Sju månaders arbetslöshet gav Mikaela Steffansson möjlighet att fundera över hur hon ville att livet skulle se ut.

Arbetslöshet är också en erfarenhet

Arbetslöshet.

Att vara arbetslös lärde Mikaela Steffansson hur prestationsinriktade vi är. Vi har svårt att veta hur vi ska inleda samtalet om vi inte pratar jobb.

5.8.2020 kl. 08:00

När Mikaela Steffansson blev arbetslös ville hon ta vara på tiden för att landa i tillvaron. Hon har magisterexamen i både teologi och psykologi och många intressen, och hon ville försöka komma på vad hon helst ville jobba med.

– Jag visste inte vad jag ville göra och behövde fundera djupare. Vad ville jag ha mer av, vad mindre? Vad har jag lärt mig av de jobb jag haft?

Hon har tillbringat en stor del av barndomen i Tanzania och familjen flyttade ofta när hon var barn. Sedan tog studier och jobb mycket tid, och hon kände att det inte funnits någon tid att stanna upp.

– När jag var yngre tänkte jag att om jag kommit in på en studielinje som det är svårt att komma in på – då är det vad jag ska göra. Sedan kanske jag inte alltid trivdes så bra med de studierna.

Hon tittade på sig själv utifrån i stället för att leva inifrån, presterade så högt hon kunde utan att fundera över varför hon egentligen gjorde det.

– Jag tror att jag själv ofta prioriterat bort att det ska vara roligt, till förmån för att det ska vara svårt och utmanande.

Hon är medveten om att många är utan jobb efter det undantagstillstånd som vi levde i under våren, och hon understryker att det här är hennes berättelse om arbetslöshet. Hon saknar erfarenhet av långvarig arbetslöshet och säger att hennes egen situation var privilegierad bland annat eftersom ekonomin inte omedelbart blev ett problem.

– Jag drog ner på saker och hade inga större lån. Eftersom jag inte har familj upplevde jag att det inte drabbade någon annan än mig själv.

Hon hörde till facket och säger att hon fick en helt okej ersättning. Dessutom hade hon haft möjlighet att spara lite på förhand. Det gav henne en buffert som hjälpte henne ekonomiskt.

– Men det blev också en sak som stressade mig efter ett tag eftersom jag gick lite på minus varje månad.

Tungt att tvingas stanna upp

Även om hon till en början välkomnade den här pausen efter en intensiv period i livet smög sig oron ändå på småningom. Efter en ledig sommar började hon söka jobb i augusti.

– Senare på hösten började jag sakna att ha rutiner, och det började bli jobbigt när folk frågade mig vad jag skulle vilja jobba med om jag fick drömma fritt. Då kände jag mest att jag bara behöver ett jobb, och helst redan i går.

Den sju månader långa arbetslösheten fick henne att upptäcka hur prestationsinriktade vi är. Det var svårt för många som träffade henne att hitta något att inleda samtalet med.

– Vi värderar en viss typ av erfarenheter. Det gör att vi inte vet vad vi ska prata om förutom jobbet. Men det är också en erfarenhet att veta hur det är att känna sig utanför för att man inte har ett jobb, precis som det också är en värdefull erfarenhet att märka att det även utan jobb finns mycket viktigt och roligt i livet.

Det kom en tid när hon sökt alla lediga jobb som hon kunde tänka sig och dessutom lämnat in öppna ansökningar till alla arbetsplatser som intresserade henne. Sedan var det bara att vänta och hantera de känslor som väntandet gav upphov till.

– Det är tungt att tvingas stanna upp och vara för sig själv, kanske just för att vi ofta är så upptagna med att leva i någon annans blick i stället för att fundera på vad vi själva mår bra av.

Inte bara en ensam människa

Hon försökte öva sig i tillit, i att se att det finns en väg framåt även om hon just i den stunden inte kunde se den framför sig.

– Min tro spelar en jättestor roll i att jag kan ha tillit till att någon bryr sig om mig och tar hand om mig även om jag inte presterar.

När hon skulle börja söka jobb på allvar hade hon också bett många människor att be för hennes jobbsökande.

– Flera var sådana jag träffade via församlingen, men också vänner, kompisars mammor, min farfar och hans fästmö. Jag ville ha ledning. Inte bara i jobbsökandet, utan i livet. Men jobbet är en sak man sätter mycket tid på.

