Håkan och Judy Granberg trappar ner efter sammanlagt 30 års arbete utomlands.

Ett annat sätt att vara kyrka

korsholm.

Under sina år i Kina och Hongkong har Håkan och Judy Granberg sett församlingsliv med nära gemenskap, där alla är med i arbetet. – Gudstjänsten är inte en grej som produceras för att konsumeras.

12.11.2020 kl. 08:15

– Jag är kristen, jag är Guds barn. Det är viktigt för mig att vi har det här förhållandet. Det påverkar vårt arbete och alla våra relationer.

Så svarar Judy Christian-Granberg på frågan ”Vem är du?”

Många som blir ombedda att berätta om sig själva nämner sitt yrke, men Judy och Håkan Granberg tycker att arbetet säger vad man gör, men kanske inte så mycket om vem man är.

– Arbetet är en del av den dagliga relationen till Gud, säger Judy.

Hon kommer från USA, han är österbottning. I sammanlagt 30 år har de arbetat i Hongkong och Kina.

Som många andra har de fått lova att jobba en del på distans det här året – med den skillnaden att det är flera tidszoner mellan Österhankmo och Kina.

– Vi har haft lektioner på Zoom, haft vissa kurser för studerande i Hongkong, säger Håkan.

Kantonesiska och mandarin

Till Hongkong reste Judy och Håkan Granberg första gången år 1986, då med två små barn. Där bodde de under barnens uppväxt och deras dotter föddes där.

– Det har blivit hemma, säger Judy.

De säger att man som utlänning blir väl omhändertagen i Kina. Att lära sig språket är ändå viktigt för att komma människor nära – men det har också hänt att de blivit stoppade på gatan av människor som velat tala engelska med dem.

När de flyttade till Changsha, huvudstad i Hunanprovinsen, fick de gå i språkskola igen för att lära sig mandarinkinesiska – i Hongkong talas kantonesiska. Skillnaden är som mellan svenska och tyska, jämför Håkan.

I Hongkong hade de jobbat på lutherska teologiska seminariet. I Changsha arbetade de vid ett sekulärt universitet med över 50 000 studerande.

– Vårt universitet var ett samhälle i klass med Vasa, säger Håkan.

Judy undervisade i engelska. Håkans undervisningsämne är ”religiös och politisk etik”.

– Det är ganska mycket global etik och global rättvisa, miljöetik och fredsforskning. Det jag undervisat varje år är en kurs om lycka, det är ett allmängiltigt filosofiskt tema som är intressant att fundera på.

Vid sidan om arbetet har de också hjälpt till som frivilliga vid provinsens teologutbildning och varit med och lett församlingsgrupper i engelsk konversation.

Församlingen viktig för identiteten

Kristna missionärer har satt spår i det kinesiska samhället, i skolväsendet och sjukvården.

– Fast missionens tid egentligen var ganska kort har den ändå gjort det grundläggande arbetet, säger Håkan.

Också bland kristna i Kina i dag har de mött mycket aktivt samhällsengagemang och vilja att hjälpa sina medmänniskor.

– Det är inte så lätt att grunda nya officiella församlingar i Kina, berättar Håkan. I praktiken leder det till att de har stora församlingar, med tusentals människor – inte bara på pappret som här i Finland.

Det kan betyda att man får ha många gudstjänster för att alla ska rymmas in. Samtidigt finns det många mindre grupper som samlas mer informellt.

– Man går kanske till de stora kyrkorna för gudstjänst och till de mindre för gemenskapen, säger Judy.

– Församlingsmedlemskapet betyder mycket för dem, det är en viktig del av deras identitet att vara kristen, säger Håkan.

Kännetecken för församlingarna är nära gemenskap. De blir ett socialt nätverk där man stöder och tar hand om varandra på olika områden, inte bara det andliga.

– Och det är en öppen gemenskap. Det kommer nya människor nästan varje vecka.

Oftast är det för att släktingar eller vänner bjudit med dem till kyrkan.

Det finns ingen uppdelning i anställda och medlemmar, alla är med i arbetet. Speciellt i Hongkong där församlingarna är ganska små är alla med och har sina ansvarsuppgifter i gudstjänsten. Den som är med i församlingsrådet förväntas åtminstone kunna leda en gudstjänst.

