– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

Kyrkan uppmanar församlingarna att inte permittera sina anställda

permitteringar.

Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag.

23.3.2020 kl. 17:56

– Motiveringen är att ingen vet hur långvarigt det här blir. Låt säga att det varar en till två månader. Då kommer ekonomin givetvis att ansträngas ytterligare för de församlingar som har dålig ekonomi. Men jag tror inte att någon församling går under fastän det blir lite sämre ställt i ett par månader, säger Sixten Ekstrand, direktor på Kyrkostyrelsens svenska avdelning KCSA.

Han har förståelse för att församlingarna vill se över sin ekonomi och fatta snabba beslut för att minimera de ekonomiska skadorna.

– Samtidigt vet jag att Kyrkans arbetsmarknadsverk kommer att gå ut med en uppmaning till församlingarna att inte göra några panikartade permitteringar utan fundera på lite längre sikt.

Hur tror du det påverkar ekonomin på lång sikt. Om ett år eller två?

– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är. Det är en fråga som ingen har något svar på nu. Ingen vet hur det här utvecklas. Därför är permitteringar inom den offentliga sektorn inte det första man behöver tänka på. Det är annat inom den privata sektorn.

Innan coronakrisen slog till har förutsade du att församlingarna kommer att klara sig ekonomiskt ännu ett eller två år – innan det går neråt. Äter coronaviruset nu upp de goda åren?

– Det är en uppenbar risk att det går på det sättet. Ser vi på samhället i stort så ser vi att det stannar upp och att många företag permitterar. Det leder till mindre skatteintäkter till stat, kommun och kyrka. Hur man ska klara sig, inte bara nästa år utan också därefter, är en sak som församlingarna måste fundera på.

Men också kyrkan har ett stödsystem till ekonomiskt svaga församlingar genom Kyrkans centralfond.

– Jag är helt övertygad om att det här stödsystemet måste tas i bruk i efterdyningarna av den här krisen. Det är för tidigt att säga hur stora de här stöden blir och i vilken form de ges. Samma diskussion förs ju också på statligt håll, där man funderar på hur man ska stöda företag och kommuner som är i samma läge.

Hur mycket kan centralfonden stöda?

– Det är kyrkomötets sak att dra upp de stora linjerna i frågan om hur mycket man kan stöda för att reda upp det här. I det här läget vill jag vill inte spekulera i hur många miljoner som behövs. Ingen vet i dagsläget vilka följderna blir. Men det är klart att om samhällsekonomin går ner, vilket den nu gör till en följd av det här, så påverkar det också kyrkans framtida skatteintäkter. De intäkterna får man ju med ett till två års fördröjning. Den här processen ser vi slutet av först om några år.

Men de mest utsatta församlingarna kan räkna med ett stöd från kyrkans centralfond i det här läget?

– Jag har svårt att tro att kyrkomötet inte skulle gå in för att stöda församlingarna. Kyrkan vinner inget på att församlingarna blir konkursfärdiga.

Ekstrand har ingen helhetsbild över hur många församlingar som varslat om permitteringar.

– Men det har diskuterats. Därför går också Kyrkans arbetsmarknadsverk ut med rekommendationerna. Men församlingarna är ju självständiga och varje församling och samfällighet väljer ju själva.

Hur ska man sysselsätta alla församlingsanställda? Alla anställda är ju inte skickade att ha själavårdande samtal med församlingsmedlemmar.

– Nu har vi ju bara en vecka bakom oss och den mesta tiden har gått åt till att få verksamheten att fungera i den uppkomna situationen. Det är klart att det kommer att drabba vissa grupper hårdare än andra om det här pågår länge. Men om man tar ungdomsarbetet och konfirmandarbetet som exempel så har vi från Kyrkostyrelsen gått ut med att man inte ska inhibera sommarens skriftskolläger ännu. Nu gäller det att se hur det blir. Kan lägren inte hållas så finns samma möjlighet till distansundervisning som skolorna använder sig av och då finns det arbete för dem som jobbar inom den sektorn.

– Även om den normala verksamheten inte fungerar som hittills så finns det saker som ska göras inom diakonin, för kyrkomusiker och präster. Det ska hållas jordfästningar, dop och gudstjänster. Vi är mitt uppe i en process där vi får försöka hitta alternativa former för församlingsarbete och hur man ska agera under de här nya omständigheterna.

