Vilka egenskaper har det och hur smakar det?
Svaret var att det beror på vad man ska ha äpplet till. Smakfullt och sött eller också en aning syrligt, så att det ger den rätta kontrasten ifall man vill göra paj eller mos. Härdigt och tåligt för alla väder och klimat. Ja, det var inte svårt att fortsätta listan på goda äppelegenskaper.
Men vi var också överens om att det perfekta äpplet för alla omständigheter, det existerar inte här på jorden. Vi kan bara få en aning av hur det skulle kunna smaka, när vi en vacker höstdag äter ett riktigt gott äpple.
”Var fullkomliga”, säger Jesus i dagens text. Hur ser då den fullkomliga människan ut som Jesus här talar om? Han säger att vi ska vara fullkomliga så som vår fader i himlen är fullkomlig. Vi ska älska våra fiender och be för dem som förföljer oss. Då blir vi lika vår himmelske fader. För han låter ju sin sol gå upp över både onda och goda. Sådan är också den fullkomliga människans kärlek.
Den här förklaringen behövs säkert också i dag. I många kulturer hör det till att man tar hand om sina närmaste, medan ansvaret mot främlingar inte är lika stort. I det gamla Israel tolkade många budet om kärlek till nästan som gällande enbart familjen, vännen, grannen, det egna folket.
Det här var en missuppfattning av Guds ord. I Gamla testamentet hittar vi många ord som vidgar nästanbegreppet. Gud älskar främlingen, därför ska ”också ni älska främlingen” (5 Mos 10:19). Jesus gör detta tydligt i liknelsen om den barmhärtige samariern.
Att älska sin egen grupp är naturligt, och görs ofta av ren själviskhet och självbevarelsedrift. I kravet att älska till och med fienden ligger något radikalt, som rentav sägs vara unikt för kristendomen. Julundret vid västfronten 1914 och enskilda finländska soldaters möten med sovjetryska soldater under senaste krig ger exempel på hur det kan se ut.
Budens uppgift är att visa hur vi skall leva och begränsa det onda. Men också att avslöja och visa på vårt behov av förlåtelse. Vem är fullkomlig som fadern? Svaret är förstås endast Jesus. Han gjorde det orimliga som kärleken kräver. Han övervann det onda med det goda. Han försonade vår skuld och bjuder oss delaktighet i den fullkomliga kärleken.
Gud, låt oss få smaka litet mer av den kärleken.
Henrik Östman är kaplan i Nykarleby församling.
