Församlingar, föreningar och kommunens representanter samlades för att planera årets julhjälp i Malax.

Många händer bidrar till en god jul

malax.

Viljan att ge någon annan en guldkant till julen är stor. I Malax samlas ett brett nätverk för att se till att hjälpen når så många som möjligt.

28.10.2020 kl. 16:31

Julhjälpen är en lång tradition som samlar många hjälpande händer. Gåvorna som delas ut kan bestå av en matkasse, ett presentkort, ett bio- eller restaurangbesök. Församlingarnas diakoni och Malax kommun samarbetar med organisationer och föreningar inom tredje sektorn.

– Tillsammans tänker vi att vi når längre, säger Anne Bjurbäck som är diakon i Malax församling.

Hon och familjearbetare Annika Svevar håller i trådarna, samlar och koordinerar de hjälpande händerna. Inför höstens planeringsmöte gick inbjudan ut till olika aktörer: från Psykosociala föreningen till Marthaföreningar till frikyrkoförsamlingar. Den sammanbindande faktorn är viljan att hjälpa dem som är i behov inför julen.

– Vi har uppmärksammat en utmaning: många vill ge till barnfamiljerna, berättar Annika Svevar.

Tanken att familjerna ska ha mat och barnen få julklappar är fin, men det har resulterat i att samma familjer kunnat få julgåvor från flera olika organisationer.

– Det är därför vi har bjudit in alla. Nu vill vi distribuera matväskorna på ett annat sätt. Till barnfamiljer men också till ensamstående, unga vuxna, pensionärer som inte har så stor pension. Vi vill täcka ett större område och göra en bättre utdelning.

– Jag brukar säga: vem som helst kan bli i behov av hjälp, säger Anne Bjurbäck.

Familjearbetare Annika Svevar, diakon Anne Bjurbäck samt Heddy Norrgård som är diakoniarbetare i Petalax och Bergö.


Förra året
var det över hundra hushåll i kommunen som fick julhjälp.

– Jag tror att vi kommer ha fler hushåll i år, säger Annika Svevar.

Coronapandemin har påverkat människors livssituation och skapat en ny grupp som är i behov av hjälp. En del har förlorat jobbet eller blivit permitterade och familjer som tidigare inte haft ekonomiska problem befinner sig plötsligt i en helt ny situation.

Hjälpen hittar fram på olika sätt. Tillsammans har de som jobbar i församlingen och kommunen en ganska heltäckande bild av behoven. Frågan brukar också gå ut till daghem och skolor.

Men visst kan det också vara en utmaning att nå alla de människor som kanske skulle behöva hjälp.

– Det finns en skam eller rädsla kopplad till att ta emot hjälp, säger Annika Svevar.

Anne Bjurbäck konstaterar att det är viktigt att respektera människors integritet, och inte truga hjälpen på någon som tackar nej.

Den som vill bidra till hjälpen kan göra det på olika sätt. Nytt för i år är en småskalig penninginsamling som pågår från mitten av oktober till årsskiftet. Men det är också möjligt att ge matvaror.

– Ifjol var det personer som på sin gata eller väg gjorde upprop på Facebook och utmanade varandra i gårdsgruppen, berättar Annika Svevar.

De föreningar som är med bestämmer själva hur de samlar in gåvor. Marthor och andra frivilliga brukar sticka sockor och vantar, medan Lions valt att skaffa presentkort på kläder.

– Mittemellanmarthorna i Malax har köpt julklappar till barnen. Vi har fått önska från barnskyddets sida, säger Annika Svevar.

Allas engagemang gläder. Det skulle kännas tungt att dra det här lasset själva, konstaterar de.

Julhjälpen 2020

Företag, föreningar eller privatpersoner kan donera en valbar summa till Julhjälpens konto:
Julhjälpen i Malax-Petalax-Bergö FI22 5670 7320 0350 44

Insamlingstillståndet i kraft: 15.10–31.12.2020

Om du känner någon som behöver julhjälp i år kan du kontakta:
Annika Svevar, 050 53 81 060
Anne Bjurbäck, 050 33 81 059

Emelie Wikblad



BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16