– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

Kyrkan uppmanar församlingarna att inte permittera sina anställda

permitteringar.

Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag.

23.3.2020 kl. 17:56

– Motiveringen är att ingen vet hur långvarigt det här blir. Låt säga att det varar en till två månader. Då kommer ekonomin givetvis att ansträngas ytterligare för de församlingar som har dålig ekonomi. Men jag tror inte att någon församling går under fastän det blir lite sämre ställt i ett par månader, säger Sixten Ekstrand, direktor på Kyrkostyrelsens svenska avdelning KCSA.

Han har förståelse för att församlingarna vill se över sin ekonomi och fatta snabba beslut för att minimera de ekonomiska skadorna.

– Samtidigt vet jag att Kyrkans arbetsmarknadsverk kommer att gå ut med en uppmaning till församlingarna att inte göra några panikartade permitteringar utan fundera på lite längre sikt.

Hur tror du det påverkar ekonomin på lång sikt. Om ett år eller två?

– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är. Det är en fråga som ingen har något svar på nu. Ingen vet hur det här utvecklas. Därför är permitteringar inom den offentliga sektorn inte det första man behöver tänka på. Det är annat inom den privata sektorn.

Innan coronakrisen slog till har förutsade du att församlingarna kommer att klara sig ekonomiskt ännu ett eller två år – innan det går neråt. Äter coronaviruset nu upp de goda åren?

– Det är en uppenbar risk att det går på det sättet. Ser vi på samhället i stort så ser vi att det stannar upp och att många företag permitterar. Det leder till mindre skatteintäkter till stat, kommun och kyrka. Hur man ska klara sig, inte bara nästa år utan också därefter, är en sak som församlingarna måste fundera på.

Men också kyrkan har ett stödsystem till ekonomiskt svaga församlingar genom Kyrkans centralfond.

– Jag är helt övertygad om att det här stödsystemet måste tas i bruk i efterdyningarna av den här krisen. Det är för tidigt att säga hur stora de här stöden blir och i vilken form de ges. Samma diskussion förs ju också på statligt håll, där man funderar på hur man ska stöda företag och kommuner som är i samma läge.

Hur mycket kan centralfonden stöda?

– Det är kyrkomötets sak att dra upp de stora linjerna i frågan om hur mycket man kan stöda för att reda upp det här. I det här läget vill jag vill inte spekulera i hur många miljoner som behövs. Ingen vet i dagsläget vilka följderna blir. Men det är klart att om samhällsekonomin går ner, vilket den nu gör till en följd av det här, så påverkar det också kyrkans framtida skatteintäkter. De intäkterna får man ju med ett till två års fördröjning. Den här processen ser vi slutet av först om några år.

Men de mest utsatta församlingarna kan räkna med ett stöd från kyrkans centralfond i det här läget?

– Jag har svårt att tro att kyrkomötet inte skulle gå in för att stöda församlingarna. Kyrkan vinner inget på att församlingarna blir konkursfärdiga.

Ekstrand har ingen helhetsbild över hur många församlingar som varslat om permitteringar.

– Men det har diskuterats. Därför går också Kyrkans arbetsmarknadsverk ut med rekommendationerna. Men församlingarna är ju självständiga och varje församling och samfällighet väljer ju själva.

Hur ska man sysselsätta alla församlingsanställda? Alla anställda är ju inte skickade att ha själavårdande samtal med församlingsmedlemmar.

– Nu har vi ju bara en vecka bakom oss och den mesta tiden har gått åt till att få verksamheten att fungera i den uppkomna situationen. Det är klart att det kommer att drabba vissa grupper hårdare än andra om det här pågår länge. Men om man tar ungdomsarbetet och konfirmandarbetet som exempel så har vi från Kyrkostyrelsen gått ut med att man inte ska inhibera sommarens skriftskolläger ännu. Nu gäller det att se hur det blir. Kan lägren inte hållas så finns samma möjlighet till distansundervisning som skolorna använder sig av och då finns det arbete för dem som jobbar inom den sektorn.

– Även om den normala verksamheten inte fungerar som hittills så finns det saker som ska göras inom diakonin, för kyrkomusiker och präster. Det ska hållas jordfästningar, dop och gudstjänster. Vi är mitt uppe i en process där vi får försöka hitta alternativa former för församlingsarbete och hur man ska agera under de här nya omständigheterna.