– Det är egentligen församlingen som gör gudstjänsten, inte de anställda. Den är inte en grej som produceras för att konsumeras utan en sak man gör tillsammans i mycket högre grad än här, säger Håkan.

Nu håller de på att trappa ner sitt arbetet. De var i Finland förra året när det upptäcktes att Judy hade bröstcancer. De fick då stanna så att hon kunde genomgå behandlingen. I februari var det meningen att de skulle resa tillbaka till Hongkong – men då hade coronaviruset redan börjat sprida sig.

Också som pensionärer kommer de fortsätta med en del arbetsuppgifter på distans. När de blickar bakåt tycker de att det varit roligt att ha fått vara en liten del i arbetet.

– Att bygga en kyrka nerifrån och bygga församlingsgemenskap, det tycker jag har varit värdefullt att se, säger Håkan. Jag tycker att vår kyrka kunde ha något att lära av ett annat sätt att vara kyrka, ett sätt som mer liknar det ursprungliga.

– Det är Kristi kropp, säger Judy.

Emelie Wikblad



laestadianism. De unga laestadianerna tampas med drogproblem och illamående. Det ska Richard Eklund ta itu med, som de svenska laestadianernas första anställda ungdomsarbetare. 16.6.2016 kl. 10:54

tjära. I Finland finns cirka 300 kyrkor och klockstaplar med spåntak som regelbundet behöver skyddas med tjärning. 13.6.2016 kl. 15:09

religionsundervisning. Delvis gemensam religionsundervisning får inledas i Helsingforsskolor i höst. Det beslöt Utbildningsnämndens svenska sektion vid sitt möte förra veckan. 13.6.2016 kl. 15:03

sibbo svenska församling. Enligt planerna ska den nya kyrkan i Söderkulla tas i bruk 2018. 13.6.2016 kl. 15:01

Åsa A Westerlund har valts till viceordförande i kyrkostyrelsens plenum. 9.6.2016 kl. 11:19

Östnyland. Det blir ingen ny stor kyrklig samfällighet i Borgånejden. Församlingarna i Askola och Mörskom fattade beslutet att fortsätta som självständiga församlingar, vilket satte punkt för förhandlingarna. 13.6.2016 kl. 15:00

matteus församling. I London fick Matteus församlings ungdomar utforska sin egen tro genom möten med andra kyrkor och religioner. 9.6.2016 kl. 11:33

Ett drömjobb och bönesvar, säger Birgitta Udd, som ska koordinera husfolk på retreatgården Snoan. 8.6.2016 kl. 12:40

"Jag är en typisk semesterstressare som mår bäst i vardagliga rutiner och flippar ur när det blir ledigt. Hur ska jag tänka inför sommaren?" 1.6.2016 kl. 16:26

musik. Börje Särs har inte längre tid med ytligt prat eller klyschor. 1.6.2016 kl. 12:20

vägkyrkor. 265 kyrkor håller i sommar sina dörrar öppna i egenskap av vägkyrkor. Nytt för i år är en smidigare karttjänst. 31.5.2016 kl. 16:33

Nya präster. Benjamin Sandell, Carolina Lindström. Karl-Kristian Willis och Yvonne Terlinden har ordinerats till prästämbetet i Borgå domkyrka. 30.5.2016 kl. 11:26

transfrågor. Genom föreställningen Ninos ark ska poeten Nino Mick ta in transfrågor i kyrkorummet. Hen undrar om transpersoner alls ryms med i arken. 27.5.2016 kl. 15:38

Herrens bön. Nya stiftsfullmäktige uppmanar församlingarna att reflektera över hur de använder Herrens bön och gärna prioritera den ekumeniska formen av bönen. 27.5.2016 kl. 15:14

Gun-Maj Näse tar plats i domkapitlet. 26.5.2016 kl. 12:50

FÖRSVARET. Överste Kjell Törner var med om att bygga upp Finlands militärsamarbete också när det var hysch-hysch om det. Nu när Finland är nära målet att bli medlem i Nato är han inte längre med i staberna. Kjell Törner har bevarat sitt kristna arv. Varje dag är det tyst aftontapto med knäppta händer. 22.11.2022 kl. 22:46

FÖRSAMLINGSVALET. Guy Kronqvist som varit tf kyrkoherde i höst fick med sina 34 röster de flesta i församlingsvalet i Korsnäs. 21.11.2022 kl. 15:06

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01