– När det kändes som om jag aldrig kommer att hitta ett jobb och att jag inte kommer att klara mig kändes det tryggt att veta att andra ber för mig. Det bar mig.

Det gjorde också att hon kunde se att hon var del av ett sammanhang, inte bara en ensam människa som försökte ta sig upp på karriärstegen.

Samhället ser inte ut så att alla kan välja fritt vad de vill jobba med.

– Jag tycker inte att vi borde tvinga in folk i jobb som de inte trivs med. Det leder till andra problem i stället, utbrändhet eller dålig stämning på arbetsplatsen. Jag tror att människor vill jobba, eller: jag tror att vi alla vill bygga något och göra något för andra. Hur kan vi hjälpa till att kanalisera det?

Hennes pro gradu-avhandling i teologi fokuserade på konflikthantering, och det är också sådana frågor hon jobbar med nu. I dag jobbar hon med fredsfrågor i en internationell kontext.

– Man behöver inte se på arbetslöshet som en katastrof. Om ekonomin håller ihop på något sätt kan man se det som en lucka i livet när man kan fundera över saker som man annars inte hinner fundera över.

Erika Rönngård



mathjälp. Coronaepidemin har lett till ett ökat behov av mathjälp. De som ordnar matutdelning försöker möta behovet, samtidigt som de fått lägga om verksamheten. 2.6.2020 kl. 15:51

Coronapandemin. Tillsvidare ska man undvika körsång, rekommenderar biskoparna. 2.6.2020 kl. 14:23

Pörkenäs. Jakobstads svenska församling har omprövat beslutet att inte ordna konfirmandläger i sommar. Församlingen ordnar två dagläger på Pörkenäs. 1.6.2020 kl. 16:32

Åbo akademi. Björn Vikström har blivit utnämnd till professor i systematisk teologi vid Åbo Akademi för de närmaste fyra åren (1.8.2020-31.7.2024). 1.6.2020 kl. 14:20

pingst. På pingstdagen, söndagen 31.5, sänder Svenska Yle en gudstjänst med rubriken "Anden leder oss" från Brändö kyrka. 30.5.2020 kl. 08:55

Fontana Media. Styrelsen för Fontana Media har utsett Nicklas Storbjörk till ny vd. Han fortsätter som ansvarig redaktör för Kyrkpressen. 28.5.2020 kl. 17:19

studentexamen. Hur har vårens studenter tagit det att de inte får fira en ordentig dimission? Vi pratade med Karin Westerlund från Karis och Axel Falck från Helsingfors. 27.5.2020 kl. 09:40

diakoniarbete. Helsingforsarna mår sämre på grund av coronasituationen, det syns i församlingarnas diakoniarbete. 26.5.2020 kl. 15:48

strömning. När gudstjänsterna skulle börja strömmas fick kyrkvaktmästarna en ny arbetsuppgift.Den kom över en natt, säger Bengt Norrlin. 25.5.2020 kl. 13:06

Väståboland. Jari Heikkilä brukade sitta på labbet och studera virus, idag är han präst i Väståboland. Men en sak bär han med sig från sitt förflutna: han är noga med att tvätta händerna! 22.5.2020 kl. 09:28

undantagstillstånd. Viking Norrbäck fick somna in i sitt hem i Esse omgiven av sin familj. Det var så han ville ha det. Men coronan gjorde att han inte fick den begravning han önskat. 20.5.2020 kl. 17:26

Coronapandemin. Finns det förutsättningar att skapa någon form av gemenskapsdagar för konfirmanderna i Jakobstads svenska i stället för de inställda konfirmandlägren? Den frågan söker nu kyrkoherde Jockum Krokfors svar på. 20.5.2020 kl. 16:34

styrka. I skolan blev Salla Romo mobbad för sin storlek. När hon började styrketräna hade hon inget särskilt mål. Två år senare kunde hon kalla sig Finlands tredje starkaste kvinna. Den styrkesportande prästen har hittat det hon är född att göra, och önskar att andra skulle få uppleva detsamma. 21.5.2020 kl. 13:23

deckardrottning. Hur gör en deckardrottning med mingelskräck? Hon vågar mingla fast hon är hur rädd som helst. 20.5.2020 kl. 14:15

Klimathot. Peter Halldorfs närläsning av Jeremias bok i Gamla testamentet fick honom att ta klimatnyheterna på större allvar. Det resulterade i boken Därför sörjer jorden, en bok som handlar om klimathot, ansvar och hopp. 21.5.2020 kl. 07:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34