Simon Lampenius tror på samarbete och uppmuntran, när det gäller att jobba för miljön.

Simon Lampenius: "Miljödiplomet har en miljöfostrande aspekt som kanske kan inspirera andra"

Borgå.

Samfälligheten i Borgå siktar på ett miljödiplom. Miljötänk är nåd och uppmuntran.

14.10.2020 kl. 00:00

De flesta av oss har hört om och kanske känt miljö- och klimatångest.

– Forskning visar att det inte är produktivt att belasta någon och säga: Det är din uppgift att lösa det här. I stället måste vi uppmuntra till känslan av att också du kan bidra. Det kan minska ångesten.

Det säger Simon Lampenius som är kommunikationschef vid Borgå kyrkliga samfällighet. Det som också minskar negativa känslor är att göra något tillsammans. Samfälligheten och församlingarna i Borgå strävar efter att i år få kyrkans miljödiplom som beviljas av Kyrkostyrelsen.

– Diplomet är ett certifieringsverktyg som går ut på att man ska uppnå vissa nivåer som är uppställda i verktyget. Man får ett visst antal poäng beroende på vilka åtgärder man gjort.

Lampenius hoppas samfälligheten ska lyckas.

– Men i så fall får vi inte diplomet för livstid, utan det görs nya utvärderingar där vi måste visa att vi uppnår målen. Det är ett fortlöpande arbete.

– Något som slagit mig är på hur många punkter man kan tänka på de här frågorna. Vi släcker lampor och sopsorterar, men församlingar äger till exempel också skog: Hur sköts den? Det omfattar också fordon; fastighetsväsendet har en hybridbil och en elbil. Det gäller dessutom kontorsmaterial, mat, städning, uppvärmning och så vidare.

Hur påverkar det församlingsborna?

Det miljöarbete som nu görs i församlingarna kommer den vanliga församlingsbon bara till viss del att märka av.

– Det kan till exempel vara i form av en tacksägelsegudstjänst för skörden, genom eko-
fastatemat och genom att vi försöker prata om hållbarhet, informera och inspirera.

Vid servering försöker man i mån av möjlighet bjuda på närproducerade och ekologiska varor.

– Och i barnverksamheten pysslar vi till exempel av återvinningsmaterial när det är möjligt. Men de här frågorna har vi tänkt på länge, det är inget nytt.

Hur tänker du om du slås av hopplöshet inför stora miljöfrågor?

– Vi måste försöka samla energi från varandra, uppmuntra varandra och inte vara för hårda heller. Vi kan inte vara miljösmarta i alla livssituationer. Om man har småbarn så finns det kanske inte ork eller tid att laga ekologisk morotspuré. Vi måste ha en nådefull approach till det.

Vi har ansvar

Det har betydelse att kyrkan och församlingar är med och arbetar för miljön.

– Redan i skapelseberättelsen kan man hitta motiveringar: vi har ansvar för den här planeten och för varandra. Vi kan föregå med gott exempel och visa att det här är viktiga saker att prata om och göra något för.

När församlingarna i Borgå nu ska försöka fullfölja sitt miljötänk är Lampenius glad över att jobbet förankrats på olika nivåer.

– Vi har frivilliga och förtroendevalda som jobbat hårt för det här, som är aktiva och kommer med idéer. Dit hör bland andra Benita Ahlnäs, Jere Riikonen och Anu Harjumaaskola.

Ulrika Hansson



eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36