– Vi ska vara mycket försiktiga med att tolka coronapandemin som ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig, säger Björn Vikström.

Sjukdom är inte ett straff från Gud

orostider.

Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de
yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi.

18.6.2020 kl. 16:12

Jag har hört åsikten att coronaviruset är Guds straff över mänskligheten. Vill Gud straffa oss?

– Det Jesus säger i evangelierna och det som kristen tro står för är båda tydliga med att sjukdom inte är Guds straff.

– På ett allmänt plan kan man säga att det att sjukdom och lidande finns hör ihop med att världen är ofullkomlig och att det i världen pågår en kamp mellan Gud och de krafter som bryter ner. Men pandemin kan inte vara ett straff på global nivå utan att vara det på individnivå. Det blir motstridigt eftersom det ändå alltid är individer som drabbas. Talar vi om individer blir frågan akut: Varför drabbar det här mig och mina kära? Då blir frågan existentiellt laddad och viktig, något som berör verkliga levande människor.

– Jag tycker att det är viktigt att understryka att kristen tro inte ger något svar på varifrån ondskan kommer, i synnerhet inte varför vissa drabbas hårdare av lidande. Det som tron ger svar på är hur vi ska orka bära det här med Guds hjälp och varandras stöd.

Kan pandemier och katastrofer vara en uppmaning att tänka över livet?

– Inget som händer i världen är avskilt från Gud, men det betyder inte att Gud vill allt som händer. Som Jesus säger till sina lärjungar: öppna era ögon och titta er omkring och förstå att Guds rike växer runt omkring er. På samma sätt kan man säga att det som händer i enskilda människors liv och det som händer i världen behöver tolkas i ljuset av vår tro – och vår tro behöver tolkas i ljuset av det som händer i världen och livet. Det är på det sättet som tron blir levande och aktuell. Den handlar om vårt liv här och nu, inte bara om något som hände för 2 000 år sedan.

Är coronapandemin ett tecken på att de yttersta tiderna är nära?

– Man ska vara väldigt försiktig med sådana tolkningar. Genom historien har vi sett att kristna i alla tider har trott sig leva i de yttersta tiderna och också försökt göra väldigt personliga tolkningar av Johannes uppenbarelse och andra eskatologiska texter i Bibeln. Men deras tolkningar har inte slagit in.

– Sedan är det klart att vi i viss mån alla lever om inte i de yttersta tiderna, så i alla fall ett liv som är skört. Vi kan inte ta hälsa och framtid för givet. Det är väl det som gör att coronaviruset blivit en existentiell väckarklocka för så många av oss. Tack vare fantastiska framsteg inom bland annat hälsovården har många i vår del av världen kunnat invaggas i tron att sjukdom och lidande alltid är ett undantag – eller ett misslyckande som man ska hitta en syndabock för. Pandemin påminner oss om att livet är skört, och att livet är en gåva. I den bemärkelsen är det här förstås både en existentiell och en religiös väckarklocka – liksom mycket annat som kan hända i en människas liv kan vara ett skäl till eftertanke.

– Det handlar om prioriteringar – vad är viktigt i livet? – men också om trygghet – vad kan jag bygga mitt liv och min trygghet på? Där vill jag naturligtvis själv föra fram tron på Gud och det envisa och trotsiga överlämnandet av sig själv i Guds händer – trots alla frågor vi inte får svar på. Det är något som hjälper i den här svåra situationen – men det ger inget svar på varför vissa drabbas och inte andra.

Hur ska vi lära oss att leva med den frågan?

– Livet utsätter de flesta av oss för det förr eller senare. Vi måste inse att vi är sårbara som människor – men samtidigt våga lita på att vi i all den sårbarheten och utsattheten är omslutna av Guds kärlek. Det är inget man kan bevisa logiskt, men man kan vittna om det och få styrka ur det med hjälp av andras exempel.

– Ibland görs det försök att hitta en väldigt förutbestämd gudomlig plan i Bibeln för allt som händer. Det blir en kylig rationalitet där man försöker skapa ett system och en visshet i frågor som vi människor ska hålla oss väldigt små inför. Jesus säger att vi inte ska springa dit där folk säger: där kommer han. Han säger att hans återkomst är en sak han inte själv vet något om, endast Fadern i himlen. Vi har också Jobs bok i Gamla testamentet som egentligen inte ger något svar på lidandets fråga utan utmynnar i att det här är en punkt där människans förstånd och vetande har nått sina gränser.

