Klaus Härö säger att han i verkligheten var mer stridslysten än filmens Stefan.

Efter döden kämpar far och son för att mötas

film.

Klaus Härös nya film är en berättelse om tiden strax efter hans mammas död. Livet efter döden är en film där han vill se på huvudpersonerna med värme.

28.2.2020 kl. 10:24

Redan när Klaus Härö var i 10–11-årsåldern visste han att han vill jobba med film.
– Film gjorde ett oerhört stort intryck på mig. Samtidigt kom det, som en skänk från ovan, en uppfinning som hette VHS. Det kändes som om världen öppnade sig.

Hans pappa hörde till generationen som vuxit upp med att klara sig på lite och sade bestämt nej till att köpa en videobandspelare.
Familjen skaffade ingen video och det blev en skola i tålamod. Film blev något eftersträvansvärt för honom.

När han var 23 år blev hans mamma sjuk i cancer. Han var studerande, kom hem på veckosluten. Han hade aldrig tidigare sett någon bli sjuk utan att bli frisk igen.
– Jag tänkte att nu är det svårt, men sedan blir det bättre. Min pappa var en finsk pessimist och drog genast slutsatsen att det här kommer att sluta dåligt. Jag var besviken på att han tog ut allt i förskott.

Ett år senare ringde hans pappa och sade: Om du vill se henne i livet ska du komma nu.
– Min pappa och jag var på olika planeter. Där jag såg fram emot ett tillfrisknande såg han fram emot det oundvikliga slutet.

Det är minnena från den närmaste tiden efter mammans död som ligger till grund för Klaus Härös nya film Livet efter döden.
– Min pappa ville bara bort, men själv ville jag minnas mamma och knyta an till min pappa.

I filmen är det Stefan och hans pappa Nisse som väljer olika sätt att hantera den första perioden av sorg. Nisse vill få begravningen ur världen så snabbt som möjligt och ger sin son i uppdrag att säga åt människor som ringer och beklagar sorgen att de inte är välkomna på begravningen. Nisses syster dyker också upp och har sin egen syn på hur saker och ting ska skötas.
– En del i filmen är förstås påhittat, men en del av det mest absurda har faktiskt hänt på riktigt.

Själv var han mera stridslysten än filmens Stefan.
– Stefan är en renodling av den sida hos mig som ville agera diplomat.

Försonades med fadern
Klaus Härö hade en dålig relation till sin pappa i tonåren.
– Jag var länge bitter på honom för att han hade attityden ”jag har klarat mig själv så du ska också klara dig själv”.

Minnena från tonåren satt kvar och när han bad sin pappa om hjälp och pappan kort svarade ”nä” väcktes ilskan i honom varje gång.
– Ilskan var som när en långtradare bromsar. Den stannar inte genast, utan på grund av tyngden fortsätter den in i väggen. Varje gång kunde jag tappa besinningen.

Stefan (Martin Paul) och Nisse (Peik Stenberg) i filmen Livet efter döden. (Foto: Citizen Jane Productions)

– Min dåvarande flickvän, nuvarande fru, fick mig att börja fundera över hur jag kan vara kristen och tala om förlåtelsen om jag inte kan förlåta min pappa.
Han bad: Gud, hjälp mig att förlåta. Länge tänkte han att han kan förlåta när pappan tar initiativet, när han medger hur svår han varit. Men den dagen kom aldrig.
– Sedan kom dagen när långtradaren bromsade utan tyngd och jag inte längre blev arg utan i stället tänkte: stackars man som nekar till gemenskap.

Han kunde tycka om och tycka synd om honom, och kravet på att han skulle förändras lättade.
– Jag försonades med min pappa – inte i den meningen att vi aldrig skulle ha grälat sedan dess, men tyngden i ilskan var borta.

Härö upplever också att när han själv började se med större empati på sin far kunde pappan ibland ge honom små glimtar av värme.
– Han kunde säga mitt i bastubadandet eller fågelskådandet: ”Jag var nog ganska hård mot dig i tonåren.”

Hans far dog för fem år sedan.
– Det var en sorg, men inte en lika stor chock som när mamma dog.
För fadern var det viktigt att man skulle klara sig själv, men i dag har Klaus Härö ett yrke där han inte får något gjort ensam.

Film lär oss empati
Filmskapandet kallar han ”sitt världsliga kall”.
– Det kunde också vara att sälja skor eller programmera datorprogram. Oavsett vad det är, är det mitt kall att göra det här för min nästa, så gott jag kan.

Det som syns offentligt – glamourösa filmpremiärer – är bara en liten del av helheten. Efter premiären är det bara att bita ihop och börja om igen.
– Det är jobb, men mitt värde finns inte där och mitt liv är inte där. Det jag lever för är nådens rike, trons rike.

Film kan enligt honom öva upp vår förmåga att känna empati.
– Den har möjligheten att visa det vi inte ser i vardagen: att andra människors problem är lika viktiga som mina.

