Erik Nyström jobbar för tillfället i Helsingfors i stället för i Uganda.

Den som behöver hjälp är inte hjälplös

solidaritet.

– Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen.

16.6.2020 kl. 00:01

Om inte coronaviruset dragit in över världen skulle Erik Nyström ha tillbringat försommaren i Uganda. Under de senaste två åren har han arbetat för Kyrkans Utlandshjälp, till största delen i Östafrika.

Nyström har studerat journalistik med specialisering på krig och konflikter. Han jobbade tidigare som journalist, men eftersom han länge varit intresserad av globala frågor sökte han jobbet som informatör för Kyrkans Utlandshjälp. I dag ansvarar han för organisationens internationella kommunikation.

– Det är inte alltid som journalister kan göra långa utlandsresor och -vistelser och se saker med egna ögon. Som journalist byter man också ämne väldigt ofta. Det kändes attraktivt att få jobba med en större helhet.

Utrikesnyheterna fokuserar i allmänhet på det som är avvikande – det är ofta konflikter, katastrofer och andra negativa händelser som blir nyheter. I arbetet som informatör är det mer relevant att berätta om det som är normalt, och det normala är enligt Nyström ofta den positiva förändring som pågår.

– Det är klart att det sker negativa händelser, men människorna däromkring har ju en normal vardag oberoende. Livet där är normalt liksom det är hemma i Finland. Det kretsar kring samma frågor: utbildning, arbete, vänkretsen, familjen och barnen.

Solidaritet över gränserna

Hans arbete för honom ofta till områden där man har erfarenhet av tidigare epidemier, till exempel av ebola. Det kan man ta lärdom av när det gäller återgången till ett normalare liv i afrikanska länder efter coronapandemin. Där lyfter han fram vikten av att öppna skolorna.

– Under ebolaepidemin var skolorna stängda en längre tid i bland annat Sierra Leone och man såg att det ökade risken för att barnen skulle börja arbeta för att försörja familjen. Det är också viktigt att den småskaliga affärsverksamheten fortsätter eftersom den gör det möjligt för människor att få en utkomst.

Mycket hjälp kommer att behövas i regionen, men Nyström poängterar att vi måste se regionens befolkning som aktiva i att förändra sin situation.

– Människor i sådana här kontexter är väldigt handlingskraftiga. De är inte i en passiv nödsituation, utan är väldigt måna om att kunna hjälpa sig själva.

Han hoppas att den här perioden kommer att lära oss vikten av solidaritet och att länderna lär sig att se utanför sina egna gränser, eftersom det är till allas fördel att hela världen kan ta sig ur den här situationen.

– I vardagen i Finland ser vi just nu att människor upplever stor solidaritet med varandra – och samma sak gäller i Kampala. Det som vi känner lokalt kunde vi utsträcka till det globala, så att länder kunde hjälpa varandra.

Nu sker arbetet för hans egen del på distans och han håller kontakt med de lokala kontoren via exempelvis WhatsApp.

– I Uganda har vi till exempel startat upp en del nya insatser i anknytning till coronakrisen. Via skolorna når vi tiotusentals personer i flyktingbosättningarna, och vi har bland annat delat ut tvål och vattenbehållare.

Omständigheterna har förändrats, men det finns fortfarande mycket att göra. Eftersom skolorna stängdes handlar en stor del av arbetet om att stöda distansundervisning.

– Utbildning är också katastrofhjälp. Det finns många lösningar som gör att barn och unga kan hålla kontakt med skolan. Därför har vi arbetat med distansutbildningsmaterial och delat ut soldrivna radioapparater så att de allra mest utsatta hushållen ska ha tillgång till både information om coronan och distansundervisning.

På annat håll i världen, i Myanmar, har Kyrkans utlandshjälp ordnat utbildning i hur man syr ansiktsmasker för kvinnor som normalt jobbar som skräddare men blivit utan arbete när textilfabrikerna stängt.

Jämlika trots olika förutsättningar

Nyström återkommer till att vi inte borde tala om de mindre privilegierade som om de skulle ha mindre kapacitet.

– På många håll talar man nu om partnerskap, inte om givande eller utveckling. Det här är en positiv utveckling som vi ser också nu när Finland håller på att skapa en ny partnerskapsstrategi med Afrika.

Han önskar att vi kunde se alla som jämlikar även om vi har olika förutsättningar och talar om de projekt som han följt i Östafrika.

– Förändringen görs inte av oss som reser dit från Finland eller andra länder, utan av människorna som är därifrån, allt från våra egna lokala anställda till de personer som är i en svår situation och som vi arbetar med.

Hans Finlandsvistelse som egentligen skulle ha blivit av i augusti började långt tidigare.

– Jag försöker se det positiva i att kunna vara här och ta ett ordentligt sommarlov.

Sommaren har varit svårare att planera än vanligt, men vissa saker består trots allt.

– Så länge jag hittar en hängmatta och något att läsa och kan koppla bort från nätet och coronanyheterna ett tag är jag nöjd.

