska och mandarin

Till Hongkong reste Judy och Håkan Granberg första gången år 1986, då med två små barn. Där bodde de under barnens uppväxt och deras dotter föddes där.

– Det har blivit hemma, säger Judy.

De säger att man som utlänning blir väl omhändertagen i Kina. Att lära sig språket är ändå viktigt för att komma människor nära – men det har också hänt att de blivit stoppade på gatan av människor som velat tala engelska med dem.

När de flyttade till Changsha, huvudstad i Hunanprovinsen, fick de gå i språkskola igen för att lära sig mandarinkinesiska – i Hongkong talas kantonesiska. Skillnaden är som mellan svenska och tyska, jämför Håkan.

I Hongkong hade de jobbat på lutherska teologiska seminariet. I Changsha arbetade de vid ett sekulärt universitet med över 50 000 studerande.

– Vårt universitet var ett samhälle i klass med Vasa, säger Håkan.

Judy undervisade i engelska. Håkans undervisningsämne är ”religiös och politisk etik”.

– Det är ganska mycket global etik och global rättvisa, miljöetik och fredsforskning. Det jag undervisat varje år är en kurs om lycka, det är ett allmängiltigt filosofiskt tema som är intressant att fundera på.

Vid sidan om arbetet har de också hjälpt till som frivilliga vid provinsens teologutbildning och varit med och lett församlingsgrupper i engelsk konversation.

Församlingen viktig för identiteten

Kristna missionärer har satt spår i det kinesiska samhället, i skolväsendet och sjukvården.

– Fast missionens tid egentligen var ganska kort har den ändå gjort det grundläggande arbetet, säger Håkan.

Också bland kristna i Kina i dag har de mött mycket aktivt samhällsengagemang och vilja att hjälpa sina medmänniskor.

– Det är inte så lätt att grunda nya officiella församlingar i Kina, berättar Håkan. I praktiken leder det till att de har stora församlingar, med tusentals människor – inte bara på pappret som här i Finland.

Det kan betyda att man får ha många gudstjänster för att alla ska rymmas in. Samtidigt finns det många mindre grupper som samlas mer informellt.

– Man går kanske till de stora kyrkorna för gudstjänst och till de mindre för gemenskapen, säger Judy.

– Församlingsmedlemskapet betyder mycket för dem, det är en viktig del av deras identitet att vara kristen, säger Håkan.

Kännetecken för församlingarna är nära gemenskap. De blir ett socialt nätverk där man stöder och tar hand om varandra på olika områden, inte bara det andliga.

– Och det är en öppen gemenskap. Det kommer nya människor nästan varje vecka.

Oftast är det för att släktingar eller vänner bjudit med dem till kyrkan.

Det finns ingen uppdelning i anställda och medlemmar, alla är med i arbetet. Speciellt i Hongkong där församlingarna är ganska små är alla med och har sina ansvarsuppgifter i gudstjänsten. Den som är med i församlingsrådet förväntas åtminstone kunna leda en gudstjänst.

– Det är egentligen församlingen som gör gudstjänsten, inte de anställda. Den är inte en grej som produceras för att konsumeras utan en sak man gör tillsammans i mycket högre grad än här, säger Håkan.

Nu håller de på att trappa ner sitt arbetet. De var i Finland förra året när det upptäcktes att Judy hade bröstcancer. De fick då stanna så att hon kunde genomgå behandlingen. I februari var det meningen att de skulle resa tillbaka till Hongkong – men då hade coronaviruset redan börjat sprida sig.

Också som pensionärer kommer de fortsätta med en del arbetsuppgifter på distans. När de blickar bakåt tycker de att det varit roligt att ha fått vara en liten del i arbetet.

– Att bygga en kyrka nerifrån och bygga församlingsgemenskap, det tycker jag har varit värdefullt att se, säger Håkan. Jag tycker att vår kyrka kunde ha något att lära av ett annat sätt att vara kyrka, ett sätt som mer liknar det ursprungliga.

– Det är Kristi kropp, säger Judy.

Emelie Wikblad



Astrid Seeberger skämdes över att vara tysk och blev svensk i stället. Men när hon började skriva sin mors historia insåg hon att man inte kan lämna det förflutna bakom sig, som man ömsar ormskinn. 5.10.2015 kl. 09:59

postkristet. Vad ska de som varken identifierar sig som ateister eller kristna kalla sig? Religionshistorikern David Thurfjell kallar dem postkristna. 1.10.2015 kl. 12:39

De första nätterna efter att flyktingslussen i Torneå öppnade fortsatte flyktingar att komma till Vasa. Församlingarna i staden är beredda att fortsätta dejourera på kvällarna så länge polisen och mottagningscentralen önskar det. 29.9.2015 kl. 07:33

film. Kyrkpressens recensent låter sig inte övertygas av uppföljaren till publiksuccén Så som i himmelen. 28.9.2015 kl. 16:38

Gewargis Sliwa vigdes i söndags till ny patriark i Österns assyriska kyrka. 28.9.2015 kl. 16:20

Svenska kyrkan. Mikael Mogren tackade, på ren finska, i sin predikan sverigefinländare för allt de har gjort för Västerås stift och att för de har kämpat med hjälp av Gud och finsk sisu. 28.9.2015 kl. 16:18

flyktingkrisen. – Kommer det fler flyktingfamiljer till Jomala står prästgården fortfarande till förfogande, säger kyrkoherde Kent Danielsson. 28.9.2015 kl. 16:13

thomas wallgren. Vad fanns före Big Bang? Den frågan väcker inte Thomas Wallgrens intresse. Vad hjälper det mig att tänka på den frågan? Allt som intresserar mig finns här, säger han. 24.9.2015 kl. 00:00

Den första svenska skriftskolan inom den laestadianska väckelsen kommer att starta i oktober. 22.9.2015 kl. 13:19

kyrkans chat. Kyrkans chattjour fördubblar sina öppettider. 21.9.2015 kl. 16:10

psalmbokstillägget. I november förväntas kyrkomötet godkänna de nya tilläggspsalmerna. Två av Ungdomens kyrkodagars psalmförslag ser ut att finnas med bland de slutgiltiga psalmförslagen också efter handboksutskottets och biskopsmötets senaste mangling. 18.9.2015 kl. 12:15

katja kettu. – Religion är sinnligt, primitivt, intuitivt. Jag hör inte till kyrkan men tror på nåd och helighet, säger Katja Kettu, som skrivit romanen bakom bioaktuella Barnmorskan. 17.9.2015 kl. 08:36

Patrik Hagman. I sin nya pod förenar teologerna Joel Halldorf och Patrik Hagman två saker de brinner för: det teologiska samtalet och att läsa böcker. 14.9.2015 kl. 12:44

marcus j borg. – Om jag ska vara drastisk är Marcus J Borgs böcker orsaken att jag förblivit en kristen människa, säger tidigare ärkebiskop KG Hammar, på besök i Helsingfors. Biskop Björn Vikström är inte lika övertygad. 11.9.2015 kl. 16:19

Nu finns ett webbverktyg för dem som vill ställa upp med heminkvartering av flyktingar. 11.9.2015 kl. 10:37

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41