– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

Kyrkan uppmanar församlingarna att inte permittera sina anställda

permitteringar.

Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag.

23.3.2020 kl. 17:56

– Motiveringen är att ingen vet hur långvarigt det här blir. Låt säga att det varar en till två månader. Då kommer ekonomin givetvis att ansträngas ytterligare för de församlingar som har dålig ekonomi. Men jag tror inte att någon församling går under fastän det blir lite sämre ställt i ett par månader, säger Sixten Ekstrand, direktor på Kyrkostyrelsens svenska avdelning KCSA.

Han har förståelse för att församlingarna vill se över sin ekonomi och fatta snabba beslut för att minimera de ekonomiska skadorna.

– Samtidigt vet jag att Kyrkans arbetsmarknadsverk kommer att gå ut med en uppmaning till församlingarna att inte göra några panikartade permitteringar utan fundera på lite längre sikt.

Hur tror du det påverkar ekonomin på lång sikt. Om ett år eller två?

– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är. Det är en fråga som ingen har något svar på nu. Ingen vet hur det här utvecklas. Därför är permitteringar inom den offentliga sektorn inte det första man behöver tänka på. Det är annat inom den privata sektorn.

Innan coronakrisen slog till har förutsade du att församlingarna kommer att klara sig ekonomiskt ännu ett eller två år – innan det går neråt. Äter coronaviruset nu upp de goda åren?

– Det är en uppenbar risk att det går på det sättet. Ser vi på samhället i stort så ser vi att det stannar upp och att många företag permitterar. Det leder till mindre skatteintäkter till stat, kommun och kyrka. Hur man ska klara sig, inte bara nästa år utan också därefter, är en sak som församlingarna måste fundera på.

Men också kyrkan har ett stödsystem till ekonomiskt svaga församlingar genom Kyrkans centralfond.

– Jag är helt övertygad om att det här stödsystemet måste tas i bruk i efterdyningarna av den här krisen. Det är för tidigt att säga hur stora de här stöden blir och i vilken form de ges. Samma diskussion förs ju också på statligt håll, där man funderar på hur man ska stöda företag och kommuner som är i samma läge.

Hur mycket kan centralfonden stöda?

– Det är kyrkomötets sak att dra upp de stora linjerna i frågan om hur mycket man kan stöda för att reda upp det här. I det här läget vill jag vill inte spekulera i hur många miljoner som behövs. Ingen vet i dagsläget vilka följderna blir. Men det är klart att om samhällsekonomin går ner, vilket den nu gör till en följd av det här, så påverkar det också kyrkans framtida skatteintäkter. De intäkterna får man ju med ett till två års fördröjning. Den här processen ser vi slutet av först om några år.

Men de mest utsatta församlingarna kan räkna med ett stöd från kyrkans centralfond i det här läget?

– Jag har svårt att tro att kyrkomötet inte skulle gå in för att stöda församlingarna. Kyrkan vinner inget på att församlingarna blir konkursfärdiga.

Ekstrand har ingen helhetsbild över hur många församlingar som varslat om permitteringar.

– Men det har diskuterats. Därför går också Kyrkans arbetsmarknadsverk ut med rekommendationerna. Men församlingarna är ju självständiga och varje församling och samfällighet väljer ju själva.

Hur ska man sysselsätta alla församlingsanställda? Alla anställda är ju inte skickade att ha själavårdande samtal med församlingsmedlemmar.

– Nu har vi ju bara en vecka bakom oss och den mesta tiden har gått åt till att få verksamheten att fungera i den uppkomna situationen. Det är klart att det kommer att drabba vissa grupper hårdare än andra om det här pågår länge. Men om man tar ungdomsarbetet och konfirmandarbetet som exempel så har vi från Kyrkostyrelsen gått ut med att man inte ska inhibera sommarens skriftskolläger ännu. Nu gäller det att se hur det blir. Kan lägren inte hållas så finns samma möjlighet till distansundervisning som skolorna använder sig av och då finns det arbete för dem som jobbar inom den sektorn.

– Även om den normala verksamheten inte fungerar som hittills så finns det saker som ska göras inom diakonin, för kyrkomusiker och präster. Det ska hållas jordfästningar, dop och gudstjänster. Vi är mitt uppe i en process där vi får försöka hitta alternativa former för församlingsarbete och hur man ska agera under de här nya omständigheterna.