Johan Sandberg



Kyrka. Matti Väisänen som vigdes till biskop i Lutherstiftelsen har avstängts från utövning av prästämbetet. 7.4.2010 kl. 00:00

Kyrka. Domkapitlet i Tammerfors stift har vid sitt möte idag beslutat att avstänga teologie doktor Matti Väisänen, som vigts till biskop i Lutherstiftelsen, från prästämbetet under tiden för disciplinärt förfarande och undersökningar med anledning av det.  7.4.2010 kl. 00:00

Kyrka.  Domkapitlet i Tammerfors stift har idag beslutat att avstänga teologie doktor Matti Väisänen, som vigts till biskop i Lutherstiftelsen, från prästämbetet under tiden för disciplinärt förfarande och undersökningar med anledning av det.   7.4.2010 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Björn Vikström återinvigde Degerby kyrka på påskannandagen efter en sex månader lång renovering. 7.4.2010 kl. 00:00

Världen. Finska Missionssällskapet (FMS) använde totalt 29,4 miljoner euro i sin verksamhet i fjol. Det är en ökning på 2,8 miljoner i jämförelse med år 2008.     6.4.2010 kl. 00:00

Kyrka. Ärkebiskop Jukka Paarma skriver i sin påskhälsning att döden inte är en sorglig slutpunkt för människans liv. 5.4.2010 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Björn Vikström uppmanar Borgå stift att den här påsken och  våren uppmuntra varandra att trotsigt möta nya utmaningar och frimodigt följa hoppets väg.   4.4.2010 kl. 00:00

Kultur. I dag, påsklördagen, har påskspelet Samtida vittnen premiär. Samtida vittnen som framförs i Maxmo kyrka är ett nyskrivet påskspel av Eva Hietanen. 3.4.2010 kl. 00:00

Kyrka. I år råkar den västliga och den östliga kristna kyrkan fira påsk samtidigt. Men så är inte alltid fallet. 2.4.2010 kl. 00:00

Kultur. Gör din egen trendiga tupp eller fluffiga fjäder med hjälp av Sofie Björkgren-Näses tips. 1.4.2010 kl. 00:00

Människa. 1.4.2010 kl. 00:00

Kultur. God mat hör påsken till! Maria Riska har plockat bland sina favoriter och presenterar en läcker och färgglad påskmeny för alla Kyrkpressenläsare. 31.3.2010 kl. 00:00

Sofia Torvalds. Häromdagen högläste jag för min dotter en bok från 50-talet där en grupp snälla och välartade ungdomar diskuterade sina största karaktärsfel. 10-åringen började genast animerat grubbla över vad hon själv kunde tänkas ha för karaktärsfel, och sedan ville hon veta hur det var med mig. 31.3.2010 kl. 00:00

Ledare. Hela den kristna frälsningshistorien är egentligen en räcka av händelser och skeenden som inte kan betecknas som annat än otroliga men sanna. 31.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Under de senaste tjugo åren har kyrkomötet upprepade gånger försökt sig på en förnyelse av kyrkoherdevalet. Nu är frågan aktuell igen efter det märkliga herdevalet i Kervo för ett par veckor sedan. 31.3.2010 kl. 00:00

medlemsantal. I slutet av 2019 hörde ca 3 792 000 personer till evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 29.1.2020 kl. 16:56

ulf ekman. Ulf och Birgitta Ekman grundade Livets ord och såg rörelsen växa och knaka i fogarna. Efter trettio år lämnade de Livets ord för att bli medlemmar i den gamla kyrka som de tidigare tänkte var död. 29.1.2020 kl. 10:24

tvivel. – Tvivlar gör vi säkert alla någon gång, säger prästen Monica Heikel-Nyberg. Hon har med åren accepterat att det kommer dagar när hon har svårt att tro, men att hon då får lita på att Gud tror på henne. 29.1.2020 kl. 00:01

Keltiska böner. De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext. 29.1.2020 kl. 00:01

Lärkkulla. – Lärkkulla behövs som en mötesplats för kyrkligt anställda och aktiva i vårt avlånga stift, säger Wallén. 28.1.2020 kl. 09:24