Sommaren efter coronavåren kan kännas ekonomiskt tung för många

diakoni.

Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt.

6.7.2020 kl. 14:40

Sommaren efter coronavåren kan kännas ekonomiskt tung för många – och det är lätt att känna skam över att man inte får ekonomin att gå ihop.

– Vi har så höga förväntningar på sommaren, man ska göra allt möjligt och ha det trevligt, säger Karin Salenius, diakonissa i Johannes församling.

Speciellt för familjer är det tufft att ha ekonomiska problem under sommaren.

– Barnen har varit hemma nästan hela våren och nu är det sommarlov. Alla har inte sommarstugor, och i år är det många som fått skrota planerna på en gemensam resa – man har inte råd.

Undantagstillståndet under våren ledde till att många blev utan arbete för kortare eller längre tid. Det här har satt press på utbetalningen av bidrag och understöd.

– De nya ansökningarna hinns inte med i den takt som skulle behövas. Men räkningarna frågar inte efter när pengarna kommer.

När ska man ta kontakt med diakonin?
– Genast när du börjar undra: ”Oj, hur ska det här gå?” Om du väntar och tänker att det kanske ordnar sig kan du dra på dig extra kostnader – påminnelseavgifter eller inkasso.

Många känner skam över att de inte har råd med samma saker som andra människor och över att de har svårt att betala räkningarna. Skammen kan göra att man drar sig för att ta kontakt med banken för att diskutera lån eller med till exempel socialverket eller FPA för att ansöka om understöd.

– Ekonomin styr, vi måste vara medvetna om vad saker kostar. Men man ska inte behöva bära oron ensam. Det finns professionell hjälp att få om man bara vågar ta första steget.
Man får prata med församlingarnas diakoniarbetare om hur man har det och man kan få hjälp med att reda ut situationen. Allt börjar med att man kontaktar en diakoniarbetare per telefon eller e-post för att diskutera sin situation och boka tid för att träffas.

– Vi frågar: Hur mår du? Hur går det? Varför ringer du?
Ibland räcker det med ett samtal, men ofta bokar man in en träff där man kan gå vidare.

– Har du inte mat hemma kan vi ge en betalningsförbindelse till en butik genast. Sedan kan vi titta på den ekonomiska situationen på lite längre sikt. Det är lättare att vara två när man ser på de här sakerna.

Diakonin kan också hjälpa till med ansökningar och kontaktuppgifter till olika instanser. De förmedlar också kontakt till skuldrådgivningen Rari och kan följa med till skuldrådgivningen om klienten vill det.

– Orken tar lätt slut när man är ledsen och orolig, då går man lätt i lås. Men så fort man börjar göra något åt situationen börjar saker hända, säger Karin Salenius.

Kontakta diakonin i Helsingfors

Johannes församling: Karin Salenius, 050 3800867, karin.salenius@evl.fi
Gunvor Frände, 050 3801872, gunvor.frande@evl.fi
Nenne Lappalainen, 050 4698127, nenne.lappalainen@evl.fi
Matteus församling: Carita Riitakorpi (carita.riitakorpi@evl.fi) tfn 09-2340 7328 / 050-380 3986 och Mari Johnson (mari.johnson@evl.fi)
Petrus församling: Bodil Sandell (bodil.sandell@evl.fi) vardagar kl 8-9 tfn. 050-380 3925, 09-2340 7227.


Text: Erika Rönngård



Samhälle. Religion är ett utmanande nyhetsämne som ofta hamnar i skymundan. 18.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. Den 16.7.1944 uppmanade presidenthustrun Gerda Ryti det finska folket att be för sitt land i krig. 16.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. I Åbo och S:t Karins samfällighet får de anställde nio cent per kilometer som de cyklar under arbetsdagen. 18.7.2008 kl. 00:00

. Att vara på en längre resa gör ofta att man väl hemkommen ser på sin vardag med nya ögon. 17.7.2008 kl. 00:00

Ledare. Med en upplaga på ca 50 000 ex har Hbl inte på länge i verkligheten varit en finlandssvensk rikstidning. 17.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. Den statliga filmgranskningsbyrån har sänt en skrivelse till församlingarna i vilken byrån hoppas att åldersgränserna iakttas. 16.7.2008 kl. 00:00

Människa. – Det fanns en anglikansk kyrka på min hemort. Jag gick med i söndagsskolan och tyckte om allt jag hörde och såg. Jag ville så gärna bli döpt och min söndagsskollärare sa: ”Lär dig katekesen och bibelverserna vi läser.” 17.7.2008 kl. 00:00

Människa. Kyrkoherden i Pernå, Rolf Steffansson, har valts till direktör för utrikesavdelningen vid Finska Missionssällskapet. 15.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. Vindkraftsvigslar, drive in-vigslar och vigsel på brandstationen är några av sommarens bröllopsfenomen. 15.7.2008 kl. 00:00

Världen. Gudsperspektiv i politiken belystes under politisk vecka på Gotland. 14.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. Bön över samfunds- och språkgränser förväntas locka uppemot 10 000 kristna till Åbohallen i oktober. 13.7.2008 kl. 00:00