Johan Sandberg



Kyrka. I 40 år har Kyrkans forskningscentral försett kyrkan med uppgifter om hur det står till internt, hur omvärlden ser ut i ett kyrkligt perspektiv och hur omvärlden ser på kyrkan. 5.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ett fyra meter långt hus uppbyggt av parförhållandets olika delar, står på torget i Lahtis 6–8 mars. 3.3.2009 kl. 00:00

Samhälle. Under det närmaste året grundas ett antal IT-centraler för församlingarnas bruk. 3.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ärkebiskop Jukka Paarma föreslår att den evangelisk-lutherska kyrkans del av samfundsskatten utökas.   2.3.2009 kl. 00:00

Insändare. Då jag var liten bad jag aftonbön. Av rädsla naturligtvis, annars skulle det gå åt illa. (Åt h-e bokstavligen skulle man kunna säga). Det var vad vi lärde oss i söndagsskolan. Så jag kämpade på kväll efter kväll.  Så småningom märkte jag att bönen aldrig hjälpte. Det vill säga, det jag bad om slog aldrig in. Jag vågar påstå att en önskan i en bön har aldrig slagit in för någon på jorden levande människa någonsin. Så kanske bönen är något annat. Det kanske inte är en bön utan en slags ”lovsång”? Skulle det vara mera rimligt om det hette lovsång. I bönen finns det och en anda av att Gud är lite oberäknelig och småelak och kan rätt som det är komma med hemska straff om humöret inte är på topp. Därför gäller det att blidka Gud med bönen så att det inte händer något. Men man är aldrig riktig på säkra sidan. Vad som helst kan hända. Som ni förstår är jag inte troende, därav dessa lite naiva funderingar.     1.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Under våren väljs två nya kyrkoherdar i Borgå stift. I dag provpredikar den första inför valet i Johannes församling. 1.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Hundrastning på begravningsplatser har väckt negativ respons eftersom  det anses som en skymf mot de döda när hundarna rör sig mellan gravstenarna. 28.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kandidatnomineringen i biskopsvalet i Borgå stift inleds fredagen den 6 mars och pågår i två månader. 27.2.2009 kl. 00:00

Människa. Mikael föddes på Luciadagen 2007. När han var två dagar gammal upptäcktes ett biljud i hans hjärta och han fick diagnoserna Fallots Tetralogi, ASD och PDA. 26.2.2009 kl. 00:00

Människa. – Jag ville jobba i församlingen men med vad? Att  bli diakonissa var inte min grej, då återstod teologi. 26.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Hur kan församlingarna stöda folk som permitterats eller sagts upp? 26.2.2009 kl. 00:00

Insändare. Efter att ha läst diverse blogginlägg undrar jag om det finns  någon som kan uttrycka en egen tanke utan att rada upp en hop med bibelcitat.  Känns det otryggt och skrämmande att släppa den fasta och statiska bibelklippan och kasta sig ut i havet och simma på egen hand?  25.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har beviljat sammanlagt 4 634 514 euro i sammanslagningsunderstöd för åren 2009-2011. 25.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsens plenum gav på tisdagen på begäran av justitieministeriet ett utlåtande om lagförslaget om upplösning av gemensamt hushåll när ett samboförhållande upphör. 25.2.2009 kl. 00:00

Teologi. Namnet "askonsdag" kommer från seden att strö aska i håret som ett tecken på botgöring. Detta var en symbol för ånger och bättring. 25.2.2009 kl. 00:00

folkhögskola. Det finns en framtidstro på Efo i Vasa när den ny- och ombyggda skolan tagits i bruk. Men eleverna på de allmänna linjerna lyser ännu med sin frånvaro. 31.8.2018 kl. 08:27

penningbekymmer. I Borgå erbjuder diakonin en träff med frivilliga rådgivare som kan hjälpa klienterna att få sin ekonomi på fötter. 30.8.2018 kl. 16:10

profilen. Hon är diakonen som älskar att studera och kriminologen som är ointresserad av deckare. Hon uppskattar kommunitetsliv, lever nyfiket och vill se andra människor. 30.8.2018 kl. 15:45

utnämning . Gemensamma kyrkorådet i Helsingfors beslöt vid sitt möte på torsdagskvällen att föreslå att Stefan Forsén blir ny direktör för det gemensamma församlingsarbetet vid samfälligheten i Helsingfors. Det slutgiltiga beslutet fattas av gemensamma kyrkofullmäktige den 6 september. 23.8.2018 kl. 21:11

äktenskap . Att förhindra barnäktenskap och trygga barnets bästa är syftet med den 18 års åldersgräns Kyrkostyrelsen förespråkar i sitt utlåtande. 22.8.2018 kl. 14:59