Jenni Broo är ny barnledare i Malax församling. Till utbildningen är hon socionom och har jobbat med både barn, äldre och personer med funktionsnedsättning.
– Jag står på de svagas sida. Jag vill hjälpa andra att ha ett bra liv.
Exakt vad hon ska bli när hon blir stor vet hon vid 37 års ålder inte riktigt ännu – men att hon trivs med att jobba med människor är helt klart.
Senast jobbade Jenni Broo i Närpes församling, där hon ansvarade för barnverksamheten. Nu har hon lite närmare till jobbet: från hemmet i Övermalax där hon bor med sin man och två barn – och två hundar, en katt och två kaniner – är det bara några kilometer till församlingshemmet och dagklubben.
Dagklubben betyder lekar, sång, rörelse och pyssel. Församlingens barnverksamhet kretsar ändå kring det som är församlingens grund, det kristna budskapet.
– Jag tycker om att få berätta om Jesus och vad som står i Bibeln.
Hon tycker också det varit roligt att få åka ut till skolor och daghem för att hålla morgonsamlingar och andakter – att få träffa de barn som inte är aktiva i församlingen.
Hon är döpt, uppväxt och konfirmerad i den lutherska kyrkan, men har inte alltid känt sig så hemma här. Ibland kan hon tycka att budskapet som förmedlats utåt är att bara vissa får vara med – något som står stick i stäv med hennes övertygelse.
– Min kristna tro är sådan att alla är välkomna, alla är värda Guds kärlek, ingen ska motas bort i dörren.
Hon kan också se att hennes tro förändrats med åren.
– Innan jag blev konfirmerad, i tretton-fjorton-årsåldern – som är en känslig ålder annars – funderade jag mycket på vad jag tror på, finns Gud?
Hon minns att hon ofta pratade med sin mamma, frågade vad hon tror. Det blev fina samtal.
Många planer för barnverksamheten
– Jag har ofta bett och fått svar. Så det måste ju finnas någon som lyssnar! Det tycker jag är häftigt.
Innan Jenni Broo började jobba i Närpes hade hon blivit klar socionom och varit hemma med sonen. Sedan började hon söka jobb; många ansökningar senare var det enda resultatet en enstaka jobbintervju.
– Jag började känna att ingen vill ha mig.
Hon insåg att hon behövde ta en paus, ta ett steg tillbaka och lita på att det ordnar sig. Då såg hon av en slump, via en vän på Facebook, att de sökte någon till barnverksamheten i Närpes.
– Det var meningen. Och jag har nog växt i min tro i Närpes också.
Att jobba i församling var något nytt. Hon tyckte det var skönt att vara med människor som delar något och är tacksam för många bra samtal med kollegorna. När vikariatet närmade sig slutet kikade stressen fram igen – men det löste sig den här gången också.
När hon funderar på vad församlingen kunde få vara är det gemenskapen, det Jesus sa om att samlas, äta tillsammans, som stiger fram.
Jenni Broo tror att det finns rum för församlingens verksamhet att utvecklas.
– Det vi har idag kanske inte finns om tio år, eller finns i annan form. Men grunden ska vara kvar.
När vi talar håller hon på och gör upp planerna för höstens barnverksamheten i församlingen. Till en början startar dagklubben, medan övrig verksamhet avvaktar på grund av coronarestriktionerna. Tanken är att starta upp familjeklubb, och miniorklubb både i Övermalax och Yttermalax. Kompisskolan hör också till församlingens barnverksamhet.
– Jag har många planer, ler Jenni Broo. Man måste bara ta en dag i taget och vänta på nya direktiv.
När hon inte är på jobbet eller med familjen går en hel del tid åt till föreningsaktivitet. Hon är ordförande i Malax Mittemellan Marthaförening och i föräldraföreningen för daghemmet Solhagen.