Kultur. – Den stora pilgrimsleden i Norden går från Vadstena i Sverige till Nidarosdomen i Trondheim. Den heter Romboleden och är ett slags aorta för pilgrimslederna i Norden, säger prästen Hans Erik Lindström på pilgrimscentrum i Vadstena. 12.7.2008 kl. 00:00

Teologi. ”Håll inte fast mig”, säger Jesus till Maria Magdalena efter uppståndelsen. För mig har orden fått betyda öppenhet och rymd, att inte förminska Gud. Men också att våga stå på egna ben, ifrågasätta förtryckande sidor av kristen tro. Feministisk teologi inspirerar i det arbetet. 11.7.2008 kl. 00:00

Samhälle. Tammerfors stad och stadens evangelisk-lutherska församlingar har slutit ett samarbetsavtal rörande krishjälp i storkatastrofer. 11.7.2008 kl. 00:00

Insändare. Det var Åbo, det var vinter, man studerade. Marken var frusen, täckt av ett kallgnistrande frosttäcke. Man var ensam. Det tärde på mig, alla chanser verkade blockerade. Omvärlden tycktes likgitlig. Studierna i stiltje,  ovisshet, mentalt trött. Och så - helgen. De ensammas helvete. Allt stänger. Inspirationen försvinner. Gamla tankar i gamla spår. Så jag fick nog; gav efter, alkohol. Några timmar senare, aningen mer alkohol i kroppen, ute på dansgolvet. Otroligt. De fanns överallt. Kvinnorna. Ljushåriga, mörka, studerande, blonderade, lättklädda. Lockelsen slet i mig; det hade varit mycket längesen jag vågat mig ut. Rädsla. För våld. För vad som skulle tänkas hända om jag gick över gränsen. För att förlora någonting, för att dö. Mitt förhållningssätt till kvinnan har alltid varit präglat av skuld; som ung var jag mycket rädd för Guds straffdom och vad som skulle ske om jag vågade närma mig någon utan... ja, utan vad? Tillåtelse? Välsignelse? Emellertid; nu hade allt sådant dövats bort, men desto större blev däremot smärtan från kvällen ifråga.Och något odefinierbart som skrämde mig därinne i discot. Än i denna dag kan jag inte säga vad det var. Men därinne blev jag till slut skrämd från vettet; jag var på väg in i ett landskap där allt var tillåtet och där jag inte längre kunde identifiera mig med mig själv eller min kristna kallelse. Jag var ute i ingenmansland. Jag såg det underbara som det borde ha varit - och jag blev besviken.  Bakfull, darrig och gråtande gick jag hem vid femtiden på morgonen, ur stånd att förstå vad som skrämt mig så mycket därinne. Besvikelse, antar jag, likaväl som rusighet, liksom något tabu jag brutit. Jag ville bara därifrån. Ännu nästa dag var jag rädd, utan anledning, och sorgsen över mitt förfall: kanske över vad jag tänkt göra. Vad jag velat göra. Vad jag rentav oreserverat ansett mig ha rätt att göra, bara för att jag upplevt mig vara i överläge gentemot kvinnorna, som jag annars krupit för... dyrkat i det tysta, vänt all min ångest mot... tiggt om förståelse, fjäskat för att få den, nyttjat olika verbala taktiker för att be om den. Jag hade betett mig illa, även om jag inte just gjort något; men mentalt hade jag klivit över en odefinierad gräns. Och inför Gud; endast med Jesu hjälp kunde jag till slut restaurera min upplevelse och ta den med i bagaget. Slutligen trodde jag mig förstå: i Jesu ögon var de lika mycket värda som jag, troende eller ej - och jag lika mycket värd som de. 11.7.2008 kl. 00:00

Helsingfors. Målet är en avkastningen på samfällighetens tomter på tre procent, i stället för fem procent som befarats. 15.5.2017 kl. 10:53

Kyrkomötet. Situationen vid kyrkomötet förra veckan, när Leif Nummela avbröts av ordförande Kari Mäkinen i sitt anförande, har väckt diskussion. Nu har Kari Mäkinen kommenterat det som hände. 12.5.2017 kl. 09:00

tro. I del fyra i Karin Erlandssons serie om tro beklagar hon sig över att det bara är i ett sammanhang som hon som författare har svårt med ord. När hon ska be. 11.5.2017 kl. 14:01

morsdagsprofil. Pamela Granskog förlorade sin mamma i november. – Det var en av de största rädslorna när jag fick mitt första barn som 36-åring – hur länge får mina barn ha kvar sina morföräldrar och farföräldrar? 11.5.2017 kl. 12:59

Kyrkomötet. ”För lite och för fegt, är en bedömning. ”Realistiskt och i rätt riktning”, är en annan. Kyrkomötet har fattat beslut som ska hjälpa att trygga verksamheten i en framtid med minskade intäkter. 5.5.2017 kl. 13:28