– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

Kyrkan uppmanar församlingarna att inte permittera sina anställda

permitteringar.

Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag.

23.3.2020 kl. 17:56

– Motiveringen är att ingen vet hur långvarigt det här blir. Låt säga att det varar en till två månader. Då kommer ekonomin givetvis att ansträngas ytterligare för de församlingar som har dålig ekonomi. Men jag tror inte att någon församling går under fastän det blir lite sämre ställt i ett par månader, säger Sixten Ekstrand, direktor på Kyrkostyrelsens svenska avdelning KCSA.

Han har förståelse för att församlingarna vill se över sin ekonomi och fatta snabba beslut för att minimera de ekonomiska skadorna.

– Samtidigt vet jag att Kyrkans arbetsmarknadsverk kommer att gå ut med en uppmaning till församlingarna att inte göra några panikartade permitteringar utan fundera på lite längre sikt.

Hur tror du det påverkar ekonomin på lång sikt. Om ett år eller två?

– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är. Det är en fråga som ingen har något svar på nu. Ingen vet hur det här utvecklas. Därför är permitteringar inom den offentliga sektorn inte det första man behöver tänka på. Det är annat inom den privata sektorn.

Innan coronakrisen slog till har förutsade du att församlingarna kommer att klara sig ekonomiskt ännu ett eller två år – innan det går neråt. Äter coronaviruset nu upp de goda åren?

– Det är en uppenbar risk att det går på det sättet. Ser vi på samhället i stort så ser vi att det stannar upp och att många företag permitterar. Det leder till mindre skatteintäkter till stat, kommun och kyrka. Hur man ska klara sig, inte bara nästa år utan också därefter, är en sak som församlingarna måste fundera på.

Men också kyrkan har ett stödsystem till ekonomiskt svaga församlingar genom Kyrkans centralfond.

– Jag är helt övertygad om att det här stödsystemet måste tas i bruk i efterdyningarna av den här krisen. Det är för tidigt att säga hur stora de här stöden blir och i vilken form de ges. Samma diskussion förs ju också på statligt håll, där man funderar på hur man ska stöda företag och kommuner som är i samma läge.

Hur mycket kan centralfonden stöda?

– Det är kyrkomötets sak att dra upp de stora linjerna i frågan om hur mycket man kan stöda för att reda upp det här. I det här läget vill jag vill inte spekulera i hur många miljoner som behövs. Ingen vet i dagsläget vilka följderna blir. Men det är klart att om samhällsekonomin går ner, vilket den nu gör till en följd av det här, så påverkar det också kyrkans framtida skatteintäkter. De intäkterna får man ju med ett till två års fördröjning. Den här processen ser vi slutet av först om några år.

Men de mest utsatta församlingarna kan räkna med ett stöd från kyrkans centralfond i det här läget?

– Jag har svårt att tro att kyrkomötet inte skulle gå in för att stöda församlingarna. Kyrkan vinner inget på att församlingarna blir konkursfärdiga.

Ekstrand har ingen helhetsbild över hur många församlingar som varslat om permitteringar.

– Men det har diskuterats. Därför går också Kyrkans arbetsmarknadsverk ut med rekommendationerna. Men församlingarna är ju självständiga och varje församling och samfällighet väljer ju själva.

Hur ska man sysselsätta alla församlingsanställda? Alla anställda är ju inte skickade att ha själavårdande samtal med församlingsmedlemmar.

– Nu har vi ju bara en vecka bakom oss och den mesta tiden har gått åt till att få verksamheten att fungera i den uppkomna situationen. Det är klart att det kommer att drabba vissa grupper hårdare än andra om det här pågår länge. Men om man tar ungdomsarbetet och konfirmandarbetet som exempel så har vi från Kyrkostyrelsen gått ut med att man inte ska inhibera sommarens skriftskolläger ännu. Nu gäller det att se hur det blir. Kan lägren inte hållas så finns samma möjlighet till distansundervisning som skolorna använder sig av och då finns det arbete för dem som jobbar inom den sektorn.

