Magnus Sundman vid hemkyrkan i Pargas. På kyrkogården kan man bekanta sig med många bekanta namn. Finlands första ärkebiskop, Jacob Tengström, har ett gravkapell,

Skärgårdskyrkorna berättar om vår historia

Väståboland.

Vi har inte så många borgar och slott i Finland – men kyrkor har vi. Guiden Magnus Sundman ser Finlands historia passera i skärgårdens kyrkor.

18.6.2020 kl. 13:36

För Magnus Sundman är kyrkorna i Väståboland något han kan på sina fem fingrar – sedan nittiotalet har han guidat grupper i de trakterna. Han jobbar till vardags som lärare på Axxell, men om somrarna blir han guide.

– Den här våren har varit lugn på grund av coronaepidemin. Jag har min första guidning först 25 juni, vanligen brukar de sätta igång i maj, säger han.

Men sedan blir det fullt program: ett femtontal dagar i juli, helt fullt i augusti och några guidningar i september.

Pargas kyrka är hans hemkyrka.

– Den är den käraste av dem alla, den är stämningsfull och vacker.

Också vid gudstjänsttid hittar man ofta Sundman i kyrkbänken – han är aktiv lekman i församlingen och viceordförande i församlingsrådet.

När han guidar grupper brukar han få in en till tre kyrkor på programmet. Kyrkor kan nämligen vara ett känsligt kapitel – man kan inte räkna med att alla vill gå in.

– Alltid när jag för en grupp till en kyrka säger jag att den som vill komma med får komma. Är det 50 personer i gruppen så är det så gott som alla som följer med in.

Kyrkor bjuder på svalka under heta sommardagar, men också på en lektion i historia.

– Jag guidar ofta grupper från finska inlandet, och de är fascinerade av att kyrkorna är så gamla och byggda i sten. Vi har 75 medeltida gråstens-
kyrkor i Finland, frånsett dem på Åland, och en tredjedel av dem finns i sydvästra Finland.

– Kyrkan är ju en helig plats, men också en viktig sevärdhet. Vi har ju inte över huvudtaget så många slott och borgar eller gamla besöksmål i Finland, vilket utländska turister brukar kommentera.

Skärgårdens kyrkor är fascinerande också för att de är så olika.

– Under en dag kan man besöka exempelvis kyrkorna i Pargas och Houtskär. Pargas är en 1400-talskyrka och Houtskärs kyrka en kors-
kyrka i trä från tidigt 1700-tal. Båda är fina och genuina.

Under guidningarna brukar turistgruppen sätta sig i bänkarna och Magnus Sundman berättar om historia, sedvänjor, föremål och personer.

– Till exempel i S:ta Maria kyrka i Houtskär brukar jag berätta att byarna fortfarande går och sätter sig på sina ”egna” platser i kyrkan. Jag gillar att berätta sådant som inte står i guideböckerna, sådant som jag vet, läst och hört gällande orten och människorna.

Varje grupp betyder nya utmaningar, säger han. Du träffar dem bara en gång och då gäller det att ta vara på stunden.

– I en kyrka kan man utläsa vår historia, lager på lager. I Pargas kyrka berättar jag om våra medeltida stormän Erik och Klas Fleming, som ligger begravda under kyrkgolvet. Men jag visar också på senare tiders förändringar.

Skärgårdskyrkorna är alla olika. Korpo kyrka är en mäktig, enskeppig kyrka av åländsk modell – där finns Nordens enda lektorium, en sorts läktare som går över mittgången. Pargas kyrka är byggd av svenskar, Nagu kyrka har estniska drag. Längst norrut i Väståboland är Iniö kyrka alltid värd ett besök. Den karga träkyrkan på Själö, med avdelningen för dem som led av spetälska, är mycket speciell.

– De finskspråkiga besökarna brukar gripas av att kyrkorna är så stora och unika. De förvånas också över att det är så svenskt. ”Är vi på Åland nu?” kan någon fråga när vi besöker Houtskär. Många har inte förstått hur stark svenskan är. De intresserar sig också för närheten till vattnet – att kyrkan var ett ställe man kom till med båt.

Och efter avslutad guidning vill finska grupper ofta sjunga en psalm.

– Jag kan inte psalmtexter på finska så där kommer jag till korta! Men det tycker jag är en fin tradition.

Sofia Torvalds



bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34