Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.

Okej till vigsel om bara en hör till kyrkan

Kyrkomötet.

Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten.

7.11.2020 kl. 12:32

I framtiden ska par kunna gifta sig i kyrkan även om bara en av dem är medlem. Kyrkomötet beslöt efter en livlig diskussion och omröstning att en sådan ändring i kyrkoordningen ska beredas.

Idag är kravet för kyrklig vigsel att båda parterna är medlemmar i kyrkan och har fått konfirmandundervisning.

Diskussionen kretsade mycket kring ifall kravet på medlemskap är något som knyter människor till kyrkan eller uppfattas som exkluderande. Öppenhet och att alla kyrkans medlemmar har rätt att ta del av kyrkans tjänster ställdes mot farhågor om att ändringen skulle minska incitamenten för människor att höra till kyrkan.

Biskop Teemu Laajasalo var kritisk och frågade om det finns bevis på att ändringen är till kyrkans fördel.

– VIlken betydelse ger vi medlemskapet i kyrkan? Finns det en risk att budskapet om den här ändringen inte berättar om kärlek till medmänniskan utan andas misströstan, osäkerhet och dåligt självförtroende?

Andra som ställde sig positivt ansåg att man inte så mycket borde se till vad som är strategiskt smart, utan till de människor frågan berör.

– När ett ungt par kommer till någon av våra präster och säger “vi vill ha en kyrklig vigsel men bara en av oss hör till kyrkan” – ska vi då kunna säga att de är välkomna? frågade ombudet Ulla-Maj Wideroos.

En del ställde sig även tveksamma till att ändringen skulle innebära att en person som hör till en annan religion kunde få kyrklig vigsel.

– Det är verklighet att människor gifter sig över religionsgränser. För dem är det ingen självklarhet att be om kyrklig vigsel. Om en hindu eller muslim vill ha kyrklig vigsel har hen gjort stora beslut i sitt liv, kommenterade ombudet Rolf Steffansson.

Ombudet Ulla Ruusukallio kommenterade hela diskussionen:

– Det här är min nionde kyrkomötesvecka och jag blir allt mer övertygad om att kärnan i vår tro är Fadern, Sonen och Äktenskapet – eller Äktenskapet, Sonen och den helige Ande.

"Det här är min nionde kyrkomötesvecka och jag blir allt mer övertygad om att kärnan i vår tro är Fadern, Sonen och Äktenskapet – eller Äktenskapet, Sonen och den helige Ande."


Lagändring gör elektroniska möten möjliga

Kyrkomötet godkände enhälligt en ändring i kyrkolagen som möjliggör elektroniska möten i församlingar och andra förvaltningsorgan i kyrkan.

Syftet är att möjliggöra sammanträden under coronapandemin. Möjligheten till elektroniska möten tryggar också beslutsfattandet i kyrkan i motsvarande situationer i framtiden.

Elektroniska möten medför också flexibilitet i beslutsfattande i församlingar där avstånden är långa, minskar möteskostnaderna och främjar kyrkans klimatmål.

Ändringen i kyrkolagen ska ännu godkännas av riksdagen.


Främja jämställd terminologi

Kyrkomötet godkände ett förslag om att vidta åtgärder för en mer jämställd och jämlik terminologi i kyrkan.

– En del av utskottets medlemmar uttryckte oro över att beteckningar som “esimies” och “kirkkoherra” upprätthåller en bild av att ledarskappositioner tillhör män och att det kan höja tröskeln för kvinnor att söka sig till dem, berättade allmänna utskottets ordförande fältbiskop Pekka Särkiö som exempel.

Kyrkostyrelsen fick i uppdrag att kartlägga de könsbundna beteckningarna som används i kyrkas samt vilka alternativ som finns. Församlingarna ska instrueras att använda ett jämställt språk i kommunikationen och förvaltningen. När det kommer naturliga tillfällen till det ska beteckningarna uppdateras i lagtexterna.

Arbetar med församlingsstrukturer

Det finns en efterfrågan på tydliga kriterier, en tröskel för när en församlings ekonomiska läge blir så kritiskt att man behöver ingripa i församlingsindelningen.

– Vi vet att många församlingar har det ekonomisk svårt. Det finns skäl att ta tag i situationen i tidigare skede, presenterade förvaltningsutskottets ordförande Aulikki Mäkinen.

– En svårighet har varit att kriterierna är omfattande och till viss del ger utrymme för tolkning.

Många församlingar vill förbli självständiga även om ekonomin inte räcker till. Kriterierna som finns används på olika sätt i olika delar av landet. Kyrkomötet beslöt att kyrkostyrelsen ska uppdatera sina anvisningar. Man ska också se till att församlingarna själva årligen granskar sin situation utgående från kriterierna.

