Semestern utmanar parrelationen. I ett parförhållande kan det vara så att den ena parten behöver mer avstånd än den andra.

Parrelationens fyra allvarliga varningssignaler

parrelation.

Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt.

2.7.2020 kl. 15:52

Coronavåren har lett till ökad samvaro i många familjer – och därmed till ökad irritation. Ann-Sofi Storbacka, präst och familjerådgivare, påpekar att semestern för de flesta av oss betyder återhämtning eller omväxling.

– Den här sommaren gäller det att fråga sig vad som är omväxling i det här läget. Vad kan hjälpa oss att orka som familj? Vad är realistiskt, vad har vi råd med? Utmaningen är att odla det möjligas konst. Om det här har varit ett annorlunda arbetsår behöver kanske semestern vara annorlunda.

Ibland gör livsstressen att man hamnar på en hög irritationsnivå. Hur skruvar man ner volymen?
– Man behöver kanske börja med att ställa en självdiagnos. Beror stressen på att vi sett för mycket av varandra? Eller på att vi inte har samma behov av närhet? Den ena kanske behöver mer utrymme eller mer tid för sig själv eller större avstånd.

Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt.

– När man tillbringar mycket tid tillsammans och inte har möjlighet att vara ifrån varandra, då blir man konfronterad med det som nog finns där men som är en röst man inte lyssnat så noga på. Så om vi har större problem är sannlikheten större att vi upptäcker dem.

Ett par kan ha väldigt olika förväntningar på semestern. Hur löser man det?
– Kanske det hjälper med att redan från början säga att det här är en ekvation som inte går ihop, här krävs kompromisser och kreativa lösningar. Gå djupare i lugn och ro och fråga: Vad betyder stugliv för dig? Varför vill du resa? Vad är det som du uppskattar i det? Om man breddar berättelsen om vad som är viktigt är det möjligt att hitta en större förståelse för varandra och odla nyfikenheten för den andras passion.

Ibland drabbas ett förhållande av en uppgiven tystnad eftersom det finns så mycket som känns olösligt. Vad ska man göra med den tystnaden?
– Ett av de stora namnen i parterapin, John Gottman, säger att det finns två typer av konflikter i ett parförhållande. Det finns frågor där det är möjligt att hitta en kompromiss, som går att lösa. Sedan finns det problem som handlar om grundläggande skillnader i värderingar och temperament. Han säger att den senare sorten utgör nästan 70 procent av alla konflikter. De är alltså vanliga, och man måste hitta sätt att leva med dem.

Sådana konflikter kan till exempel handla om var man vill bo, om man vill ha barn eller inte.

– När människor kommer till mig för parterapi brukar jag be dem berätta vad olika frågor betyder för dem. Det är viktigt att vara redo att lyssna på hur den andra tänker och hitta vissa ramar för hur man kan leva. Det är jättejobbigt att hela tiden försöka förändra den andra.

Hur vet man när man ska söka hjälp?
– John Gottman talar om fyra allvarliga varningssignaler: Hånfullt förakt, frän kritik, tigande och försvarsbeteende. Frågan är: Hur starka vapen använder man, hur giftigt är det, hur föraktfullt, hur elakt? Hur ont gör det?

Det här, poängterar Ann-Sofi Storbacka, är redan allvarliga varningssignaler. Då måste man söka hjälp.

Går det att vända?
– Jo, det går, men det är inte alldeles lätt. Det beror på hur länge problemen pågått och på motivationen. Hur mycket har man skadat varandra? Finns det band som inte gått av? Helst ska man komma innan det blir så här illa.



Sofia Torvalds



Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00