– Även om den normala verksamheten inte fungerar som hittills så finns det saker som ska göras inom diakonin, för kyrkomusiker och präster. Det ska hållas jordfästningar, dop och gudstjänster. Vi är mitt uppe i en process där vi får försöka hitta alternativa former för församlingsarbete och hur man ska agera under de här nya omständigheterna.

Johan Sandberg



När Mikaela Soncks pojkvän begick självmord fanns det folk som gick över till andra sidan gatan för att slippa möta henne. Nu, många år senare, har hon sammanställt en antologi vars mål är att uppmuntra oss att tala om också det som gör riktigt ont. 26.9.2013 kl. 10:31

Minst 60 döda efter gudstjänstattack i Peshawar. 22.9.2013 kl. 18:02

Många slag av kompetens bland de åtta sökande. 20.9.2013 kl. 09:37

Pastor Antti Kylliäinen och biskop emeritus Wille Riekkinen vill ruska om i kykan och skapa en mera odogmatisk atmosfär. 19.9.2013 kl. 08:17

I arbetet som hjärnkirurg förlorade han med tiden sin tro på Gud, men efter en nära-döden-upplevelse är hans livsuppgift nu att berätta om det han lärde sig i de andliga sfärer som han säger sig ha besökt. 19.9.2013 kl. 08:05

Drömmen de haft sedan ungdomstiden om att jobba i församling utomlands blir verklighet för Tua och Torsten Sandell då de blir utsända av Slef för att jobba för den kristna minoriteten i Istanbul. 16.9.2013 kl. 15:06

Britternas attityder till både homosexualitet och till äktenskapet har under de senaste 25 åren genomgått en dramatisk förändring, rapporterar The Telegraph. 16.9.2013 kl. 15:10

Alltför få sökande har gjort att Evangeliska Folkhögskolan i Svenskfinland ställt in sin grundkurs i Hangö. I stället försöker skolan ordna kortkurser och bedriva hotellverksamhet. 16.9.2013 kl. 15:01

Årets Kyrkelg samlade igen deltagare från hela stiftet. 16.9.2013 kl. 14:58

Kyrkovalen i Sverige mobiliserade både Sverigedemokrater och deras motståndare. 16.9.2013 kl. 09:16

Mera kunskap i andra religioner krävs för att bli präst i framtiden, medan antalet klassiska språk kan minskas från tre till två. 11.9.2013 kl. 14:54

Esbobiskopen Tapio Luoma reflekterade över relationen mellan demokrati och öde i biskopsmötets öppningstal i Hyvinge  i dag. Han var bekymrad över den humanitära katastrofen i Syrien och Egyptens tudelning. 10.9.2013 kl. 14:46

Det som kyrkorna redan kommit överens ska först bli verklighet i församlingarna. 9.9.2013 kl. 16:01

Då Kristi himmelsfärd och trettondagen flyttades till lördagar på 70-talet var det under arbetsmarknadsorganisationernas hot om massutträdelse ur kyrkan. Att kyrkomötet i dag skulle gå med på att flytta dagarna är mycket osannolikt, säger Gustav Björkstrand. 5.9.2013 kl. 14:52

Martina-Harms Aalto gillar att återkomma till kära bibelställen men också plocka upp nya helt på måfå. 25.8.2013 kl. 12:00

utmattning. – Jag var som en julgran. Alla hängde mer och mer på mig, också jag själv. Och jag såg ju så fin ut, och hade inga ben att promenera därifrån med, säger Janne Kütimaa om att bli svårt utbränd. 21.1.2022 kl. 11:56

Larsmo. Då pandemin sköt upp en inplanerad kurs valde Boris Salo att spela in kursen i stället. Nu får flera församlingar glädje av den. 20.1.2022 kl. 14:00

Bibel. Som ung smugglade Håkan Nitovuori biblar till Sovjet. I en specialsydd underskjorta bar han iland biblarna i Tallinn. 20.1.2022 kl. 09:43

journalist. Jan-Erik Andelin börjar jobba för Kyrkpressen i februari. De senaste tolv åren har han varit journalist vid HBL. 19.1.2022 kl. 17:25

europa. Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs. 20.1.2022 kl. 06:00