I förslaget ingick också att lägga in bestämmelser i kyrkoordningen om kriterierna och domkapitlens skyldighet att inleda en utredning då de uppfyllts, men de delarna röstades ner.

Nej fick också ett initiativ om att utreda en sammanslagning av stift och kyrkliga samfälligheter. Kyrkomötet beslöt enligt förvaltningsutskottets betänkande att låta initiativet förfalla.

Enligt utskottet skulle det ha lett till omfattande ändringar i kyrkans grundläggande strukturer om initiativets idéer förverkligats. Dessutom skulle utredningen i sig vara både dyr och tidskrävande.

Emelie Wikblad



En sommardag 1942 kommer hundra judiska flyktingar med tåget till Närpes. De övernattar på riksdagsman Karl Johan Wenmans gård och fortsätter sin färd nästa dag. 18.4.2013 kl. 13:04

Det är det andliga som är det centrala i församlingen. Men det är också bra med mat i magen och bra om disken försvinner. Spänningen mellan Marta och Maria är något Ulla Dönsberg funderat mycket på. Någon tillfredställande förklaring har hon inte. 14.4.2013 kl. 12:00

Andligt våld kan handla om allt från regler för hur man ska bete sig för att ha ”rätt tro” till grova fysiska och psykiska övergrepp.  Janne Villas färska bok är en slags religiös konsumentupplysning. 13.4.2013 kl. 12:00

Församlingarnas andel av samfundsskatten kommer att vara 2,35 procent.  Viktigare än höjningen är löftet från regeringen att det bortfall som skattelättnaderna för företagen innebär ska kompenseras helt. 12.4.2013 kl. 15:00

Kyrkoherde Jon Lindeman i Finström-Geta församling leder inget åländskt kyrkouppror, tvärtom. – En åländsk ledningsgrupp kan hjälpa domkapitlet i Borgå att bättre förstå Åland. 12.4.2013 kl. 12:24

Matteus församling har som en av de första församlingarna i Norden skapat en mobilapp för konfirmander. Appen är bara en liten del av ett långsiktigt förnyande av skriftskolan. 11.4.2013 kl. 10:18

Kyrkpressens chefredaktör May Wikström blir vd för Fontana Media. Hon kommer dessutom att fortsättningsvis sköta uppdraget som chefredaktör för Kyrkpressen. 8.4.2013 kl. 11:12

Dagens trosproffs är mer tilltufsade och ifrågasatta kulturellt än för bara tio år sedan. Emeritusbiskopen trivs numera som resepredikant. Han tror på påskens hopp som medicin mot uppgivenheten. 31.3.2013 kl. 12:00

Prästhemmens och prästmakens/makans roll har förändrats mycket sedan prästfruarnas förbund bildades. I dag har förbundet bytt namn och många ”prästfruar” är män och prästerna ibland ensamstående. 28.3.2013 kl. 15:00

Styrelsen för Pörkenäs har nekat rollspelsföreningen Eloria att hålla ett lajv på lägergården under påsken. 28.3.2013 kl. 12:00

När journalister rapporterar om kyrkliga frågor leder bristande kunskaper lätt till dålig journalistik. 27.3.2013 kl. 12:45

I trädgården. 31.3.2013 kl. 10:00

Vid graven i trädgården. 29.3.2013 kl. 18:00

I korsets skugga. 29.3.2013 kl. 15:00

På korset. 29.3.2013 kl. 15:00

Papparoll. För Erik Abbor tog det flera år att landa i rollen som pappa. 21.7.2021 kl. 08:00

musik. Musiken har funnits med Susanna Sandell hela livet. Hon har studerat musikpedagogik och har skrivit egen musik sedan tonåren. I maj släppte hon sin första egna singel och mer är på gång. 8.7.2021 kl. 08:00

STADSBO. Pamela Granskog känner sig som helsingforsare i Österbotten och som österbottning i Helsingfors. Om hon skulle få bestämma skulle alla åka på utbyte till andra regioner. 22.7.2021 kl. 06:00

KONFIRMANDLÄGER. Mi Lassila har 80–90 konfirmandläger bakom sig. För henne är konfirmandlägret en plats där man kan inse att man är älskad. 7.7.2021 kl. 08:00

RÄTTEGÅNG. Vasa hovrätt gör samma bedömning som Mellersta Österbottens tingsrätt och friar Martyrkyrkans vänners ordförande Johan Candelin samt den styrelsemedlem som stått åtalade för penninginsamlingsbrott. Den springande punkten i åtalet har handlat om huruvida Martyrkyrkans vänner i sin insamling riktat sig till en på förhand bestämd och avgränsad grupp för vilket det inte krävs insamlingstillstånd eller om man riktat sig till en bredare allmänhet, vilket hade krävt ett insamlingstillstånd. 2.7.2021 kl. 15:21