Erika Rönngård



En del av Kyrkostyrelsens fastigheter på Skatudden i Helsingfors byggs om till bostäder. 30.10.2013 kl. 13:58

Tuva Korsström. När Tuva Korsström gjorde en djupdykning in i den finlandssvenska litteraturen hittade hon många andliga spår. Innanför pärmarna gömde sig mysticism, naken gudslängtan, nåd och försoning. 30.10.2013 kl. 08:00

Mats Lindgård. Efter att stiftsdekan Mats Lindgård överraskande meddelat att han återgår till sin tjänst som domprost efterlyser nu domkapitlet en ny dekan. 29.10.2013 kl. 08:00

Bokmässan. Pekka Haavisto och Gustav Björkstrand diskuterade söckenhelgerna på årets bokmässa i Helsingfors 28.10.2013 kl. 09:37

Antje Jackelén skriver att det finns två diken att falla i när det gäller tolkningen av jungfrufödseln. 28.10.2013 kl. 10:26

Kaj Korkea-aho säger att hans Österbotten är ett Österbotten av ytterligheter och att han varit insnärjd i en hel del av dem. 24.10.2013 kl. 08:00

Stiftsdekan. Stiftsdekan Mats Lindgård har beslutat återgå till tjänsten som domprost i Borgå för att få Domprostgården renoverad. 23.10.2013 kl. 16:16

Svenska folkpartiet. Ulla Achrén vill bevara det andliga utbudet i etern. – Om somrarna på landet står radion alltid påslagen. Då andakterna kommer stänger jag inte av, utan lyssnar tvärtom gärna. 23.10.2013 kl. 07:00

I år erbjuds bokmässans besökare ett digert och spännande sortiment program med kyrklig anknytning. Tidigare år har det svenskspråkiga kyrkliga inslaget på bokmässan i Helsingfors varit betydligt blygsammare. Nu har KCSA en egen monter tillsammans med Helsingforsförsamlingarna. I montern finns ungefär 20 sittplatser.– När vi planerade programmet i våras utgick vi från det som varit aktuellt under året i den samhälleliga debatten. Kyrkan har diskuterats mycket i medierna. Men den bild som gavs var mycket ensidig, säger Maria Sten på KCSA.På lördag kl. 15.30 samtalar Lucas Snellman med Hbl:s chefredaktör Jens Berg och Carin Göthelid som är mediechef för Svenska Yle.– Temat för samtalet är hur kyrkan och medierna uppfattar varandra.Det kyrkliga programmen pågår under hela bokmässan från torsdag till söndag.– Stiftet fyller nittio år och det har vi uppmärksammat exempelvis med ett samtal mellan biskop Björn Vikström och chefredaktör May Wikström med rubriken Kyrka för alla kyrka för mig. (Lördag kl. 12 på Totti-scenen). 22.10.2013 kl. 08:00

Regnbågsmässa. Den regnbågsmässa som ordnades i samband med Regnbågshelgen i Helsingfors samlade ett 50-tal deltagare. 21.10.2013 kl. 16:03

Raseborg. Borgå och Esbo stifts förslag att dela upp Raseborgs samfällighet i två svenska och en finsk församling blev bordlagt på Kyrkostyrelsens plenum 15.10.Bordläggningen gick enligt föredragningen. Motiveringen var att kaplanstjänstens förflyttning från ett stift till ett annat och att förslagen till nya församlingsnamn kräver ytterligare utredning.I den tvåspråkiga församlingen i Ekenäs finns en kaplanstjänst för det finska arbetet. Om en finskspråkig församling upprättas så flyttas tjänsten till det finska stiftet.– Bestämmelserna är sådana att ordinarie tjänsteinnehavare ska överflyttas till en ny tjänst i den nya församlingen, säger kyrkoherde Anders Laxell från Hangö som är utredningsman i ärendet.Tanken är att Ekenäs, Snappertuna, Tenala och Bromarv församlingar delas på språklig grund och de finsktalande överförs till en ny finsk församling som täcker hela Raseborg.– Grunden i den nya församlingen är de tidigare finska församlingarna i Pojo och Karis, säger Laxell.Kaplanstjänsten innehas nu av Tuija Wilman. På de fyra tvåspråkiga församlingarnas område finns 1000–1500 finska medlemmar som föreslås överföras till den nya finska församlingen.– Såframt de inte meddelar att de önskar kvarstå i den nya svenska församlingen. Resursdelningen mellan församlingarna måste ses över i grunden när man vet var det hela landar, säger Laxell. 21.10.2013 kl. 16:06

I hela sitt liv har Mathias Rosenlund varit fattig. Undanskuffad från dem i samhället som lever i överflöd och vill ha mer skriver han för att bevara sin värdighet.– Det är mitt enda sätt att uppleva att jag är mig själv. 17.10.2013 kl. 00:00

Avgjort i första ronden. Kvinna leder Svenska kyrkan. 15.10.2013 kl. 15:11

Jackelén och Persenius förhandsfavoriter. 15.10.2013 kl. 08:43

Kyrkan, dess anställda och förtroendevalda har ett större ansvar att ta itu med mobbningsfall bland barn än medlemmarna. 15.10.2013 kl. 00:00

europa. Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs. 20.1.2022 kl. 06:00

BORGÅ STIFT. Borgå stift har fyra nya präster och en ny diakon. Vi ställde några frågor till dem. 19.1.2022 kl. 13:02

BORGÅ STIFT. På trettondagen vigdes fyra nya präster och en ny diakon i Borgå domkyrka. 11.1.2022 kl. 09:04

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar (UK) som skulle ordnas i januari 2022 kommer på grund av rådande coronarestriktioner att flyttas fram och hålls istället 21-24 april på Lärkkulla i Raseborg. 10.1.2022 kl. 13:33

Profil. Patrica Strömbäck är ny tf kyrkoherde i Solf. – Solfborna tycker om och värnar om sin församling, tror jag. 5.1.2022 kl. 14:13