För Giséla Linde blev kursen Livsstegen en kraftfull livsinventering.

"Andra tycker om mig även om jag berättar det som är fult och jobbigt"

mariehamn.

När Giséla Linde gick kursen Livsstegen fylldes hon av vördnad över hur mycket vi orkar med – och hur mycket kraft vi har. Hon fick också syn på att kyrkan ofta står för en mer generös blick än världen utanför.

16.11.2022 kl. 10:42

För några år sedan gick frilansskribenten Giséla Linde från Mariehamn kursen Livsstegen – 12 steg till inre hälsa. Det är ett format som bygger på tolvstegsrörelsen men kan tillämpas på alla livssituationer.

– Vi kände inte varandra från början, och möttes i en jämbördig cirkel. Varje träff hade ett eget tema, som maktlöshet, försoning eller överlämnande. Det låter som så stora ord att det kan kännas främmande att bara hugga tag i dem. De känns kanske inte ens aktuella för en själv. Men när associationerna sätter igång finns det något där.

Livsstegen blev en kraftfull livsinventering.

– Varje gång berättar någon sin livsberättelse, och där fanns ju verkligen tunga grejer. Det blev så tydligt hur lite vi pratar om vår sårbarhet, hur vi inte ser att alla kämpar med sitt, allt från trauman från barndomen till tuffa relationer till känslan av att inte räcka till. Det bara syns inte på utsidan. Det väckte nästan en vördnad hos mig: Vilken livskraft vi har, vad vi sliter, vad vi orkar!

För henne själv var den stora insikten att det är möjligt att våga dela svåra saker.

– Jag tänkte att om jag tycker så mycket om de här människorna just för att de vågar dela med sig av det som är fult och jobbigt, då måste ju samma naturlag gälla också mig. De andra kommer att tycka om mig också om jag berättar sådant som är fult och jobbigt.

Vi lyssnade verkligen

En sak som hon gillade med formatet är att det är förbjudet att kommentera andras berättelser, det vill säga komma med goda råd eller dela med sig av egna liknande upplevelser.

– Det ledde till att vi verkligen lyssnade på varandra. Man skulle bara säga vad man själv hade på hjärtat. Det blev också väldigt tryggt, för då kunde ingen ha åsikter om det vi sa.

I Livsstegen tänker man sig att det finns en högre makt. Betydde kursen något för din egen Gudsrelation?

– Jag har haft ett lite knöligt förhållande till kyrkan. Ändå har jag på något sätt hamnat där igen och igen, till en början i mer ordlösa och lättillgängliga sammanhang, som retreater – jag älskar tystnad – eller pilgrimsvandringar. Livsstegen var en del av det.

– Nu håller jag på att utbilda mig till diakon.

Hon har allt mer känt att kyrkan är en vänlig plats där människor möter människor och där det är tillåtet att vara mjuk och sårbar.

– Jag vill vara på en sådan plats. Jag vill bidra till en sådan plats – för vi är alla både starka och svaga.

Hon tycker det är intressant att människor så ofta kopplar kyrkan till synd och stränghet.

– Min egen upplevelse är att blicken – eller nåden – är mycket mjukare och mer generös i kyrkan än i världen utanför. Den är mjukare än både min självkritik och andra människors tyckande.

Hon känner att det är det vi behöver just nu.

– Ju galnare saker som händer i världen, desto mer tänker jag att jag vill vara på en plats där människors värde är konstant och där vi ska ta hand om varandra.



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34