Johan Sandberg



Övriga. Vår, sommar, höst och vinter rusade i väg och man behövde bara höra raketernas smällar och känna doften av krut för att förstå att nu var det dags igen. Ett nytt år. Nya möjligheter. Stora förväntningar. Överraskningar, mål och erfarenheter. Eller? 2.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Första advent i år är Borgå domkyrka reserverad för biskopsinstallation. Namndiskussionen startar nu. 2.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Efter cirka nio månader, i slutet av september i år, har Borgå stift en ny biskop. 2.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Den nya centrumförsamlingen Johannes i Helsingfors inleder sin verksamhet med sex kyrkomusiker men bara en ungdomsarbetsledare. 1.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Från och med i dag, den 1 januari 2009 uppstår följande nya församlingar i Borgå stift. 1.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Den svenska och den finska församlingen i Sibbo firar sin sista nyårsandakt i kyrkan i Östersundom i kväll, på nyårsafton. 31.12.2008 kl. 00:00

Teologi. Den kristna tron är stadigt förankrad i Gamla testamentet, som Jesus kallade Skriften, men som han själv sade: Ni är tröga och oförståndiga att förstå vad profeterna har sagt. 30.12.2008 kl. 00:00

Världen. 40 000 unga vuxna från hela världen samlas kring årsskiftet i Bryssel, där de deltar i det 31:a stormötet i Taize-rörelsens regi. 29.12.2008 kl. 00:00

Samhälle. Den nystartade ungdomsorganisationen Samaria Youth vill jobba med förebyggande arbete bland ungdomar. Samaria Youth kommer att verka vid sidan av Samaria r.f., som hjälper alkohol- och narkotikamissbrukare och bland annat driver flera rehabiliteringshem. 28.12.2008 kl. 00:00

Kyrka. Från oktober till april ska personalen i Mariehamns församling gå 754 km. Enligt kantorn Anders Laine motsvarar det gångsträckan avståndet mellan södra Frankrike och den spanska vallfärdsorten Santiago de Compostela. 27.12.2008 kl. 00:00

Människa. − Julen ska firas inom så lugna ramar som möjligt, tycker Birgitta Boucht. 24.12.2008 kl. 00:00

Kyrka. Julen är ljusets och glädjens högtid, skriver biskop Gustav Björkstrand i sin julhälsning till stiftet. 23.12.2008 kl. 00:00

Kyrka. Vår gemensamma frid byggs upp av hem där alla har det tryggt. Vi måste fästa uppmärksamhet vid kravet på ett samhälle fritt från våld på alla nivåer, hälsar ärkebiskop  Jukka Paarma i juletider. 23.12.2008 kl. 00:00

Kyrka. Också under julhelgerna går det att ringa församlingarnas samtalstjänst varje kväll mellan klockan 20 och 24. Om man vill tala svenska är numret 01019-0072. 22.12.2008 kl. 00:00

Kyrka. Peter Kankkonen och Päivikki Ahonen har tilldelats värdigheten av prost. 21.12.2008 kl. 00:00

Tjänster. Kyrkoherdetjänsten i Saltviks församling har inom utsatt ansökningstid sökts av Peter Blumenthal. Det meddelar domkapitlet. 13.4.2018 kl. 16:06

ämbetssyn. Biskoparna ger en skrapa mot seg diskriminering av kvinnor i prästtjänst. 13.4.2018 kl. 13:18

metoo. – Vi sviker vårt uppdrag som kyrka om vi inte är beredda att lyssna till de här obehagliga berättelserna som handlar om maktmissbruk och sexualitet. 13.4.2018 kl. 13:04

upprop. Borgå stifts påskupprop samlade över 800 namn och förs nu vidare på både kyrkligt och politiskt håll. 4.4.2018 kl. 09:45

upprop. Uppropet för en humanare flyktingpolitik har nu samlat långt över 300 namn. Bland undertecknarna finns bland andra Kristina Stenman som är stadsdirektör i Jakobstad och Astrid Thors. Vill man underteckna uppropet går det ännu att göra det via Borgå domkapitels Facebooksida 23.3.2018 kl. 09:12