I Livet efter döden skildrar Klaus Härö verkliga personer. Det har fått honom att fråga sig själv om han gör det på rätt sätt.
– Men jag känner mig trygg i att jag har ett försonligt förhållande till dem, att jag ser med värme på dem och deras tillkortakommanden.

Erika Rönngård



Insändare. Att tvingas resa ur sitt land som flykting är allvarligt nog. Att hamna i ett land som Finland där det är bara få förunnat att få flyktingstatus är mycket illa, resten får sen stanna på nåder; och det tycks gälla deras barn också.Om man sedan som icke finländare begår ett brott tycks inte normala finländska brottslagar gälla, utan man skickas till ett land i krig och får klara sig bäst man vill (=dödsdom[?]) också då man begått brått som i Finland ger några års fängelse.Och det här gäller pojkar som största delen av sin uppväxttid har tillbringat i (det rasistiska Finland, som säkert inte har gett dem ens en bråkdels chans att klara sig) Finland.Utvisningslagen borde i vilket fall som hälst förkastas som rasistisk. Och i ett fall med ungdomar som har vuxit upp i Finland borde den inte ens gå att tillämpa. 24.8.2007 kl. 14:10

Kyrka. Under ett par veckor i månadsskiftet augusti-september samlas församlingsanställda och förtroendevalda i de olika prosterierna i Borgå stift kring temat Närvarande kyrka. 24.8.2007 kl. 00:00

Kultur. Förlaget Fontana Media skall i samarbete med Kyrkpressen ge ut en nyhet på kalendermarknaden: en svensk motsvarighet till den finska Kirkon taskukalenteri. 24.8.2007 kl. 00:00

Kultur. Den Grammybelönade kristna artisten Rebecca St. James är ute på Europaturné. 24.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Polisen har slutfört förundersökningen om fallet av samarbetsvägran i Hyvinge. 24.8.2007 kl. 00:00

Människa. Marianne Blomqvist har lyckats med den osannolika ekvationen att  kombinera en akademisk karriär med rollen som diplomathustru i många olika länder. 23.8.2007 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkan och församlingarna kan delta på många olika sätt då åldringspolitiken utformas i teorin och i praktiken. 23.8.2007 kl. 00:00

Samhälle. Justitieministeriet överväger att förbättra sambors juridiska ställning. Det är ok att skydda den svagare parten i ett samboförhållande, tycker kyrkostyrelsen. 23.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Utredningsman Roy Aller skall på uppdrag av domkapitlet i Borgå stift komma med ett slutligt förslag till sammanslagning av församlingarna i Helsingfors. Domkapitlet prioriterar en modell med tre församlingar. 22.8.2007 kl. 00:00

Världen. Finland borde sända kvinnliga poliser till det krisdrabbade Darfur. Alternativt kunde Finland finansiera afrikanska kvinnliga polisers deltagande i FN-operationen. 22.8.2007 kl. 00:00

Världen. Kyrktorn har länge varit begärliga objekt för teleoperatörer som vill pressa ner kostnaderna för masterna i markbundna sändarnät. Många församlingar i Europa med krass ekonomi har gått med på att hyra ut sin helgedom inklusive torn som mastersättning. 22.8.2007 kl. 00:00

Världen. Den liberala episkopala emeritusbiskopen John Shelby Spong bjöds till Australien för att göra reklam för sina färska bok Jesus for the Non-Religious (Jesus för icke-religiösa). Men nu har den anglikanska ärkebiskopen i Sydney bestämt att Spong inte får tala offentligt i någon av kyrkorna i hans stift. 22.8.2007 kl. 00:00

Världen. Minst tretton kristna bybor har dödats av myndigheterna i Laos. 21.8.2007 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Min farfars farfars grav finns under en gammal tall på Elisabeth gravgård i Karleby. Hans sons, alltså min farfars fars grav finns bredvid kyrkan i Ylivieska. Hans sons, min farfars grav ligger ganska när farfars farfars grav medan min far finns på den andra gravgården ”stadsgravgården” Marie. 21.8.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 34/2007 Finns det tiotusentals personer i våra europeiska samhällen som hatar västvärlden och är beredda att ta till yttersta våld – läs mörda – för att bekämpa vår frihet och vår demokrati? 21.8.2007 kl. 00:00

När solen går i moln, framgången sinar och skulderna växer. Kan man tro då? Ja, menar Tommy Hellsten i sin nya bok. 7.1.2016 kl. 15:09

De är drygt 850 men kunde vara många fler. Alla med svenskt medborgarskap eller rötter i Sverige får höra till Olaus Petri församling, oberoende av bostadsort. 4.1.2016 kl. 00:00

vitsen. I höst blev det tjugo år sedan Kyrkpressens första vits publicerades. Den var ett resultat av spontan brainstorming en sen kväll. 5.1.2016 kl. 00:00

eroa kirkosta. Kyrkan besparades från oväntade toppar i statistiken över utträden under 2015. I stället har förtroendet för kyrkan som institution stärkts bland finländarna. 4.1.2016 kl. 14:44

film. RECENSION. Natalie Portmans regidebut är ett ambitiöst projekt. 23.12.2015 kl. 00:00