Tom Nylund är ofta utrustad med kikare. Han vill följa med minsta myra till största duvhök. Därför gillar han vintern, då är intrycken färre.

Tom Nylund: Jag var tvungen att acceptera min dödlighet

Äventyrare.

Tom Nylund har mött en arg och hungrig isbjörn. Han har också klarat av en allvarlig sjukdom. – Jag fick verkligen bli du med tanken på att det kan vara kört, säger han.

19.5.2020 kl. 19:50

Tom Nylund är en orädd äventyrare, egenföretagare och småbarnsfar. För många är han känd från bland annat tv-programmet ”Kallt och vått”. Han är konferencier på olika jippon, leder tv-program och har uppdrag på sociala medier.

År 2013 flög han till Grönland med en kompis för att paddla i två veckor. Det var mycket som inte blev som det var tänkt på den resan.

– Äventyret börjar där saker inte går enligt planerna.

– Äventyret börjar där saker inte går enligt planerna. Det gäller bara att inte bli knäckt och ha med sig torra kläder, säger han och skrattar.

– Jag sov på ett tunt liggunderlag hela resan. Planen var att en person skulle köra ifatt oss med ett ordentligt liggunderlag, men det hände aldrig.

Det var ingen isbjörnssäsong just då, men ett gevär behövs ändå för säkerhets skull.

– Vi fick låna ett gammalt och rostigt gevär som jag skruvade upp och försökte smörja med solkräm 50 för att få låset att fungera. Och sedan höll vi på att bli inisade, så vi fick hoppa från isflak till isflak i sex kilometer, samtidigt som vi släpade på kajakerna.

En dag fick Tom Nylund och hans kompis besök i sitt läger, av en våt, arg och hungrig isbjörn. I och med att lägret fanns relativt nära bebyggelse hade dansk polis tillkallats av några grönlänningar.

– Plötsligt märkte vi att polisen sköt skarpt mot vårt läger från en båt ute på vattnet. Vi tog skydd bakom en bergsknall ovanför lägret, och hade geväret färdigt laddat. De sköt inte mot vattnet i och med att skotten då kan rikoschettera åt vilket håll som helst, utan de siktade mot den bergsknall där vi gömde oss.

Tom Nylund och hans kompis försökte förmedla sig till polisen.

– Jag kikade fram, viftade och skrek: I don’t speak lego!

Det fick stopp på kulorna, men den skrämda isbjörnen hade klättrat upp i närheten av killarnas gömställe.

– Den var cirka femton meter ifrån oss. Polisen beordrade oss att klättra ner, så då gjorde vi det. När en av oss klättrade, höll den andra ögonen på isbjörnen, beredd med geväret.

Det hela slutade lyckligt. De kunde packa ihop sina saker och hittade en ny lägerplats på en ö.

– Sorry att vi sköt mot er.

– Sorry att vi sköt mot er. No hard feelings, sa poliserna.

Att Tom Nylund söker sig till äventyret har inte med dumdristighet att göra, allt planeras minutiöst.

– Det är utmaningen som lockar. Om det är svårt smakar det sötare.

Han är också rustad med en positiv envishet, till exempel när man försöker få loss finansiering för något projekt.

– Pata Degerman har lärt mig att om man fått rött ljus tio gånger så ska man tänka att någon gång måste de ge upp.


Att leva eller dö

Strax efter Grönlandsexpeditionen mådde Tom Nylund inte alls bra, och ingen visste vad det berodde på. Han fick anfall då han svettades kopiöst, var vimsig, fick minnesluckor eller svimmade.

– Under ett test där jag trampade på en motionscykel frågade de om jag fastar. Nej, svarade jag. Det var konstigt, sa de, för du har inget blodsocker i kroppen. Energin försvann ur mig som bensin ur en midsommarbrasa.

Det visade sig att han hade en tumör på bukspottskörteln som gjorde att han fick tio gånger mer insulin i kroppen i plötsliga vågor. Det förekommer ungefär ett fall per år i Finland av den sorten.

– De sa att om det är cancer så har jag ungefär ett år kvar att leva, så jag fick verkligen bli du med tanken att det kan vara kört. Ingen vill dö, men det är något vi inte kommer ifrån.

Ibland kan vi påverka saker, men inte alltid.

– Du ska till exempel inte bada med en brödrost eller desinficera dina lungor. Men när jag drabbades insåg jag att det här inte är mitt fel, det är helt enkelt korten jag har fått. Jag var tvungen att acceptera min dödlighet, något som unga män inte är speciellt bra på.

Det visade sig att tumören var godartad.

– Det var en jättebra upplevelse. Jag blev klokare.


Religion kan ge hopp

Tom Nylund beskriver sig som öppensinnig och vardagsreligiös. När han var sjuk kollade han upp alla fakta han kunde före operationen, att bästa tänkbara specialister och redskap fanns tillgängliga.

– Och så bad jag, för då har man gjort precis allt man kan.

Han fascineras av tro i kombination med extrema situationer.

– Det är intressant att de flesta som varit nära döden berättar samma sak och verkar ha sett tecken på efterliv. Det är också spännande med överlevnadshistorier, sådana som suttit fängslade eller befunnit sig på en öde ö. Så gott som alla har orkat kämpa för att de trott på Gud.

Han konstaterar att mycket negativt kommit ur religionen.

– Men det finns också mycket gott att hämta i religionen. Till exempel nu i coronatider så skapar den samhörighet, och det är jättefint om religionen får folk att orka.

Tom Nylund, som har många uppdrag som konferencier på idrottsevenemang, är frontfigur för olika sponsorer och förhandlar om produktionen av tv-program, har fått se alla evenemang inhiberas och finansiering dras in.

– Vår före detta granne är präst i Sockenbacka, och jag pratade med honom häromdagen. Jag sa att vi har lite samma sorts produkt du och jag: tänk nu, jag säljer mig själv och mitt brand som är en sak som inte går att greppa. Han säljer tro som är en abstrakt produkt, och vi måste varje morgon samla oss och tro på vår sak fastän majoriteten tvivlar på oss. Det är bara att orka, säger han och skrattar gott.



PROFILEN: TOM NYLUND

Äventyrare och tv-profil.

Till familjen hör Katja och två barn.

Motto: If you’re gonna be dumb you gotta be tough (Om du är dum(dristig) måste du vara tuff)

Älskar att försjunka helt i sina sysslor.

Ulrika Hansson



tvivel. – Tvivlar gör vi säkert alla någon gång, säger prästen Monica Heikel-Nyberg. Hon har med åren accepterat att det kommer dagar när hon har svårt att tro, men att hon då får lita på att Gud tror på henne. 29.1.2020 kl. 00:01

Keltiska böner. De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext. 29.1.2020 kl. 00:01

Lärkkulla. – Lärkkulla behövs som en mötesplats för kyrkligt anställda och aktiva i vårt avlånga stift, säger Wallén. 28.1.2020 kl. 09:24

ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17