Erika Rönngård



biskopsval. Kyrkan tar modell från De gröna, studentpolitiken och den anglikanska kyrkan. Kommande biskopar väljs med så kallat preferensval. 6.5.2026 kl. 19:37

profilen. Göran Stenlund, 76, från Vasa är Borgå stifts mest erfarna ombud i kyrko­mötet. Vad har nio perioder innehållit? 8.5.2026 kl. 09:00

domkapitlet. Den nya prästassessorn vid domkapitlet i Borgå kommer från Esbo svenska församling. 6.5.2026 kl. 16:06

kyrkoherdar. Sättet att välja kyrkoherde väckte en oväntat livlig debatt i kyrkomötet. Flera biskopar befarade att domkapitlens roll avvecklas. Kyrkoherden är inte enbart församlingens egen tjänsteinnehavare, argumenterade så väl Lutherforskare som biskopar i debatten. 6.5.2026 kl. 15:03

Faddrar. Måste man ha faddrar när man döper ett barn? Eller kan de vara färre eller flera än två, vilket kyrkoordningen stadgar. Det beslöt kyrkomötet i Åbo på tisdagen att utreda. 5.5.2026 kl. 11:05

betraktat. Evangelium betyder glädjebudskap. Ändå har jag många gånger reagerat på att melodierna inte återspeglar glädjen som orden talar om. På något märkligt sätt är kyrklig musik, framför allt äldre psalmer, väldigt dyster i sina melodier. Det blir en konstrast som får mig att bli irriterad. Om det ska vara glädje och jubel ska väl melodin också vara sprittande och bära uppåt? 2.5.2026 kl. 19:02

laestadianer. Första mötet efter krisen med pastorsinstallationen i ett bönehus i Larsmo uppges ha varit "sakligt". 30.4.2026 kl. 15:16

kyrkoherdar. Nej, kyrkoherden måste inte vara självskriven ordförande i församlings- eller kyrkorådet. Det anser en rapport från Kyrkostyrelsen som kommer till kyrkomötet nästa vecka. 29.4.2026 kl. 14:23

Herdeval. Domkapitlet uppmanar Hangö svenska församling att välja Karl af Hällström till ordinarie kyrkoherde i Hangö, och ställer Rolf Steffansson i första förslagsrum i kyrkoherdevalet i Sibbo. 29.4.2026 kl. 11:13

religionsundervisning. – Det blir väldigt svårt att övervaka i ämnen där behörighetsgraden hos lärarna är väldigt låg, och där undervisningen också i viss mån sker utanför skolan. Utmaningarna är uppenbara. Bland annat det säger minister Anders Adlercreutz 28.4.2026 kl. 17:57

sverige. Konfessionslös religionsundervisning erbjuder elever med olika bakgrund att mötas. Samtidigt politiseras religionsämnet i Sverige. Det säger två forskare som Kyrkpressen talat med. 28.4.2026 kl. 17:34

UNGA MÄN. Kyrkans arbete i det tysta har berört Lucas Lindeqvist och Bibeln som en trygg, orubblig sanning tilltalar Freddy Asplund. De faller båda två in i mönstren när forskningen tittar på boomen där allt flera unga män känner sig hemma i den kristna tron. 28.4.2026 kl. 11:41

psalmer. Då Katarina Näs skilde sig fick hon hjälp med att bära pianot till sitt nya hem. I en korsning stannade sällskapet för att vila ryggarna, och så spelade hon Blott en dag där på grusvägen, mitt i vägskälet. En tid senare fann hon ett nytt intresse: att komponera psalmer. 27.4.2026 kl. 17:10

BARNKÖRER. Nästan 300 barn stod på scenen när Barnens sångfest gick av stapeln i Trefaldighetskyrkan i Vasa den 25:e april. – Vi fick fler anmälningar än vi vågade hoppas på, säger Pia Bengts som ansvarar för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 27.4.2026 kl. 10:30

laestadianism. Installationen av två predikanter till pastorer I den laestadianska bönehusförsamlingen i Risöhäll i Larsmo väcker många frågor. Anmärkningsvärt, anser biskop Bo-Göran Åstrand som var omedveten om installationen. Inget har förändrats, anser i sin tur bönehusets ordförande Roy Tupeli. 24.4.2026 kl. 09:00

biskopsval. Kyrkan tar modell från De gröna, studentpolitiken och den anglikanska kyrkan. Kommande biskopar väljs med så kallat preferensval. 6.5.2026 kl. 19:37

profilen. Göran Stenlund, 76, från Vasa är Borgå stifts mest erfarna ombud i kyrko­mötet. Vad har nio perioder innehållit? 8.5.2026 kl. 09:00

domkapitlet. Den nya prästassessorn vid domkapitlet i Borgå kommer från Esbo svenska församling. 6.5.2026 kl. 16:06

kyrkoherdar. Sättet att välja kyrkoherde väckte en oväntat livlig debatt i kyrkomötet. Flera biskopar befarade att domkapitlens roll avvecklas. Kyrkoherden är inte enbart församlingens egen tjänsteinnehavare, argumenterade så väl Lutherforskare som biskopar i debatten. 6.5.2026 kl. 15:03

Faddrar. Måste man ha faddrar när man döper ett barn? Eller kan de vara färre eller flera än två, vilket kyrkoordningen stadgar. Det beslöt kyrkomötet i Åbo på tisdagen att utreda. 5.5.2026 kl. 11:05