Daniel Norrback kom till tro då han gick på tvåan i gymnasiet. Han konstaterar att hans tro har utvecklats från att ha varit ganska lagisk och pietistisk till att handla mer om Guds nåd.

Daniel Norrback bygger nytt förtroende efter Facebookdebatten

profilen.

Daniel Norrback berättar om de turbulenta veckorna som började med en ful kommentar om prideparader och kulminerade i en polisanmälan. Erfarenheten blev en viktig lärpeng och idag är Norrback försiktig med att ge sig in i teologiska diskussioner.

15.7.2020 kl. 16:00

Att Daniel Norrback skulle bli rikskändis och få samtal av biskopen för sina uttalanden i egenskap av kyrkoherde var inget han hade räknat med. Han har alltid tyckt om att diskutera och har tidigare gärna ägnat sig åt teologiska debatter i sociala medier, där han har representerat det som kanske kunde kallas kyrkans konservativa falang.

För ungefär ett och ett halvt år sedan gav han sig – egentligen mot bättre vetande – in en debatt på en bekants Facebooksida.

– En kommentar från en meningsmotståndare provocerade mig och i stridens hetta drog jag till med det uttryck som sedan skulle citeras i medierna: Sodom och Gomorra-parader.

Granskad i medierna

Ett par dagar senare försökte den första journalisten får tag på honom för en kommentar. Daniel Norrback valde att försöka hålla låg profil, men trots det sattes bollen i rullning och resulterade i flera artiklar i olika tidningar.

– Min kollega Markus Engström skrev då en insändare till Syd-Österbotten där han tog mig i försvar. Den insändaren resulterade i sin tur i en polisanmälan. Det var fräckt och onödigt av mig att formulera mig som jag gjorde, men jag förvånas ändå över hur stor hela grejen blev. Det kändes helt surrealistiskt och tog nästan aldrig slut.

De första dagarna och veckorna var värst. Några nätter hade han svårt att sova och låg och grubblade på vad tidningarna skulle kunna skriva nästa dag.

– Samtidigt var det många, också finskspråkiga från olika delar av landet, som kontaktade mig och berättade att de ber för mig och församlingen. Den omtanken gjorde att jag orkade bättre.

Daniel Norrback drog lärdom av det som hände.

– Jag insåg verkligen att jag som kyrkoherde är en offentlig person. Även om jag vid just det där tillfället diskuterade i ett slutet forum blev jag ändå iakttagen och granskad. Det är förstås på gott och ont, men mest är insikten till hjälp för mig och gör mig motiverad att bemöta människor med en mer respektfull attityd.

Du har offentligt bett om ursäkt för ditt uttalande. Upplever du att du har blivit förlåten?

– Ja och nej. Jag vet att vissa har förlåtit mig, medan andra inte har gjort det. Det beror förstås på var folk själva står och hur viktig frågan om kyrkans syn på homosexualitet är för dem.

Balans mellan nåd och sanning

Numera är Norrback väldigt försiktig med att ge sin in i teologiska diskussioner. Han blev bränd av upplevelsen och inser dessutom att det inte alltid är läge att ta en debatt.

– Jag är faktasökande och analytisk och vill försöka hitta sanningen och stå upp för den. Samtidigt har jag lärt mig att en diskussion med fokus på rätt och fel där det själavårdande elementet saknas kan ställa till mycket skada.

Sanning är ett så absolut ord. Kan man vara säker på att man själv faktiskt har hittat sanningen?

– Självfallet är det så att olika människor kan vara hundra procent övertygade om sinsemellan motstridiga saker. Man vara helt säker i sitt hjärta, både gällande trosåskådning och annat. Men det betyder inte att alla alltid har rätt om allt de tror är sant. I kristen tro är sanningen inte någonting abstrakt eller teoretiskt, utan Jesus säger att han är sanningen, och var och en kan lära känna honom.

Daniel Norrbacks konservativa bibelsyn finns kvar, men han blivit mer eftertänksam och nådig i hur han uttrycker den.

– Det står ju om Jesus att han var full av nåd och av sanning. Jag tror det är just den balansen mellan nåd och sanning som vi behöver. Jag har lärt mig att det inte alltid är läge att basunera ut sanningen. Man kan vinna en debatt men samtidigt förlora en medmänniska.

Norrback konstaterar att ett förtroende kan raseras på mycket kort tid, medan det tar länge att bygga upp det tillbaka.

– För sådana som bara har läst om mig i tidningen kan det vara svårt att se bortom bilden av det konservativa monstret. Medierna har en väldig makt att utmåla människor som skurkar eller hjältar och det är väldigt svårt att tvätta bort en sådan stämpel.

Det svåraste i det hela var ändå inte att själv bli stämplad som skurk, utan att se hur det drabbade familjen.

– Naturligtvis gick det ut över min fru, mina barn och mina föräldrar. De led på grund av mina formuleringar. De har ändå stöttat mig genom allt det här. Dessutom drabbades hela församlingen, bland annat i form av en rekordstor utskrivningsvåg.

Vardagsnära församlingsgemenskap

Daniel Norrback trivs med att vara präst. Han uppskattar mångsidigheten, mötena med så många olika människor och de flexibla arbetstiderna. Att vara kyrkoherde och därmed chef har ändå sina sidor.

– Ibland måste man ta tuffa beslut. På sistone har vi sparat in på flera tjänster och det är aldrig roligt.

Då han började som tillförordnad kyrkoherde var han trettio år. Han kände sig ung och grön, men med tiden har han vuxit in i rollen.

– Min fru Erica, som jobbar som diakon i församlingen, gav mig feedback om att jag som ledare gick i försvarsställning allt för snabbt. Det är något jag numera försöker tänka på. Jag tror att man lättare får de anställdas förtroende om de märker att man inte tar saker personligt, utan istället kan diskutera lugnt och sakligt.

Hur är det att vara chef för sin fru?

– Det går relativt bra, men ibland kan det nog vara lite utmanande! Vi har olika arbetsuppgifter och jag ser inte så mycket av henne då hon är ute på hembesök, men i diskussioner oss anställda emellan kan det kännas jobbigt om hon tar någon annans parti mot mig i någon fråga. Hallå, du är ju min fru, ska du inte vara på min sida!? tänker jag då, berättar Norrback och skrattar.

Samtidigt konstaterar han att det är viktigt att kunna skilja på rollerna i privatlivet och på arbetsplatsen. Just nu är Erica Norrback vårdledig med parets yngsta son.

Daniel Norrbacks vision för sin församling är att det skulle ha formen av en levande och vardagsnära gemenskap.

– Ibland får jag känslan av att vi anställda bara ska producera evenemang och verksamhet med församlingsmedlemmarna som konsumenter. Det skulle jag vilja komma bort ifrån och istället arbeta mer för att bygga upp medmänskliga relationer.

Daniel Norrback

  • Kyrkoherde i Kristinestad svenska församling.
  • Gift med Erica, har tre barn.
  • Bygger just nu egnahemshus några hundra meter från föräldrahemmet i Skrattnäs.
  • Gillar musik och har nyligen återupptagit hobbyn körsång. Är ordförande för OAS-rörelsen i Svenskfinland.
Text och foto: Johanna Granlund



Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00