– Hur vi har behandlat skapelsen visar hur vi föraktat Gud som skapare, säger Peter Halldorf.
– Hur vi har behandlat skapelsen visar hur vi föraktat Gud som skapare, säger Peter Halldorf.

Våra val är viktiga – de påverkar hur vi ser på världen

Klimathot.

Peter Halldorfs närläsning av Jeremias bok i Gamla testamentet fick honom att ta klimatnyheterna på större allvar. Det resulterade i boken Därför sörjer jorden, en bok som handlar om klimathot, ansvar och hopp.

21.5.2020 kl. 07:00

År 2012 inledde Peter Halldorf en långvarig fördjupning i profeten Jeremias bok i Gamla testamentet. Under sex års tid läste han Jeremia nästan dagligen.

– Den satte sig i min kropp och jag hade svårt att skaka den av mig. Det ledde till att jag började lyssna mer uppmärksamt på vad forskarna hade att säga om hotet mot klimatet, och det i sin tur fick mig att återvända till Bibelns texter om ekologi och eskatologi.

Han upptäckte hur profeterna i Gamla testamentet, allra tydligast Jeremia, på ett påtagligt sätt ser och ringar in den ekologiska synden.

– Det finns en lidelsefull solidaritet med marken, miljön och djuren. Orden mullrar som om de vore uttalade under dagens klimatkris.

Kyrkan är inte utan skuld till den klimatkris vi nu befinner oss i. Halldorf menar att kyrkan legitimerat en råare form av kapitalism.

– Det är ingen tillfällighet att det finns många klimatförnekare i kristna kretsar.

Historiker beskriver ett paradigmskifte i samband med reformationen och upplysningen. Det skedde inte över en natt, utan under många år.

– Man rörde sig från en kultur som prioriterat det onyttiga – som konst och andra kulturyttringar – till en kultur som prioriterar nyttan. Det här får stora konsekvenser. Nyttan blir en stark drivkraft och naturen och miljön blir något som finns till för att vi ska dra nytta av den.

Hellre präst än förvaltare

Kristna kan inte rycka på axlarna åt klimatförändringen och åt att arter dör ut i en allt snabbare takt med hänvisning till att den här jorden ändå ska gå under så småningom.

– Om man synar ”himmel och jord ska brinna”-teologin märker man att den alltid präglas av ambivalens. Bakom den finns en kristologi som befinner sig på ett sluttande plan.

Men eftersom Jesus i allt delar vår mänsklighet innebär det att han också är en del av skapelsen.

– När Gud själv har gjort sig till en del av skapelsen är det otänkbart att Gud skulle vända sig mot skapelsen för att ödelägga den.

I stället menar Halldorf att den nya himmel och den nya jord som ska komma syftar på en transfigurerad skapelse, en skapelse som återupprättats.

– Det betyder inte att den gamla människan utplånas och att det kommer en helt ny människa.

När vi talar om att konsumera oss ur krisen beter vi oss som om Bergspredikan skulle sakna relevans i praktiken.

– Vi fortsätter att legitimera tillväxtlogiken som satt sig så djupt även i oss kristna. Att vi kan legitimera den samtidigt som vi läser Bergspredikan ställer saken på sin spets.

Halldorf betonar att ingen av oss kan ställa oss vid sidan om och peka finger.

– Vi är alla insnärjda i den rika världens konsumtionsexcesser.

Kritiken mot det brutala sättet att tala om skapelsen ökar, och det gör att en annan syn växer fram: Den som ser människan som skapelsens förvaltare.

– Den utesluter varje tanke på och föreställning om människans äganderätt till skapelsen.

Men även synen på människan som förvaltare har sina brister. Halldorf skulle hellre se att vi talar om människan som skapelsens präst.

– Som förvaltare relaterar människan till skapelsen genom det hon gör, men som präst relaterar hon till skapelsen genom det hon är.

– Prästen är någon som tar världen i sina händer och bär fram den till Gud. Det här är precis det som sker varje gång vi firar nattvard, och nattvarden kan ses som den händelse i gudstjänsten när vi övar oss i vårt förhållningssätt till skapelsen.

Coronakrisen har fått oss att stanna upp och snabbt förändrat vårt sätt att leva. Kan den hjälpa oss att göra de förändringar som krävs för att rädda klimatet?

– Förhoppningsvis kan vi delvis gå mot en annan värld. Men det finns en risk att vi bara glider tillbaka in i de gamla mönstren.

Coronaviruset och dess följder är en kris som kommit över oss hastigt. Men klimatkrisen är en smygande kris.

– Det gör att vi kan intala oss att det inte är så farligt och gå in i de lögnerna.

Är coronakrisen början på jordens undergång?

– Jag tror man ska vara väldigt försiktig med den typen av spekulationer. Det är inte för inte som Jesus varnar för det spekulativa.

Åsikten att coronaviruset är naturens sätt att slå tillbaka står mera i samklang med profeterna i Gamla testamentet.

– Det är väldigt mycket i de termerna som Jeremia och Amos uttrycker sig. De beskriver hur jorden sörjer; jorden ligger svartklädd. Naturen blir Guds allierade.

Därför sörjer jorden är inte en bok med konkreta tips på hur vi kan göra val som är bättre för skapelsen. Men ett undantag finns: Halldorf nämner att vi kan hjälpa de pollinerande insekterna genom att odla sommarblommor som erbjuder dem näring – istället för att odla F1-hybrider med intensiv blomsterprakt men utan näring för humlor och bin.

Spelar våra enskilda val någon roll?

– Att göra val där vi inte drivs av nyttan, utan där vi i stället drivs av vördnad, förundran, omtanke och kärlek är oerhört viktigt. Sådana val gör något med oss på djupet, de bidrar till att forma oss till det vi är skapade till. När vi går med lätta fötter på jorden kan vi se allt skapat som råvaror till sakrament.

Vi lever i en tid när vi är vana att bedöma våra handlingar utifrån det resultat de ger.

– Men när Jesus talar om tidens slut handlar frågorna inte om resultat. Han ställer frågan: Har du gjort det du ska? Att fokusera på att göra det vi ska ger ett helt annat sätt att förhålla sig till världen.

Erika Rönngård



Så här såg det ut när festdeltagarna stimmade utanför kyrkan ifjol.

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46
Stora skepp vänder långsamt, sägs det. Men i kyrkomötet sägs det vara bråttom.

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

KÄRLEK. De bad båda på varsitt håll, Kristoffer Streng i Finland och Jenny Nyqvist-Streng i Sverige, om att hitta en livskamrat. Någon som älskade Gud, någon som var musikalisk, någon med samma värderingar. Då såg Kristoffer en video på Youtube. I vår är de aktuella med sin första gemensamma skiva. 6.3.2024 kl. 10:00
Emma Klingenbergs dröm är att berätta, sjunga – och kanske lära något vidare till andra också så småningom.

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01
Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55
Att vara ung har varit en del av Eva Kelas identitet.

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41
Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00
Mia Anderssén-Löf omvald; Torsten Sandell ny i kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56
Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41
Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15